Artificiell intelligens
Artificiell intelligens (AI) är ett datorprograms eller en maskins förmåga att tänka och lära sig. Det är också ett studieområde där man försöker göra datorer "smarta". De arbetar på egen hand utan att kodas med kommandon. John McCarthy kom med namnet "Artificiell intelligens" 1955.
I allmänhet avses med termen "artificiell intelligens" ett program som efterliknar mänsklig kognition. Åtminstone en del av de saker som vi förknippar med andra hjärnor, t.ex. inlärning och problemlösning, kan göras av datorer, men inte på samma sätt som vi gör. Andreas Kaplan och Michael Haenlein definierar artificiell intelligens som ett systems förmåga att korrekt tolka externa data, att lära sig av dessa data och att använda dessa lärdomar för att uppnå specifika mål och uppgifter genom flexibel anpassning.
En idealisk (perfekt) intelligent maskin är en flexibel agent som uppfattar sin omgivning och vidtar åtgärder för att maximera sina chanser att nå ett visst mål. I takt med att maskinerna blir alltmer kapabla tas mentala förmågor som tidigare ansågs kräva intelligens bort från definitionen. Till exempel uppfattar man inte längre optisk teckenigenkänning som ett exempel på "artificiell intelligens": det är bara en rutinmässig teknik.
För närvarande använder vi begreppet AI för att lyckas förstå mänskligt tal, konkurrera på hög nivå i strategiska spelsystem (t.ex. schack och go), självkörande bilar och tolkning av komplexa data. Vissa människor anser också att AI är en fara för mänskligheten om den fortsätter att utvecklas i nuvarande takt.
Ett extremt mål för AI-forskningen är att skapa datorprogram som kan lära sig, lösa problem och tänka logiskt. I praktiken har dock de flesta tillämpningar valt problem som datorer kan lösa bra. Att söka i databaser och göra beräkningar är saker som datorer gör bättre än människor. Att "uppfatta sin omgivning" i någon egentlig mening är däremot långt bortom dagens datoranvändning.
AI omfattar många olika områden som datavetenskap, matematik, lingvistik, psykologi, neurovetenskap och filosofi. I slutändan hoppas forskarna kunna skapa en "allmän artificiell intelligens" som kan lösa många problem i stället för att bara fokusera på ett. Forskarna försöker också skapa kreativ och känslomässig artificiell intelligens som eventuellt kan känna empati eller skapa konst. Många tillvägagångssätt och verktyg har prövats.
Kaplan och Haenlein lånar från förvaltningslitteraturen och klassificerar artificiell intelligens i tre olika typer av AI-system: analytisk, mänskligt inspirerad och humaniserad artificiell intelligens. Analytisk artificiell intelligens har endast egenskaper som överensstämmer med kognitiv intelligens som genererar kognitiv representation av världen och använder inlärning baserad på tidigare erfarenheter för att informera framtida beslut. Humaninspirerad artificiell intelligens har element från både kognitiv och emotionell intelligens och förstår förutom kognitiva element även mänskliga känslor och beaktar dem i sitt beslutsfattande. Humaniserad AI uppvisar egenskaper från alla typer av kompetenser (dvs. kognitiv, emotionell och social intelligens) och kan vara självmedveten och självmedveten i interaktion med andra.
Historia
Den första gången artificiell intelligens dyker upp är i grekiska myter, som Talos från Kreta eller Hephaestus bronsrobot. Humanoida robotar byggdes av Yan Shi, Alexandrias hjälte, och Al-Jazari. Kännande maskiner blev populära i skönlitteraturen under 1800- och 1900-talen med berättelserna om Frankenstein och Rossums universella robotar.
Den formella logiken utvecklades av grekiska filosofer och matematiker. Denna studie av logik gav upphov till idén om en dator på 1800- och 1900-talet. Matematikern Alan Turings beräkningsteori sade att alla matematiska problem kan lösas genom att bearbeta 1:or och 0:or. Framsteg inom neurologi, informationsteori och cybernetik övertygade en liten grupp forskare om att en elektronisk hjärna var möjlig.
AI-forskningen började egentligen med en konferens på Dartmouth College 1956. Det var en månadslång brainstorming-session där många människor med intresse för artificiell intelligens deltog. På konferensen skrev de program som var fantastiska på den tiden, de slog folk i damspel eller löste ordproblem. Försvarsdepartementet började ge mycket pengar till AI-forskning och laboratorier skapades över hela världen.
Tyvärr underskattade forskarna verkligen hur svåra vissa problem var. De verktyg de använde gav fortfarande inte datorer saker som känslor eller sunt förnuft. Matematikern James Lighthill skrev en rapport om artificiell intelligens och sade att "inom ingen del av området har upptäckter som gjorts hittills haft den stora inverkan som utlovades". De amerikanska och brittiska regeringarna ville finansiera mer produktiva projekt. Finansieringen av AI-forskningen skars ned, vilket ledde till en "AI-vinter" där lite forskning bedrevs.
Forskningen om AI återuppstod på 1980-talet på grund av expertsystemens popularitet, som simulerade en mänsklig experts kunskaper. År 1985 spenderades 1 miljard dollar på AI. Nya, snabbare datorer övertygade de amerikanska och brittiska regeringarna om att börja finansiera AI-forskning igen. Marknaden för Lisp-maskiner kollapsade dock 1987 och finansieringen drogs tillbaka igen, vilket inledde en ännu längre AI-vinter.
AI återuppstod igen på 90-talet och i början av 2000-talet när den användes inom datautvinning och medicinsk diagnostik. Detta var möjligt tack vare snabbare datorer och fokusering på att lösa mer specifika problem. År 1997 blev Deep Blue det första datorprogram som slog schackvärldsmästaren Garry Kasparov. Snabbare datorer, framsteg inom djupinlärning och tillgång till mer data har gjort AI populär i hela världen. År 2011 slog IBM Watson de två bästa Jeopardy!-spelarna Brad Rutter och Ken Jennings, och 2016 slog Googles AlphaGo den bästa Go-spelaren Lee Sedol fyra av fem gånger.
Relaterade sidor
- Fuzzy-logik
- Bayesianskt nätverk
- Neurala nätverk
- Expertsystem
- Maskininlärning
- Teknisk singularitet
Frågor och svar
F: Vad är artificiell intelligens (AI)?
S: Artificiell intelligens (AI) är ett datorprograms eller en maskins förmåga att tänka och lära. Det är också ett studieområde där man försöker göra datorer "smarta" genom att låta dem arbeta på egen hand utan att kodas med kommandon.
F: Vem kom på begreppet "artificiell intelligens"?
Svar: John McCarthy kom på namnet "artificiell intelligens" 1955.
Fråga: Hur definierar Andreas Kaplan och Michael Haenlein artificiell intelligens?
S: Andreas Kaplan och Michael Haenlein definierar AI som ett systems förmåga att korrekt tolka externa data, att lära sig av dessa data och att använda dessa lärdomar för att uppnå specifika mål och uppgifter genom flexibel anpassning.
F: Vilka är några tillämpningar av artificiell intelligens?
S: Några tillämpningar av artificiell intelligens är att förstå mänskligt tal, konkurrera på hög nivå i strategiska spelsystem (t.ex. schack och go), självkörande bilar och tolkning av komplexa data.
F: Vad är ett extremt mål för AI-forskningen?
S: Ett extremt mål för AI-forskningen är att skapa datorprogram som kan lära sig, lösa problem och tänka logiskt.
F: Vilka områden berörs av AI-forskning?
Svar: Forskningen om artificiell intelligens omfattar datavetenskap, matematik, lingvistik, psykologi, neurovetenskap och filosofi.
F: Vilka typer av artificiell intelligens klassificerar Kaplan & Haenlein?
S: Kaplan & Haenlein klassificerar artificiell intelligens i tre olika typer: analytisk, mänskligt inspirerad och humaniserad artificiell intelligens.
