Parapneuroptera
Paraneoptera är en monofyletisk överordning av insekter.
Den omfattar fyra ordningar: barklöss, äkta löss, trips och hemipteraner, de äkta insekterna.
Paraneoptera-munstyckena återspeglar olika födoämnen. De lägsta grupperna är mikrobiella ytätare, medan mer avancerade grupper äter växt- eller djurvätska.
Hemiptera
Hemiptera är en ordning av insekter som ofta kallas de riktiga insekterna. Det finns cirka 50 000-80 000 arter av cikador, bladlöss, planthoppers, bladhoppor, sköldbaggar och andra. De varierar i storlek från 1 millimeter (0,039 tum) till cirka 15 centimeter (5,9 tum) och har ett gemensamt arrangemang av sugande mundelar.
Psocoptera
Psocoptera, barklöss, omfattar 4 400 beskrivna arter fördelade på tre underordningar. Det finns 50 familjer av barklöss med över 200 släkten. Detta är den första insektsordningen som visar början på en övergång till sugande mundelar. Den är systergrupp till Phthiraptera. Barklöss finns på bladverk, under bark eller i bladspillning.
Phthiraptera
Phthiraptera, lössen, omfattar 5 000 beskrivna arter uppdelade i fyra underordningar.
Lusens kropp är dorsoventralt tillplattad och ögonen är frånvarande eller nästan frånvarande. Benen är starka för att hålla sig fast i päls eller fjädrar hos värden. Alla arter av löss är parasiterande. Löss parasiterar på alla fåglar och de flesta däggdjur.
Pediculus humanus
Thrips
Ordningen Thysanoptera omfattar 5 500 arter som är indelade i två underordningar. Dessa insekter kallas för trips.
Munnen har formen av en asymmetrisk munkon som består av genomträngande stiletter. Thrips är vanligt förekommande på och i blommor. De flesta arter är fytofager och äter på blommor.
Ponticulothrips diospyrosi på finger för fjäll.
