Paraneoptera – insektsöverordning: barklöss, löss, trips och hemipteraner

Upptäck Paraneoptera: en monofyletisk överordning med barklöss, löss, trips och hemipteraner — mångfald, munstycken och livsstrategier för föda från mikrober, växter och djur.

Paraneoptera är en monofyletisk överordning av insekter som samlar flera närbesläktade grupper med delvis liknande mun- och gångbensbyggnad. Den omfattar fyra huvudgrupper som i bred bemärkelse brukar listas som barklöss, äkta löss, trips och hemipteraner. Gemensamt för Paraneoptera är en utvecklingslinje där munstyckena gradvis anpassats från allmänt tugga- och betande till specialiserade sugsystem, vilket speglar en bredd av födoämnen och levnadssätt.

Systematik och indelning

Den traditionella indelningen räknar fyra ordningar inom Paraneoptera:

• Barklöss (inklusive boklöss) — många är små, fria levande och lever på mikrobiella beläggningar, svampangrepp eller alger.
• Äkta löss — obligata ektoparasiter på fåglar och däggdjur, vingar ofta försvunna, specialiserade för att leva i värddjurens fjädrar eller päls.
• Trips — mycket små insekter med karakteristiska asymmetriska munstycken; många arter skadar växter och är vektorer för växtsjukdomar.
• Hemipteraner — de s.k. "riktiga" insekterna med välutvecklade sugmunstycken (ett rostrum eller snabel); här ingår bladlöss, tvestjärtar, bedbugs, värnlusliknande grupper och många andra.

Moderna fylogenetiska studier (molekylära och morfologiska) stödjer att dessa grupper utgör en naturlig samling och visar på evolutionära övergångar i munstyckenas konstruktion.

Kännetecken

• Munstycken: En huvudlinje inom Paraneoptera är övergången från tuggaande till sugsystem. Barklöss har i regel tuggliknande mun, trips har asymmetriska, raspande-sugande strukturer och hemipteraner har ett tydligt styletpaket som kan penetrera vävnad och suga upp vätskor.
• Gångben: Många paraneopteraner har reducerat antal tarssegment (vanligtvis 1–3), en egenskap som skiljer dem från flera andra insektgrupper.
• Vingar och kropp: Vingarnas förekomst varierar — från välnervade vingar hos många hemipteraner till helt vinglösa former hos lössen. Kroppsform kan vara platt (hos löss) eller smal och långsträckt (hos trips).
• Utveckling: Majoriteten har ofullständig förvandling (hemimetaboli), men vissa grupper, särskilt trips, genomgår en form av neometaboli med vila-/pupalika stadier.

Levnadssätt och ekologi

Munstyckenas specialisering speglar Paraneopteras ekologiska mångfald. I botten finns mikrobiella och svampätande former (t.ex. många barklöss) som lever på bark, löv, bokhyllor eller i humusrika miljöer. Fler avancerade linjer har övergått till att suga växtsaft eller blod och andra kroppsvätskor. Bland hemipteraner finns exempelvis bladlöss som suger växtsafterna, bladlöss och vita flygare som kan orsaka stora skador i jordbruket, samt blodsugande arter som Cimex (vägglöss) som angriper däggdjur och människor. Äkta löss är specialiserade parasiter på värddjur och lever hela sitt liv på värden.

Betydelse för människor

• Ekonomisk skada: Många hemipteraner och trips är viktiga skadegörare i jordbruket — de kan direkt förstöra plantdelar eller fungera som vektorer för växtvirus.
• Hälsa och hygien: Äkta löss påverkar människor och domesticerade djur genom blodsugning, klåda och ibland som vektorer för sjukdomar. Vissa hemipteraner (t.ex. kackerlacksliknande blodsugare) är också hygienproblem.
• Ekologisk funktion: Många arter bidrar till nedbrytning av organiskt material eller fungerar som byte och predatorer i ekosystemet; vissa arters populationer styrs av naturliga fiender och parasiter som används i biologisk bekämpning.

Utveckling och fossil

Paraneoptera har en gammal utvecklingshistoria med fossila fynd som visar på diversifiering långt tillbaka i geologisk tid. Evolutionärt visar gruppen en tydlig trend mot specialisering av munorgan och i flera linjer reducerade vingformer eller vingförlust vid anpassning till en parasitisk livsstil. Forskning på molekylär nivå fortsätter att förfina bild av släktskapet mellan ordningarna och hur övergångarna mellan olika födostrategier skett.

Sammanfattningsvis utgör Paraneoptera en mångsidig och ekologiskt viktig överordning av insekter där variationen i munstycken och livsstil är central för förståelsen av gruppens evolution och dess roll i naturen och för människan. 

Phthiraptera

Phthiraptera, lössen, omfattar 5 000 beskrivna arter uppdelade i fyra underordningar.

Lusens kropp är dorsoventralt tillplattad och ögonen är frånvarande eller nästan frånvarande. Benen är starka för att hålla sig fast i päls eller fjädrar hos värden. Alla arter av löss är parasiterande. Löss parasiterar på alla fåglar och de flesta däggdjur.

 
Pediculus humanus  

Thrips

Ordningen Thysanoptera omfattar 5 500 arter som är indelade i två underordningar. Dessa insekter kallas för trips.

Munnen har formen av en asymmetrisk munkon som består av genomträngande stiletter. Thrips är vanligt förekommande på och i blommor. De flesta arter är fytofager och äter på blommor.

 
Ponticulothrips diospyrosi på finger för fjäll.  

Sök med bokstav