Mantiflugor (Mantispidae) – egenskaper, arter och utbredning
Upptäck mantiflugor — egenskaper, arter och utbredning i världen och Europa. Fakta, bilder och identifieringstips för naturintresserade.
Mantiflugor är insekter i familjen Mantispidae. De är små till måttligt stora insekter i ordningen Neuroptera. Det finns många släkten med omkring 400 arter över hela världen, särskilt i tropikerna och subtropikerna. Endast 5 arter av Mantispa förekommer i Europa.
Utseende
Mantiflugor är lätta att känna igen tack vare sin mantidlika framställning: de har ett förlängt prothorax och kraftiga, gripande framben som liknar de hos bönsyrser. Andra typiska kännetecken är:
- Raptoriska framben (gripande) som används för att fånga byten.
- Förlängt "hals"-parti (prothorax) som ger en mantidliknande siluett.
- Triangulärt huvud med stora fasettögon och rörliga antenner.
- Två par genomskinliga, nätådriga vingar som hålls taklikt över kroppen när de vilar.
- Kroppsstorleken varierar, ofta från några millimeter upp till några centimeter; vingarna kan ge ett större intryck än kroppslängden.
Livscykel och utveckling
Mantiflugor har en intressant och ovanlig larvstadiumutveckling. Det första larvstadiet är rörligt och aktivt — ofta kallat en triungulin — och söker upp värddjur eller värdbon. Beroende på art kan larven:
- leta upp spindelbon och tränga in i äggsäckar för att äta spindelungar eller ägg, eller
- leta upp bon hos solitära bin eller andra insekter och parasitera deras larver eller ägg.
Efter detta följer mer stillasittande stadier där larven utvecklas inuti värdens bo eller äggsäck och till sist förpuppas innan en vuxen mantifluga kryper ut.
Föda och beteende
Vuxna mantiflugor är rovdjur och fångar små insekter med sina gripande framben. De sitter ofta och väntar på byte i vegetation eller på blommor där pollinerande insekter passerar. Larvernas parasitiska livsstil kopplad till spindlar och solitära bin är en viktig del av deras ekologi.
Utbredning och habitat
Mantiflugor finns främst i tropiska och subtropiska områden, där mångfalden är som störst, men de förekommer också i tempererade regioner. I Europa är de få och förekommer huvudsakligen i varmare delar och i miljöer där värdspindlar och solitära bin finns — till exempel torra buskmarker, öppna skogar och hedar. Många arter kräver relativt orörda habitat eftersom larverna är specialiserade på vissa värdar.
Arter i Europa
I Europa finns endast ett fåtal arter, och de hör till släktet Mantispa. Dessa är inte lika talrika som i tropikerna och ses oftare i södra och mellersta delar av kontinenten. De är relativt sällsynta och lättast att hitta under varma perioder när de är aktiva.
Bevarande och betydelse
Mantiflugor har liten direkt betydelse för människor men är intressanta ur ett naturhistoriskt och ekologiskt perspektiv på grund av sin parasitism på spindlar och specialiserade livscykler. Hot mot deras bestånd kommer främst från förlust av habitat, förstörelse av bon hos värdarter och användning av bekämpningsmedel som reducerar byten och värdar.
Så känner du igen och hittar mantiflugor
- Titta efter mantidliknande insekter med gripande framben i vegetation, särskilt på blommor och blad.
- Söka i varmare, torrare miljöer samt i områden där spindlar och solitära bin är vanliga.
- Observera vingarnas nätådring och den långa prothoraxen — dessa skiljer mantiflugor från vanliga bönsyrsor.
Sammanfattning: Mantiflugor (Mantispidae) är en fascinerande grupp neuropter som kombinerar ett rovdjurssätt hos de vuxna med en ofta parasitisk larvfas. De är mest artrika i tropikerna och relativt ovanliga i Europa, där endast några få arter förekommer.
Beskrivning och ekologi
Vissa mantidflugor är getingliknande, men de flesta är brunaktiga med gröna, gula och ibland röda nyanser.
De har fått sitt namn från sitt mantisliknande utseende, eftersom deras taggiga "raptorial" (rovdjursliknande) framben är modifierade för att fånga små insekter som byte och är mycket lika frambenen hos maneter. De vuxna insekterna är rovdjur som ofta är nattaktiva och lockas ibland av verandalampor. De har fyra membranösa vingar som ibland kan vara mönstrade (särskilt hos arter som efterliknar getingar) men som vanligtvis är klara. Vuxna mantidflugor är rovdjur på insekter av lämplig storlek, som de fångar som mantidflugor. Mantiflugor är aktiva jägare, men liksom andra Neuroptera är de besvärliga flygare.
Deras larver är antingen parasitoider eller rovdjur. Larverna i underfamiljen Symphrasinae är parasitoider på larver av bin, getingar eller skarabébaggar. Larver i underfamiljen Calomantispinae är rovdjur på små leddjur.
Larverna i underfamiljen Mantispinae söker upp spindelhonor eller deras äggsäckar som de sedan tar sig in i. De skarabéliknande larverna äter sedan av spindelägget och tömmer ägginnehållet genom ett genomborrande/sugande rör. Därefter förpuppar de sig i äggsäcken.
Sök