Jordskred – definition, orsaker, typer och förebyggande

Definition, orsaker, typer och effektiva förebyggande åtgärder mot jordskred — lär dig hur risker upptäcks, bedöms och minskas för att skydda liv och egendom.

Ett jordskred omfattar ett brett spektrum av markrörelser, t.ex. stenfall, djupa brott i sluttningar och ytliga skräpflöden.

Den största orsaken till ett jordskred är att det finns en sluttning och att material åker nerför sluttningen på grund av gravitationen.

Men även andra saker bidrar till jordskred:

• erosion från floder, glaciärer eller havsvågor gör att sluttningarna blir för branta
• Berg- och jordsluttningar som försvagats genom mättnad från snösmältning eller kraftiga regn.
• Jordbävningar som gör att svaga sluttningar bryts eller spricker i de stenar som så småningom kommer att falla ner.
• Vulkanutbrott ger upphov till lösa askaflagor, kraftiga regn och spillror.
• Vibrationer från maskiner, trafik, sprängningar och t.o.m. åska kan orsaka brott i svaga sluttningar.
• Tyngd från mycket regn eller snö, lagring av sten eller malm, avfallshögar eller byggnader kan leda till att svaga sluttningar och andra konstruktioner slås ut.
• Grundvattentryck som gör sluttningen instabil.
• I grunda jordar, avlägsnande av djuprotade växter som binder colluvium till berggrunden.

En bakomliggande orsak är materialets karaktär. Ett thixotropt material, t.ex. lera eller sand och vatten, kan till exempel övergå från en gel till en sol genom att man tillsätter vatten, trycker eller skakar det. Det går från att vara stabilt i ena minuten till flytande i nästa minut. De största katastroferna, som lahars eller jordskred, inträffar plötsligt. Det är möjligt att stora delar av en vulkan bara glider ner plötsligt, som i fallet med Toba, Krakatoa och Mount St Helens.

Vad är ett jordskred?

Ett jordskred är ett samlingsnamn för olika typer av massrörelser där jord, sten eller annat material rör sig nedför en sluttning under påverkan av gravitation. Rörelserna kan vara långsamma (som jordpackning eller creep) eller mycket snabba och våldsamma (som stenras och slamströmmar). Skador kan drabba vägar, byggnader, infrastruktur och människoliv.

Typer av jordskred

• Stenras (rockfall) – lösa block eller stenar faller fritt eller studsar ner för en brant bergvägg.
• Glidningar (slides) – ett sammanhängande block av jord eller berg rör sig längs ett plan; delas ofta in i translationsglidning och rotationsglidning.
• Massrörelser/strömflöden (flows) – material som beter sig flytande, till exempel jord- eller leraflöden (earthflows) och bråteflöden (debris flows).
• Lahars – vulkaniska slamströmmar som innehåller aska, vatten och block och kan färdas långt med hög hastighet.
• Jordkryp (creep) – mycket långsam nedåtgående rörelse i ytlager som under lång tid kan göra att stolpar och träd lutar.
• Underminering – erosion vid sluttningens fot (t.ex. av floder eller vågor) som gör sluttningen instabil och leder till kollaps.

Varför inträffar jordskred? (sammanfattning)

Utöver lutning och gravitation beror risken för jordskred på flera faktorer:

• Vatteninfiltration och ökat grundvattentryck som minskar materialets sammanhållning.
• Erosion som skapar brantare, mer instabila profiler.
• Geologiska egenskaper – t.ex. skiktning, svaga lager eller thixotropa material som plötsligt blir flytande.
• Yttre störningar som jordbävningar, sprängningar, vibrationer eller mänsklig påverkan (gruvdrift, vägbyggen, avverkning).
• Klimatfaktorer såsom intensiva regn, snösmältning och längre perioder med hög nederbörd.

Tecken på ökad risk

• Nybildade sprickor i marken eller asfalten, dörrar och fönster som kärvar.
• Lutande träd eller stolpar, eller mark som börjar svälla/skjuta fram vid sluttningens fot.
• Ökad sedimenttransport i bäckar och floder eller vatten som plötsligt blir grumligt.
• Små rutschningar eller ändrad dränering efter kraftigt regn.

Övervakning och tidig varning

Moderna metoder för att upptäcka och varna för jordskred inkluderar:

• Markinstrument: inklinometrar, piezometrar, geodetisk mätning av markrörelser.
• Fjärranalys: satellitbilder, InSAR, LiDAR och flygfotografering för att kartlägga förändringar i terrängen.
• Meteorologisk övervakning: nederbördsmätare och hydrologiska modeller för att bedöma mättnadstillstånd i marken.
• Lokala observationsprogram och rapportering från boende och vägarbetare.

Förebyggande och skadebegränsning

Det finns flera tekniska och administrativa åtgärder för att minska risken och konsekvenserna av jordskred:

• Dränering – leda bort yt- och grundvatten genom dräneringssystem för att sänka grundvattentryck och minska mättnad.
• Skärning och omprofilering – göra sluttningar mindre branta (omgradering) för att förbättra stabiliteten.
• Stödjande konstruktioner – stödmurar, pålar, geonät eller förankrade jordankare för att stabilisera instabila block.
• Vegetation och markförankring – plantering av djuprotade växter och användning av erosionstäckning för att binda jorden.
• Begränsad markanvändning – planering och zonindelning som undviker byggnation i högriskområden.
• Kontrollerade avlastningar – undanröjning av överlast (t.ex. stora avfallshögar eller tung lagring) från sluttningar.
• Varningssystem och beredskap – lokala varningsprotokoll, evakueringsplaner och utbildning av samhällen i utsatta områden.

Efter ett jordskred

Insatser efter ett jordskred innefattar räddnings- och sökarbete, bedömning av fortsatt risk, rengöring och återuppbyggnad samt långsiktiga stabiliseringsåtgärder. Det är viktigt att först bedöma om området är säkert innan återuppbyggnad påbörjas.

Sammanfattning

Jordskred är komplexa händelser styrda av lutning, geologi, vatten och mänsklig påverkan. Genom kombination av god planering, övervakning, tekniska åtgärder och lokalt beredskap kan risken minskas och konsekvenserna begränsas.

Frågor och svar

F: Vad är ett jordskred?

F: Vad är huvudorsaken till jordskred?

F: Vilka andra saker bidrar till jordskred?

F: Hur påverkar thixotropa material jordskred?

F: Kan jordskred uppstå i vulkaner?

Sök med bokstav