Sulawesi Utara

Namn

Området runt norra Sulawesi brukade kallas Minahasa. Namnet används fortfarande ibland. Ordet Minahasa kommer från orden Mina-Esa (Minaesa) eller Maesa som betyder att vara en eller att förena. Detta namn visar att man hoppas på att förena de etniska grupperna i området, inklusive de etniska grupperna: Tontemboan, Tombulu, Tonsea, Tolour (Tondano), Tonsawang, Ponosakan, Pasan och Bantik. Ordet "Minahasa" användes för första gången av J.D. Schierstein, den nederländske regenten i Manado, i hans rapport till guvernören i Maluku den 8 oktober 1789.

Historia

Förhistorisk

Arkeologisk forskning har avslöjat tecken på mänskligt liv i norra Sulawesi sedan 30 000 år tillbaka, baserat på bevis i grottan Liang Sarru på ön Salibabu. Andra bevis visar på liv för cirka 6 000 år sedan i Passo Hillside Site i Kakas-distriktet och för 4 000 år sedan till tidigt e.Kr. i Liang Tuo Mane'e-grottan i Arangkaa på ön Karakelang.

Tidig period

Kolonialtiden

I slutet av 1500-talet anlände portugiser och spanjorer till norra Sulawesi. Portugal var den första västerländska nationen som anlände till norra Sulawesi. Ett portugisiskt fartyg landade i Manado Sultanatet Maguindanao kontrollerade de norra öarna vid den tiden. Portugiserna byggde fortet i Amurang.

Det spanska fartyget lade till på ön Talaud och Siau, vidare till Ternate. Spanien byggde fortet i Manado, och sedan dess har Minahasa börjat kontrolleras av Spanien. Motståndet mot den spanska ockupationen kulminerade 1660-1664.

Det holländska fartyget landade i Manado City 1660 för att hjälpa Minahasa-konfederationen i deras kamp mot Spanien. Den republikanska föreningen United Nations, som består av medlemmar av Minahasa-konfederationen, ingick ett handelsavtal med VOC. Detta avtal om handelssamarbete gjorde sedan att VOC fick monopol på handeln, vilket gradvis började genomdriva sin vilja, vilket slutligen ledde till 1700-talets motstånd i Ratahan som kulminerade i det nederländska Minahasa-kriget 1809-1811 i Tondano.

Spanjorerna hade redan koloniserat Filippinerna. De gjorde Minahasa till en kaffeplantage. Spanien gjorde Manado till ett centrum för kaffehandel för kinesiska köpmän. Vissa Minahasa-stammar hjälpte Spanien att erövra det portugisiska fortet i Amurang på 1550-talet. De spanska kolonisatörerna byggde sedan fortet i Manado. Till slut kontrollerade Spanien hela Minahasa.

På 1500-talet fanns ett av de första indoeurasiska samhällena i skärgården i Manado. Manados första kung var Muntu Untu (1630). Han var till hälften av spansk härkomst. Spanien gav senare Minahasa till portugiserna i utbyte mot 350 000 dukater i ett fördrag. Minahasas härskare skickade Supit, Pa'at och Lontoh för att slåss mot holländarna för att tvinga ut portugiserna ur Minahasa. De lyckades 1655. De byggde sin egen fästning 1658 och tvingade ut de sista portugiserna några år senare.

I början av 1600-talet hade holländarna störtat sultanatet Ternate. De började minska Spaniens och Portugals makt i skärgården. År 1677 erövrade holländarna Sangir-arkipelagen. Två år senare besökte Robert Padtbrugge, guvernör i Maluku, Manado. Han ingick ett avtal med Minahasans hövdingar. Detta lät holländarna dominera under de kommande 300 åren. Nederländernas direkta styre inleddes dock först 1870. Holländarna hjälpte till att ena Minahasa-konfederationen. År 1693 vann Minahasanerna en militär seger mot Mongondow-stammen i söder. Det nederländska inflytandet ökade och kristendomen och den europeiska kulturen växte i Minahasa. Missionärsskolorna i Manado 1881 var ett av de första försöken till massutbildning i Indonesien. De som utexaminerades från skolorna kunde få arbete som statstjänstemän, i armén och i Nederländska Ostindiens regering. Minahasas förbindelser med nederländarna var ofta dåliga. Det var krig mellan holländarna och Tondano 1807 och 1809. Minahasa-territoriet stod inte under nederländskt direkt styre förrän 1870. Men så småningom kom nederländarna och Minahasa varandra mycket nära. Minahasa kallades därför ofta för den tolfte nederländska provinsen. Till och med 1947 bildade Manado den politiska rörelsen Twapro, en förkortning för Twaalfde Profincie (tolfte provinsen), som ville att Minahasa skulle integreras formellt i Konungariket Nederländerna.

Självständighet

Japanerna ockuperade området från 1942 till 1945. Det var en period av brist på resurser, och de allierade styrkorna bombade Manado kraftigt 1945. Under självständighetsperioden därefter uppstod en splittring mellan pro-indonesiska och pro-holländska Minahasa. Utnämningen av Sam Ratulangi som den första guvernören för Östindonesien lyckades då vinna Minahasas stöd för Republiken Indonesien. Efter Indonesiens självständighet är Indonesien indelat i åtta provinser, och Sulawesi är en av dessa provinser. Sulawesis första guvernör var S.G.J. Ratulangi, som också är känd som en nationalhjälte. År 1948 bildades i Sulawesi staten Östindonesien, som senare blev en av staterna inom Indonesiens förenta stater. Staten Östindonesien upplöstes och slogs samman med Republiken Indonesien. På grundval av lag nummer 13 år 1964 bildades provinsen norra Sulawesi. Den 14 augusti 1959 utsågs till provinsens årsdag.

I mars 1957 krävde militära ledare från norra och södra Sulawesi mer frihet från Java. De ville ha en mer aktiv utveckling, en rättvis fördelning av skattepengar och hjälp mot Kahar Muzakars uppror i södra Sulawesi. De ville ha en centralregering som leddes lika mycket av både Sukarno och Hatta. Till en början var rörelsen "Permesta" (stadgan om universums kamp) endast en reformrörelse snarare än en separatiströrelse.

Förhandlingar mellan centralregeringen och Sulawesis militära ledare förhindrade våldsamheter i södra Sulawesi, men Minahasans ledare var inte nöjda med resultatet av avtalet och rörelsen bröt ut. Av rädsla för sydlig dominans utropade Minahasans ledare sin egen autonoma stat i norra Sulawesi i juni 1957. Vid den tiden hade centralregeringen kontrollerat södra Sulawesi, men i norr fanns det inga starka figurer från centralregeringen och det fanns rykten om att USA beväpnade upproret i Sumatra Nord, har också kopplingar till Minahasanledare.

Möjligheten till ett utländskt ingripande fick centralregeringen att begära militärt stöd från södra Sulawesi. Permesta-styrkorna avlägsnades senare från centrala Sulawesi, Gorontalo, Sangir och Morotai i Maluku. Permestaplan (som levererades av USA och flögs av filippinska, taiwanesiska och amerikanska piloter) förstördes. USA gick sedan vidare och i juni 1958 landade centralregeringens armé i Minahasa. Permesta-upproret upphörde i mitten av 1961.

Upproren på Sumatra och Sulawesi misslyckades. De bidrog till och med till att skapa det som de inte ville ha, eftersom centrumet reagerade på hotet om uppror. Centralregeringens auktoritet ökade medan det regionala självstyret blev svagare. Den radikala nationalismen blev starkare. Kommunistpartiets makt och Sukarnos makt ökade medan Hatta försvagades. Sukarno upprättade slutligen en styrd demokrati 1958.

Sedan reformerna 1998 har den indonesiska regeringen börjat anta lagar som stärker det regionala självstyret, vilket är den viktigaste idén som Permesta kämpar för.

Miljö

Klimat

Klimatet i norra Sulawesi är tropiskt med muzonvindar. Västvindarna ger regn till nordkusten från november till april. Den övergår till torra sydliga vindar från maj till oktober. Den årliga nederbörden är mellan 2 000 och 3 000 mm. Det finns ungefär 90-140 regniga dagar. Temperaturen är i genomsnitt 25 grader Celsius. Den genomsnittliga högsta lufttemperaturen uppmättes till 30 grader Celsius och den lägsta genomsnittliga lufttemperaturen var 22,1 grader Celsius.

Geografi

Provinsen Nordsulawesi ligger på den norra halvön av ön Sulawesi. Det är en av tre provinser i Indonesien som ligger på viktiga platser i Stillahavsområdet. De andra två provinserna är norra Sumatra och Aceh Special Region. Nordsulawesi ligger nära ekvatorn på 0,30-4,30 nordlig breddgrad (Lu) och 121-127 östlig längdgrad (BT). Halvön sträcker sig från öst till väst. Sangihe- och Talaudöarna är de delar av provinsen som ligger längst norrut. Detta är Nordsulawesis gränser:

North	Celebeshavet, Stilla havet och Filippinerna
Syd	Tominibukten
Öst	Malukuhavet, Maluku och norra Maluku
West	Gorontalo

Större delen av provinsen North Sulawesi består av berg och kullar med dalar däremellan. Några berg i norra Sulawesi är berget Klabat (1 895 m) i norra Minahasa, berget Lokon (1 579 m), berget Mahawu (1 331 m) i Tomohon, berget Soputan (1 789 m) i sydöstra Minahasa, berget Dua Saudara (1 800 m) i norra Sulawesi, berget Dua Saudara (1 800 m) i norra Sulawesi och berget Tomohon,468 m) i Bitung, Mount Awu (1 784), Mount Space (1 245 m), Mount Karangketang (1 320 m), Mount Dalage (1 165 m), i Sangihe och Talaud, Mount Ambang (1 689 m), Mount Gambula (1954 m) och Mount Batu Balawan (1 970 m).

De två största sjöarna är: Tondano-sjön (4 278 ha) i Minahasa och Moat-sjön (617 ha) i östra Bolaang Mongondow. De viktigaste floderna är Tondanofloden (40 km), Poigarfloden (54,2 km), Ranoyapofloden (51,9 km) och Talawaanfloden (34,8 km) i Minahasa. Dumoga-floden (87,2 km), Sangkub-floden (53,6 km) och Ongkaw-floden (42,1 km) ligger i Bolmong och Bolmut.

Längs norra Sulawesis kust, både på fastlandskusten och på öarnas kust, finns det flera uddar och vikar. Jordmånen i området var bördig för jordbruk.

Växter och djur

De flesta växter och djur på norra Sulawesi är likadana som i andra delar av Indonesien. Men det finns vissa djur i provinsen, t.ex. hjortar, Maleo, Taong, Mini Tarsius Spectrum i Bitung City Nature Reserve och pungdjur utanför Manados kust.

I havet utanför norra Sulawesi finns det flera arter av fiskar, koraller och plankton. Vissa havsfiskar är viktiga källor till utländsk valuta, bland annat tonfisk, bonit, gulstjärt, hummer och andra.

En stor del av norra Sulawesi består av skog. Skogarna börjar på havsnivå och kan fortsätta upp till bergstopparna. Trävaror av god kvalitet, bland annat ebenholts- (trä) järnträ, linggua, cempaka, trä nantu, gopasa och meranti. Det finns också plantageväxter som kokosnöt, muskotnöt och kryddnejlika.

Personer

Nordsulawesi hade 2 270 596 invånare i folkräkningen 2010. Befolkningen var 1,41 % högre än tio år tidigare. De största etniska grupperna är Minahasan i provinsens norra del och Mongondow i söder. Provinsens största stad är Manado (432 300 invånare 2019). År 2010 var cirka 68 procent kristna. De kristna i norra Sulawesi är mestadels protestanter, men det finns också en del katoliker. Detta är ovanligt i det mestadels muslimska Indonesien. Nederländska missionärer var mycket framgångsrika under kolonialtiden. Också på grund av att Gorontalo-regionen med muslimsk majoritet lämnade Nordsulawesi för att bli den nya Gorontalo-provinsen år 2000. Muslimska, hinduiska och buddhistiska minoriteter lever också i provinsen. Manado har också en betydande judisk gemenskap. För närvarande finns den enda synagogan i Indonesien i Manado. Det finns uppskattningsvis 800 judar i Manado.

Etniska grupper

Många grupper av människor lever tillsammans i denna provins. Den största folkgruppen är Minahasa-folket. De bor främst i Bitung City, Manado City, Tomohon City, Minahasa Regency, North Minahasa Regency, South Minahasa Regency och Southeast Minahasa Regency. Andra etniska grupper är Bolaang Mongondow, Sangihe, Talaud och Siau. Etniciteten i norra Sulawesi är mer heterogen än i andra delar av Indonesien. Minahasan och Bolaang Mongondow är spridda nästan över hela regionen på norra Sulawesis fastland. Sangihe, Talaud och Siau bor främst på Sangiheöarna, Talaudöarna och Lembehöarna, särskilt i kustområdena norr, öster och väster om norra Sulawesis fastland. Bajau-folket är sjöfarande nomader som har migrerat från Sulu-arkipelagen i Filippinerna på grund av konflikten på Mindanao. De bor i kustbyar på norra Sulawesi i den norra delen av North Minahasa Regency.

Förutom de infödda är norra Sulawesi också hemvist för invandrare. Det finns en betydande kinesisk befolkning i norra Sulawesi, särskilt runt staden Manado. Kineserna är också en av de första som hade kontakt med lokalbefolkningen innan européerna kom. Enligt upptäckten av kinesiska gamla bokstäver i Tompaso-området i Minahasa visar att det kulturella samspelet mellan kineserna och Minahasa har funnits sedan Han-dynastin. De flesta kineser i norra Sulawesi är Hakka, men det finns också några hokkienare och kantoneser som bor där.

Det finns även andra etniska grupper, som javaneser och sundaneser. De är oftast utvandrade från sina hemtrakter på grund av det utvandringsprogram som genomfördes av holländarna under kolonialtiden fram till Suharto-tiden. De bor i allmänhet i stadsområden som Manado och Tomohon.

Språk

Nordsulawesi är en flerspråkig kultur. Många språk används och människor talar vanligtvis minst två och ofta fler språk. Indonesiska är det officiella språket i provinsen och andra delar av Indonesien. Officiella dokument från provinsregeringen och vägskyltar är alla skrivna på indonesiska. De flesta människor i provinsen kommunicerar dock dagligen på Manado malajiska. Detta språk liknar indonesiska men är inte detsamma. Minahasanfolket talar Minahasanspråk. Dessa är de fem Minahasan-språken i området: Tonsawang, Tontemboan, Toulour, Tonsea och Tombulu. I söder talar folk mongondow-språket och gorontalo-språket. På de norra öarna nära Filippinerna talar lokalbefolkningen visayanska språk.

Andra språk i norra Sulawesi är javanesiska, sundanesiska och balinesiska. Människor från andra delar av Indonesien talar dessa språk. Hakka talas också av vissa kineser i Manadao. Hokkien och kantonesiska talas också. Engelska och mandarin förstås ofta där det finns många turister, till exempel i Bunaken nationalpark. Äldre personer kan förstå nederländska och portugisiska. ^[] Personer som bott på öar i närheten av Filippinerna kan förstå tagalog.

Kinesiskt tempel i närheten av Manado

Administrativa områden

Norra Sulawesi har elva regementsområden (indonesiska: kabupaten) och fyra självständiga städer (indonesiska: kotamadya). De anges nedan.

Namn	Område (km2)	Befolkningsräkning 2010	Befolkningsräkning 2015	Befolkningsuppskattning 2019	Kapital	HDI2014 Uppskattningar
Sangihe Islands Regency (Kepulauan Sangihe)	461.11	126,100	129,560	131,800	Tahuna	0,668 (medel)
Sitaro Islands Regency (Kepulauan Siau Tagulandang Biaro)	275.96	63,801	65,529	67,000	Ondong Siau	0,643 (medel)
Talaud Islands Regency (Kepulauan Talaud)	1,240.40	83,434	88,589	92,500	Melonguane	0,665 (medel)
Norra sektorn (öar)	1,977.47	273,335	283,678	291,300
Bitung (stad)	302.89	187,652	205,379	220,700		0,708 (hög)
Manado (stad)	157.27	410,481	425,420	432,300		0,772 (hög)
Tomohon (stad)	114.20	91,553	100,193	107,600		0,735 (hög)
Minahasa Regency	1,114.87	310,384	328,700	341,500	Tondano	0,727 (hög)
North Minahasa Regency (Minahasa Utara)	918.49	188,904	197,861	203,200	Airmadidi	0,705 (medelhög)
Södra Minahasa Regency (Minahasa Selatan)	1,409.97	195,553	204,832	210,400	Amurang	0,683 (medel)
Sydöstra Minahasa Regency (Minahasa Tenggara)	710.83	100,443	104,465	106,500	Ratahan	0,678 (medel)
Östra sektorn (Minahasa)	4,728.52	1,494,970	1,566,850	1,622,200
Kotamobagu (stad)	68.06	107,459	119,277	130,000		0,704 (hög)
Bolaang Mongondow Regency	2,871.65	213,484	232,968	249,600	Kotamobagu	0,645 (medel)
Östra Bolaang Mongondow Regency (Bolaang Mongondow Timur)	910.18	63,654	68,622	72,600	Tutuyan	0,631 (medel)
Norra Bolaang Mongondow Regency (Bolaang Mongondow Utara)	1,680.00	70,693	76,264	80,700	Boroko	0,642 (medel)
Södra Bolaang Mongondow Regency (Bolaang Mongondow Selatan)	1,615.86	57,001	62,162	66,500	Molibagu	0,635 (medel)
Västra sektorn (Bolaang Mongondow)	7,145.75	512,291	559,293	599,400