Modell 1857 Napoleon 12-pundig fältkanon – populär i amerikanska inbördeskriget

Upptäck Modell 1857: den 12‑pundiga Napoleon fältkanonens historia, teknik och avgörande roll i amerikanska inbördeskriget.

Den 12-pundiga Napoleon Field Gun modell 1857, officiellt kallad "light 12-pounder gun" av den amerikanska armén, var den mest populära slätborrade kanonen som användes under det amerikanska inbördeskriget. Kanonen fick sitt namn efter den franske presidenten och kejsaren Napoleon III, brorson till Napoleon Bonaparte.

Design och egenskaper

Model 1857 Napoleon var en slätborrad, gjuten kanon i brons (ofta kallad en "bronspjäs") som utformats för att kombinera god eldkraft med relativt låg vikt och enkel hantering. Den ansågs robust och pålitlig och blev därför standardfältkanon för många artillerienheter.

Typiska egenskaper (ungefärliga):

• Kaliber: 12 pund (benämningen syftar på tyngden av en rund kula)
• Vikt: pjäsen i sig vägde ofta kring 1 000–1 300 lbs (ungefär 450–600 kg)
• Längd: relativt kompakt för att vara effektiv i fältartilleri
• Ammunition: avfyrade både solid shot, spränggranat (shell), case-shot och canister

Den enkla konstruktionen och bronsmaterialet gav fördelen att pipan var mindre benägen att spricka än tidiga gjutjärnspjäser, vilket ökade tillförlitligheten i fält.

Ammunition och verkan

En av Napoleons stora styrkor var dess mångsidighet i ammunitionstyper:

• Solid shot (rund kula): användes för direktskott mot kanonvagnar, befästningar eller massor av trupper på längre avstånd.
• Shell (spränggranat): exploderade och spred splitter, effektivt mot tätare formationer och för att skapa förvirring bakom fiendens linjer.
• Case-shot (kartesj): avsedd för medellång räckvidd och mot truppformationer.
• Canister: en slags gigantisk sprejpatron fylld med små kulor – förödande på kort håll mot truppanfall och i försvarssituationer.

I praktiken var Napoleon särskilt uppskattad för sin canister-effekt vid närstrid (avstånd på några hundra meter eller mindre), samt för att kunna växla snabbt mellan skilda ammunitionstyper beroende på situation.

Framställning och användning i inbördeskriget

Napoleon tillverkades i stora antal av både nordstaterna och konfederationen vid statliga verkstäder och privata gjuterier. Pjäsen blev snabbt en favorit eftersom den kombinerade eldkraft, bärbarhet och enkel skötsel—egenskaper som var viktiga för rörliga fältbatterier.

Både i nord- och sydmakternas artilleribataljoner användes Napoleons i nästan varje större fältslag. Den ersatte i praktiken många äldre 6- och 12-pundiga pjäser eftersom den erbjöd en bättre balans mellan räckvidd, genomslagskraft och manöverbarhet.

Taktik och besättning

En Napoleonsbatteri bestod vanligen av flera pjäser som understöddes av ett team av intill åtta–tolv personer per pjäs beroende på uppgift och organisation. Besättningen ansvarade för att ladda, sikta, spåra och avfyra samt att snabbt byta ammunitionstyp vid behov.

Taktiskt användes Napoleons både i uppställda batterier för att undergräva fiendens linjer och i mer rörliga roller för att stötta infanteri eller avvärja kavallerianfall. Kombinationen av massivt canistereld och möjligheten att skjuta spränggranater gjorde den till en synnerligen flexibel pjäs i varierande terräng och stridssituationer.

Eftermäle och bevarande

Efter inbördeskriget började riflade artilleripjäser och nya uppfinningar successivt ersätta många slätborrade kanoner. Trots detta förblev Napoleon ett symboliskt och praktiskt kraftfullt vapen under hela konflikten och är idag en av de mest igenkännliga kanonerna från tiden.

Många originalpjäser finns bevarade på amerikanska slagfält, i militärmuseer och i privata samlingar. De används också ofta i historisk återupplevelse (re-enactments) och som monument över de stora striderna under kriget.

Sammanfattning

Model 1857 Napoleon blev uppskattad för sin enkelhet, mångsidighet och tillförlitlighet. Som en av de mest använda fältkanonerna under det amerikanska inbördeskriget spelade den en central roll i många slag och bidrog starkt till hur fälttaktiken utvecklades under mitten av 1800‑talet. Dess bevarande i museer och på slagfält vittnar om dess historiska betydelse.

Sök med bokstav