Kontinentalsockel – vad är det? Djup, bredd och exempel
Kontinentalsockeln är den del av kontinenten som ligger under vatten och utgör den grunda havsbotten närmast land. Under istiderna låg stora delar av hyllan ovanför havsytan och var en del av landet, medan den under varmare mellanglaciala perioder var översköljd. Vi befinner oss för närvarande i en interglacial period, vilket innebär att många kontinentalsocklar idag är under vatten.
Vad är en kontinentalsockel?
Kontinentalsockeln är den långa, relativt grunda förlängningen av kontinentens geologiska skorpa ut under havet. Den avgränsas vanligtvis mot det djupare havet av ett tydligt fall i lutning, kallat shelf break, som leder vidare nerför kontinentalsluttningen till de stora djuphavssänkorna. I vardagligt tal beskrivs kontinentalsockeln ofta som ett "grunt hav" nära kusten.
Djup och bredd
Djupet på kontinentalsockeln varierar, men den är i allmänhet relativt grund jämfört med öppet hav. Shelf break ligger vanligtvis vid ungefär 100–200 meter djup, vilket betyder att stora delar av kontinentalsockeln ligger inom detta djupintervall. Många hyllor är betydligt grundare (till exempel mindre än 140 meter), men gränsen mot det djupa havet går ofta runt 200 meter.
Bredden varierar kraftigt mellan olika kuster:
- På aktiva plattgränser, där en kontinentalplatta möter en oceanplatta i rörelse, är hyllan ofta mycket smal eller obefintlig — ett exempel är den västra kanten av Amerika.
- På passiva plattgränser är hyllan ofta bred och låg. Den största kända hyllan är den sibiriska hyllan i Norra ishavet, som kan vara upp till cirka 1 500 km bred.
Struktur och bildning
Kontinentalsockeln består ofta av sediment som transporterats från land via floder, vind och is. Sedimenten lägger sig som en tjock lins av sand, lera och organiskt material. Vid shelf break ökar lutningen kraftigt och bottnen övergår i kontinentalsluttningen och vidare ned i kontinentalsluttningens fördjupningar och uppsamlingsområden (kontinentalhavet/continental rise).
Hyllans utseende och utbredning påverkas av flera faktorer: havsnivåförändringar (t.ex. istider), tektonisk aktivitet, sedimenttillförsel från floder och våg- och tidvattenprocesser nära kusten.
Ekologi och resurser
Kontinentalsocklar är viktiga både biologiskt och ekonomiskt:
- Biologisk produktivitet: Eftersom hyllan är relativt grund når solljuset ner till bottnen på stora områden vilket möjliggör rik primärproduktion. Näringsämnen som förs ut från land gör kontinentalsocklar till mycket produktiva områden och hem för viktiga fiskbestånd.
- Fiske: Många av världens viktigaste kommersiella fiskar fångas på kontinentalsocklar.
- Råvaror: Kontinentalsockeln innehåller stora mängder naturresurser såsom olja och naturgas i sedimentära bassänger (t.ex. Nordsjön), samt mineraltillgångar och sand- och grusförekomster som används i byggindustrin.
- Energi och infrastruktur: Området används för offshore-olja och -gas, kablar och pipelines, samt för förnybar energi som havsbaserad vindkraft.
Juridik och gränser
Kontinentalsockeln har en särskild betydelse i folkrätten. En kuststat har suveräna rättigheter över sin kontinentalsockel vad gäller undersökning och utnyttjande av dess naturresurser. Enligt FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) sträcker sig den nationella exklusiva ekonomiska zonen (EEZ) vanligtvis 200 nautiska mil från baslinjen, men definitionen av kontinentalsockelns yttre gräns kan i vissa fall sträcka sig längre ut och fastställs enligt särskilda geologiska och juridiska kriterier.
Exempel
- Den sibiriska hyllan i Norra ishavet — en av världens bredaste kontinentalsocklar.
- Nordsjön — relativt bred och mycket viktig för olje- och fiskerinäringen.
- Västkusten av Amerika — exempel på en aktiv margin med smal eller ingen bred kontinentalsockel.
Sammanfattningsvis är kontinentalsockeln en viktig gränszon mellan land och djuphav, både geologiskt, ekologiskt och ekonomiskt. Dess karaktär bestäms av tektonik, havsnivåförändringar och sedimenttillförsel, och den spelar en central roll för kuststaternas resurser och biologiska mångfald.
Sediment Berg Sten Mantel
Västra inre sjövägen i mitten av kritaperioden, för cirka 100 miljoner år sedan.
Inlandshav
Under vissa perioder har det funnits grunda hav inom kontinenterna. Dessa kallas epikontinentala hav. En stor del av dagens Nordamerika täcktes av ett epikontinentalt hav som kallades Sundancehavet under juraperioden. Under kritaperioden täcktes ett ännu större område av den västra inre havsströmmen.
Ekologi
Kontinentalhaven har det rikaste livet i haven, fler arter och större antal än någon annanstans. Detta beror på att det finns både solljus och näringsämnen för fotosyntes. Detta får mikroskopiska alger och cyanobakterier att blomma, och sedan äter djuren fytoplanktonet. De flesta av näringsämnena i haven sköljs ner från kontinenterna med hjälp av floder. I synnerhet är kontinenterna nästan den enda källan till vissa viktiga grundämnen som järn. Bristen på näringsämnen från kontinenterna förklarar varför en så stor del av Stilla havet är nästan tomt på liv och varför hyllorna är så rika på liv.
Fytoplanktonblomning utanför Cornwall, England. Den ljusblå färgen orsakas av miljarder vita coccolithophoridskelett av Emiliana huxleyi.
Topografi
Hyllan slutar vanligtvis vid en punkt med minskad lutning (kallad hyllbrist). Havsbotten under brytningen är kontinentalsluttningen. Hyllans karaktär förändras dramatiskt vid hyllbrottet, där kontinentalsluttningen börjar. Med några få undantag är hyllbrottet beläget på ett anmärkningsvärt jämnt djup på ungefär 140 m. Detta är troligen ett kännetecken för tidigare istider, då havsnivån var lägre än den är nu. p43
Frågor och svar
F: Vad är en kontinentalsockel?
S: En kontinentalsockel är den nedsänkta delen av en kontinent.
F: Har kontinentalsockeln alltid legat under vattnet?
S: Nej, kontinentalsockeln var en del av land under istiderna under istiderna, men under vatten under interglaciala perioder.
F: Vilket djup har kontinentalsockeln?
S: Kontinentalsockelns djup varierar kraftigt, upp till 140 meter.
F: Vad finns utanför kontinentalsockeln?
S: Bortom kontinentalsockeln går botten ner till mycket större djup.
F: Hur varierar bredden på kontinentalsockeln?
S: Kontinentalsockelns bredd varierar kraftigt beroende på den rörliga kontinentalplattans kant. Vid den främre kanten av en kontinentalplatta i rörelse finns det lite eller ingen hylla, medan den bredaste hyllan är den sibiriska hyllan i Norra ishavet, som är 1 500 km bred.
F: I vilken period lever vi för närvarande?
Svar: Vi lever för närvarande i en mellanglacial period.
F: Är alla kontinenter omgivna av vatten?
Svar: Varje kontinent är omgiven av vatten, men den kan ses som en ö där det mesta ligger ovanför vattenlinjen, och vi ser den som en kontinent.
