Saturnus månar: Titan, fakta och alla 82 upptäckta månar
Upptäck Saturnus månar: fakta om Titan, alla 82 upptäckta månar, deras storlekar, namn och unika egenskaper — från jättemånar till nyupptäckta småsatelliter.
Planeten Saturnus har 53 namngivna månar och ytterligare 29 som fortfarande studeras. Många av månarna är mycket små: 33 månar är mindre än 10 km i diameter och tretton månar är mindre än 50 km i diameter. Många av månarna är uppkallade efter titaner, jättar eller mindre grekiska eller romerska gudar. Några av Saturnus månar är mycket stora; månen Titan är större än planeten Merkurius.
Översikt
Sammanlagt räknas ofta 82 upptäckta månar (53 officiellt namngivna plus 29 med preliminära beteckningar) — antalet kan ändras när nya kroppar bekräftas eller omklassificeras. Månarna varierar mycket i storlek och karaktär: från kilometerstora sten- och isklumpar till stora världar med tjock atmosfär och komplex geologi. De större månarna är i nästan cirkulära, prograderade banor nära planetens ekvator, medan många små, yttre månar har avvikande, ofta retrograda banor.
Stora och särskilt intressanta månar
- Titan – Saturnus största måne. Titan har en tät kvävebaserad atmosfär och sjöar och floder av flytande metaner/etaner på ytan. Titan är större än Merkurius och är ett av solsystemets mest intressanta mål för astrobiologi och planetär vetenskap.
- Enceladus – En relativt liten ismåne som blåser ut gejserliknande plumes av vattenånga och partiklar från sprickor vid sydpolen. Dessa utsläpp tyder på ett subsurface ocean och gör Enceladus till en av de främsta kandidaterna för att söka efter liv utanför jorden.
- Iapetus – Känd för sin dramatiska färgkontrast mellan en mörk och en ljus halva och sin utpräglade ekvatoriella bergsrygg.
- Rhea, Dione, Tethys – Stora, isrika månar med kratrar och tektoniska spår; Dione visar tecken på tidigare geologisk aktivitet.
- Mimas – Liten men välkänd för sitt stora kraterliknande utseende som påminner om "Dödsstjärnan".
- Hyperion – En porös, oregelbunden kropp med svampig yta och kaotisk rotation.
- Phoebe – En av de yttre, retrograda månarna; mörk och troligen fångad från det yttre solsystemet.
- Pan och Daphnis – Små "shepherd"-månar som kretsar inom Saturnus ringar och påverkar ringarnas struktur genom gravitationella växelverkningar.
Orbitalgrupper och namnkonventioner
Månarna delas vanligen i reguljära och irreguljära grupper. De reguljära är stora, prograderade och kretsar nära planetens ekvator; de uppstod sannolikt i en skiva runt Saturnus under planetsystemets bildande. De irreguljära är ofta små, har excentriska eller lutande banor och kan vara infångade objekt. Bland de irreguljära finns undergrupper som kallas Norse-, Inuit- och Gallic-grupperna — namnvalen speglar ursprungliga namngivningstraditioner från mytologier.
Upptäckter, forskning och rymdsonder
Vår kunskap om Saturnus månar har vuxit kraftigt tack vare markobservationer, rymdteleskop och framför allt rymdsonden Cassini–Huygens, som var i omloppsbana kring Saturnus 2004–2017. Cassini levererade detaljerade bilder, mätningar av atmosfärer, analys av plumes och observationer av ring–måne-interaktioner. Huygens landade på Titan och gav direkt data från ytans förhållanden.
Framtida uppdrag inkluderar bland annat NASA:s Dragonfly till Titan, som planeras för att studera ytans kemi och förutsättningar för organisk kemi. Dessutom fortsätter astronomer att upptäcka nya små månar med hjälp av stora markbaserade teleskop och förbättrade bildbehandlingsmetoder.
Varför Saturnus månar är viktiga
- De ger ledtrådar om planetbildning och hur månsystem bildas runt gasjättar.
- Vissa månar, särskilt Enceladus och Titan, är av stort intresse för astrobiologi eftersom de har flytande vatten (eller material som kan stödja komplex kemi) och energikällor.
- Många små månar påverkar ringarnas dynamik och visar interaktioner mellan materia i olika skalor — från ringpartiklar till månfragment.
Observera att siffrorna kan förändras
Antalet kända månar runt Saturnus uppdateras när nya objekt upptäcks, följs upp och namnges. Många av de allra minsta upptäckterna kräver upprepade observationer för att bekräftas och för att fastställa banparametrar. Därför är totalsumman 82 ett ögonblicksbilder — framtida observationer kan både lägga till och omklassificera objekt.
Saturnus månar listas här efter omloppstid (eller halvmajor axel), från kortast till längst. Månar som är tillräckligt massiva för att deras ytor ska ha kollapsat till en sfäroid är markerade med fet stil, medan de oregelbundna månarna är listade med röd, orange och grå bakgrund.
| Nyckel | ||||
| † | ♠ | ‡ | ♦ | ♣ |
På senare tid har man upptäckt 20 nya månar till Saturnus som ännu inte har fått något namn.
| Beställ | Etikett | Namn | Uttryck | Bild | Diameter (km) | Massa ( | Halvstor axel (km) | Omloppstid (d) | Lutning | Excentricitet | Position |
| Upptäckare |
| 1 | S/2009 S/2009 S 1 | - |
| ≈ 0.3 | < 0.0001 | ≈ 117000 | ≈ 0.47 | ≈ 0° | ≈ 0 | yttre B-ring | 2009 | ||
| (moonlets) | - |
| 0,04 till 0,4 (Earhart) | < 0.0001 | ≈ 130000 | ≈ 0.55 | ≈ 0° | ≈ 0 | Tre 1000 km långa band inom en ring | 2006 | |||
| 2 | XVIII | Pan Pan Pan | /ˈpæn/ |
| 28.2±2.6 | 4.95±0.75 | 133584 | +0.57505 | 0.001° | 0.000035 | i Encke-divisionen | 1990 | M. Showalter |
| 3 | XXXV | Daphnis Daphnis | /ˈdæfnɪs/ |
| 7.6±1.6 | 0.084±0.012 | 136505 | +0.59408 | ≈ 0° | ≈ 0 | i Keeler Gap | 2005 | |
| 4 | XV | Atlas Atlas Atlas | /ˈætləs/ |
| 30.2±1.8 | 6.6±0.045 | 137670 | +0.60169 | 0.003° | 0.0012 | yttre A Ringherde | 1980 | Voyager 2 |
| 5 | XVI | Prometheus Prometheus | /proʊˈmiːθiəs/ |
| 86.2±5.4 | 159.5±1.5 | 139380 | +0.61299 | 0.008° | 0.0022 | inre F Ringherde | 1980 | Voyager 2 |
| 6 | XVII | Pandora Pandora Pandora | /pænˈdɔːrə/ |
| 81.4±3.0 | 137.1±1.9 | 141720 | +0.62850 | 0.050° | 0.0042 | yttre F Ring Shepherd | 1980 | Voyager 2 |
| 7a | XI | Epimetheus Epimetheus | /ɛpɪˈmiːθiəs/ |
| 116.2±3.6 | 526.6±0.6 | 151422 | +0.69433 | 0.335° | 0.0098 | samorbital med Janus | 1977 | J. Fountain och S. Larson |
| 7b | X | Janus Janus | /ˈdʒeɪnəs/ |
| 179.0±2.8 | 1897.5±0.6 | 151472 | +0.69466 | 0.165° | 0.0068 | samorbital med Epimetheus | 1966 | A. Dollfus |
| 9 | LIII | Aegaeon Aegaeon | /iːˈdʒiːən/ |
| ≈ 0.5 | ≈ 0.0001 | 167500 | +0.80812 | 0.001° | 0.0002 | G Ring moonlet | 2008 | |
| 10 | I | Mimas †Mimas | /ˈmaɪməs/ |
| 396.4±0.8 | 37493±31 | 185404 | +0.942422 | 1.566° | 0.0202 |
| 1789 | |
| 11 | XXXII | Methone Methone | /mɪˈθoʊniː/ |
| 3.2±1.2 | ≈ 0.02 | 194440 | +1.00957 | 0.007° | 0.0001 | Alkyonider | 2004 | |
| 12 | XLIX | Anthe Anthe | /ˈænθiː/ |
| 1.8 | ≈ 0.0015 | 197700 | +1.05089 | 0.1° | 0.0011 | Alkyonider | 2007 | |
| 13 | XXXIII | Pallene Pallene | /pəˈliːniː/ |
| 5.0±1.2 | ≈ 0.05 | 212280 | +1.15375 | 0.181° | 0.0040 | Alkyonider | 2004 | |
| 14 | II | Enceladus †Enceladus | /ɛnˈsɛlədəs/ |
| 504.2±0.4 | 108022±101 | 237950 | +1.370218 | 0.010° | 0.0047 | Genererar E-ringen | 1789 | |
| 15 | III | Tethys †Tethys | /ˈtiːθɪs/ |
| 1062±1.2 | 617449±132 | 294619 | +1.887802 | 0.168° | 0.0001 |
| 1684 | G. Cassini |
| 15a | XIII | Telesto Telesto | /tɪˈlɛstoʊ/ |
| 24.8±0.8 | ≈ 9.41 | 294619 | +1.887802 | 1.158° | 0.000 | ledande Tethys-trojaner | 1980 | B. Smith, H. Reitsema, S. Larson och J. Fountain. |
| 15b | XIV | Calypso Calypso | /kəˈlɪpsoʊ/ |
| 21.4±1.4 | ≈ 6.3 | 294619 | +1.887802 | 1.473° | 0.000 | Tethys-trojaner som följer med. | 1980 | D. Pascu, P. Seidelmann, W. Baum och D. Currie |
| 18 | IV | Dione †Dione | /daɪˈoʊniː/ |
| 1122.8±0.8 | 1095452±168 | 377396 | +2.736915 | 0.002° | 0.0022 |
| 1684 | G. Cassini |
| 18a | XII | Helene Helene | /ˈhɛlɪniː/ |
| 35.2±0.8 | ≈ 24.46 | 377396 | +2.736915 | 0.212° | 0.0022 | ledande Dione-trojaner | 1980 | P. Laques och J. Lecacheux |
| 18b | XXXIV | Polydeuces Polydeuces | /pɒliˈdjuːsiːz/ |
| 2.6±0.8 | ≈ 0.03 | 377396 | +2.736915 | 0.177° | 0.0192 | Dione-trojaner som släpar efter sig | 2004 | |
| 21 | V | Rhea †Rhea | /ˈriːə/ |
| 1527.0±1.2 | 2306518±353 | 527108 | +4.518212 | 0.327° | 0.001258 |
| 1672 | G. Cassini |
| 22 | VI | Titan ♠Titan | /ˈtaɪtən/ |
| 5149.46±0.18 | 134520000±20000 | 1221930 | +15.94542 | 0.3485° | 0.0288 |
| 1655 | C. Huygens |
| 23 | VII | Hyperion †Hyperion | /haɪˈpɪəriən/ |
| 270±8 | 5620±50 | 1481010 | +21.27661 | 0.568° | 0.123006 | i 4:3-resonans med Titan | 1848 | W. Bond |
| 24 | VIII | Iapetus †Iapetus | /aɪˈæpɪtəs/ |
| 1468.6±5.6 | 1805635±375 | 3560820 | +79.3215 | 15.47° | 0.028613 |
| 1671 | G. Cassini |
| 25 | XXIV | Kiviuq ‡Kiviuq | /ˈkɪviək/ | ≈ 16 | ≈ 2.79 | 11294800 | +448.16 | 49.087° | 0.3288 | Inuitgrupp | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. | |
| 26 | XXII | Ijiraq ‡Ijiraq | /ˈiːɪrɒk/ |
| ≈ 12 | ≈ 1.18 | 11355316 | +451.77 | 50.212° | 0.3161 | Inuitgrupp | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. |
| 27 | IX | Phoebe ♣†Phoebe | /ˈfiːbiː/ |
| 213.0±1.4 | 8292±10 | 12869700 | -545.09 | 173.047° | 0.156242 | Norsk grupp | 1899 | W. Pickering |
| 28 | XX | Paaliaq ‡Paaliaq | /ˈpɑːliɒk/ |
| ≈ 22 | ≈ 7.25 | 15103400 | +692.98 | 46.151° | 0.3631 | Inuitgrupp | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. |
| 29 | XXVII | Skathi ♣Skathi | /ˈskɒði/ | ≈ 8 | ≈ 0.35 | 15672500 | -732.52 | 149.084° | 0.246 | Nordiska (Skathi) gruppen | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. | |
| 30 | XXVI | Albiorix ♦Albiorix | /ˌælbiˈɒrɪks/ | ≈ 32 | ≈ 22.3 | 16266700 | +774.58 | 38.042° | 0.477 | Gallisk grupp | 2000 | M. Holman | |
| 31 |
| S/2007A ♣S/2007 S 2 | - | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 16560000 | -792.96 | 176.68° | 0.2418 | Norsk grupp | 2007 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna, B. Marsden | |
| 32 | XXXVII | Bebhionn ♦Bebhionn | /bɛˈviːn/ | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 17153520 | +838.77 | 40.484° | 0.333 | Gallisk grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 33 | XXVIII | Erriapus ♦Erriapus | /ɛriˈæpəs/ | ≈ 10 | ≈ 0.68 | 17236900 | +844.89 | 38.109° | 0.4724 | Gallisk grupp | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. | |
| 34 | XLVII | Skoll ♣Skoll | /ˈskɒl/ | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 17473800 | -862.37 | 155.624° | 0.418 | Norsk (Skathi) grupp | 2006 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 35 | XXIX | Siarnaq ‡Siarnaq | /ˈsiːɑːrnək/ | ≈ 40 | ≈ 43.5 | 17776600 | +884.88 | 45.798° | 0.24961 | Inuitgrupp | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. | |
| 36 | LII | Tarqeq ‡Tarqeq | /ˈtɑːrkeɪk/ | ≈ 7 | ≈ 0.23 | 17910600 | +894.86 | 49.904° | 0.1081 | Inuitgrupp | 2007 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 37 |
| S/2004B ♣S/2004 S 13 | - | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 18056300 | -905.85 | 167.379° | 0.261 | Norsk grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 38 | LI | Greip ♣Greip | /ˈɡreɪp/ | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 18065700 | -906.56 | 172.666° | 0.3735 | Norsk grupp | 2006 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 39 | XLIV | Hyrrokkin ♣Hyrrokkin | /hɪˈrɒkɪn/ | ≈ 8 | ≈ 0.35 | 18168300 | -914.29 | 153.272° | 0.3604 | Norsk (Skathi) grupp | 2006 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 40 | L | Jarnsaxa ♣Jarnsaxa | /jɑːrnˈsæksə/ | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 18556900 | -943.78 | 162.861° | 0.1918 | Norsk grupp | 2006 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 41 | XXI | Tarvos ♦Tarvos | /ˈtɑːrvəs/ | ≈ 15 | ≈ 2.3 | 18562800 | +944.23 | 34.679° | 0.5305 | Gallisk grupp | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. | |
| 42 | XXV | Mundilfari ♣Mundilfari | /mʊndəlˈværi/ | ≈ 7 | ≈ 0.23 | 18725800 | -956.70 | 169.378° | 0.198 | Norsk grupp | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. | |
| 43 |
| S/2006 ♣S/2006 S 1 | - | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 18930200 | -972.41 | 154.232° | 0.1303 | Norsk (Skathi) grupp | 2006 | S. Sheppard, D.C. Jewitt, J. Kleyna | |
| 44 |
| S/2004C ♣S/2004 S 17 | - | ≈ 4 | ≈ 0.05 | 19099200 | -985.45 | 166.881° | 0.226 | Norsk grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 45 | XXXVIII | Bergelmir ♣Bergelmir | /bɛərˈjɛlmɪər/ | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 19104000 | -985.83 | 157.384° | 0.152 | Norsk (Skathi) grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 46 | XXXI | Narvi ♣Narvi | /ˈnɑːrvi/ |
| ≈ 7 | ≈ 0.23 | 19395200 | -1008.45 | 137.292° | 0.320 | Norsk (Narvi) grupp | 2003 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna |
| 47 | XXIII | Suttungr ♣Suttungr | /ˈsʊtʊŋɡər/ | ≈ 7 | ≈ 0.23 | 19579000 | -1022.82 | 174.321° | 0.131 | Norsk grupp | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. | |
| 48 | XLIII | Hati ♣Hati | /ˈhɑːti/ | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 19709300 | -1033.05 | 163.131° | 0.291 | Norsk grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 49 |
| S/2004A ♣S/2004 S 12 | - | ≈ 5 | ≈ 0.09 | 19905900 | -1048.54 | 164.042° | 0.396 | Norsk grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 50 | XL | Farbauti ♣Farbauti | /fɑːrˈbaʊti/ | ≈ 5 | ≈ 0.09 | 19984800 | -1054.78 | 158.361° | 0.209 | Norsk (Skathi) grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 51 | XXX | Thrymr ♣Thrymr | /ˈθrɪmər/ | ≈ 7 | ≈ 0.23 | 20278100 | -1078.09 | 174.524° | 0.453 | Norsk grupp | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. | |
| 52 | XXXVI | Aegir ♣Aegir | /ˈaɪ. ɪər/ | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 20482900 | -1094.46 | 167.425° | 0.237 | Norsk grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 53 |
| S/2007B ♣S/2007 S 3 | - | ≈ 5 | ≈ 0.09 | 20518500 | ≈ -1100 | 177.22° | 0.130 | Norsk grupp | 2007 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 54 | XXXIX | Bestla ♣Bestla | /ˈbɛstlə/ | ≈ 7 | ≈ 0.23 | 20570000 | -1101.45 | 147.395° | 0.5145 | Norsk (Narvi) grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 55 |
| S/2007C ♣S/2004 S 7 | - | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 20576700 | -1101.99 | 165.596° | 0.5299 | Norsk grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 56 |
| S/2006 ♣S/2006 S 3 | - | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 21076300 | -1142.37 | 150.817° | 0.4710 | Norsk (Skathi) grupp | 2006 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 57 | XLI | Fenrir ♣Fenrir | /ˈfɛnrɪər/ | ≈ 4 | ≈ 0.05 | 21930644 | -1212.53 | 162.832° | 0.131 | Norsk grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 58 | XLVIII | Surtur ♣Surtur | /ˈsɜːrtər/ | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 22288916 | -1242.36 | 166.918° | 0.3680 | Norsk grupp | 2006 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 59 | XLV | Kari ♣Kari | /ˈkɑːri/ | ≈ 7 | ≈ 0.23 | 22321200 | -1245.06 | 148.384° | 0.3405 | Norsk (Skathi) grupp | 2006 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 60 | XIX | Ymir ♣Ymir | /ˈɪmɪər/ | ≈ 18 | ≈ 3.97 | 22429673 | -1254.15 | 172.143° | 0.3349 | Norsk grupp | 2000 | B. Gladman, J. Kavelaars, et al. | |
| 61 | XLVI | Loge ♣Loge | /ˈlɔɪ. eɪ/ | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 22984322 | -1300.95 | 166.539° | 0.1390 | Norsk grupp | 2006 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna | |
| 62 | XLII | Fornjot ♣Fornjot | /ˈfɔːrnjɒt/ | ≈ 6 | ≈ 0.15 | 24504879 | -1432.16 | 167.886° | 0.186 | Norsk grupp | 2004 | S. Sheppard, D. Jewitt, J. Kleyna |
.jpg){kind=small}
Obekräftade månar
Följande objekt (observerade av Cassini) har inte bekräftats vara fasta kroppar. Det är ännu inte klart om de är riktiga satelliter eller om de bara är kvarvarande klumpar i F-ringen.
| Namn | Bild | Diameter (km) | Halvstor |
| Position | Upptäcktsår |
| S/2004 S 6 |
| ≈ 3-5 | ≈ 140130 | +0.61801 | osäkra objekt runt F-ringen | 2004 |
| S/2004 S 3/S 4 |
| ≈ 3-5 | ≈ 140300 | ≈ +0.619 | 2004 |
Hypotetiska månar
Två månar påstås ha upptäckts av olika astronomer men har aldrig setts igen. Båda månarna sägs kretsa mellan Titan och Hyperion.
- Chiron som Hermann Goldschmidt påstås ha sett 1861, men som aldrig observerats av någon annan.
- Themis påstods ha upptäckts 1905 av astronomen William Pickering, men har aldrig setts igen. Trots detta fanns den med i många almanackor och astronomiböcker fram till 1960-talet.
Sök