Parasitoid
Parasitoider är parasiter vars larver utvecklas i en annan organisms kropp. Detta leder vanligtvis till att värden dör, vilket skiljer dem från "traditionella" parasiter. Det finns tolv överfamiljer av parasitsteklar som är helt eller huvudsakligen parasitoida. Den största familjen är ichneumonerna med över 80 000 arter.
Hos parasitoider är det vuxna stadiet fritt levande: det hittar en "värd" för nästa generation. Deras mor placerar dem som ägg på eller i kroppen hos en "värd", som ger dem mat för deras tillväxt. Normala parasiter använder vektorer som sitt huvudsakliga sätt att ta sig till andra värddjur.
Inom Hymenoptera finns det många variationer, och skillnaden mellan "parasiterande" och "traditionella" hymenoptera kan vara mycket tunn. I Storbritannien finns det cirka 6 500 arter av Hymenoptera - fler än i någon annan insektsordning - och bara en av de parasitoida superfamiljerna, Ichneumonoidea, innehåller nästan hälften av dem. De flesta forskare känner nu bara igen två familjer inom Ichneumonoidea. Dessa är Ichneumonidae, med över två tusen brittiska arter, och Braconidae, med nästan 1200 representanter i Storbritannien. De är den största respektive näst största familjen av brittiska insekter. Endast en skalbaggsfamilj, Staphylinidae, är nära tusenstrecket. Ichneumonoiderna omfattar också de största parasitoiderna.
Parasitoider från hymenoptera har ofta unika livscykler. I en familj, Trigonalidae, lägger de kvinnliga getingarna ägg i små fickor som de skär in i bladkanten med sin äggledare. En larv som tuggar dessa blad kan svälja en del av äggen. När de kommer in i larvens tarm kläcks de och gräver sig genom tarmväggen och in i kroppshålan. Senare söker de i larvens kroppshålighet efter andra parasitoidlarver, och det är dessa som de attackerar och äter av. Vissa trigonalider behöver, när de väl befinner sig i en larv av en larv av en larv av en larv av en larv av en sågfluga, sin värd för att falla offer för en social geting. Getingen tar med sig larven tillbaka till sitt bo, där den slaktas och ges till getingens ungar. Ungarna tjänar som värd för trigonaliden, vars ägg finns i den slaktade larven.
Koinobiont-parasitoid på larver av nattfjärilar.
SEM-bild av endoparasitoida ciliater av släktet Collinia, som kan orsaka massdödlighet i drabbade krillpopulationer.
Frågor och svar
F: Vad är en parasitoid?
S: En parasitoid är en typ av parasit vars larver utvecklas i en annan organisms kropp, vilket vanligtvis leder till att värden dör.
F: Hur många superfamiljer av parasitsteklar finns det?
S: Det finns tolv överfamiljer av parasitsteklar som helt eller huvudsakligen är parasitoider.
F: Vilken är den största familjen av parasitiska getingar?
S: Den största familjen är Ichneumons med över 80 000 arter.
F: Hur placerar kvinnliga parasitoider sina ägg på eller i värddjuret?
Svar: Parasitoider av honkön placerar sina ägg på eller i värdkroppen med hjälp av sin äggledare.
F: Hur sprider sig traditionella parasiter till andra värdar jämfört med hymenopteriska parasitoider?
S: Traditionella parasiter använder vektorer för att ta sig till andra värdar, medan Hymenopteranparasitoider ofta har unika livscykler som innebär olika metoder för att ta sig till nya värdar.
F: Hur många arter av Hymenoptera finns det i Storbritannien? S: I Storbritannien finns det cirka 6500 arter av Hymenoptera - fler än någon annan insektsordning - och bara en parasitoidöverfamilj, Ichneumonoidea, har nästan hälften av dem.
F: Vad är ett exempel på en unik livscykel för Hymenopteran Parasitoids? S: Ett exempel är Trigonalidae, där getinghonorna lägger ägg i små fickor som de skär in i bladen med sin äggledare. När larverna sväljer äggen kläcks de och gräver sig genom tarmväggen och in i kroppshålan innan de letar efter andra parasitoidlarver som de äter. Vissa trigonalider behöver sin värd för att falla offer för en social geting så att den kan slaktas och ges tillbaka till sina ungar som fungerar som värd för trigonalidens ägg.
