Azerbajdzjans väpnade styrkor – organisation, historia och fakta

Azerbajdzjans väpnade styrkor – organiserade grenar, historisk utveckling och nyckelfakta om styrka, ledning och gränsförsvar. Läs komplett översikt.

Azerbajdzjans väpnade styrkor (azerbajdzjanska: Azərbaycan Yaraqly Qüvvələri) är Republiken Azerbajdzjans militär.

De väpnade styrkorna består av tre grenar: Azerbajdzjans landstyrka, Azerbajdzjans flygvapen och Azerbajdzjans flotta. Relaterade styrkor som inte ingår i de azerbajdzjanska väpnade styrkorna är det paramilitära azerbajdzjanska nationalgardet, Azerbajdzjans inre trupper och Azerbajdzjans statliga gränsbevakningstjänst (som patrullerar Azerbajdzjans gränser mot Georgien, Ryssland, Iran, Turkiet och Armenien), som kan delta i det statliga försvaret.

Militärens överbefälhavare är Azerbajdzjans president, för närvarande Ilham Aliyev. Försvarsministeriet ansvarar för den politiska ledningen. Det leds för närvarande av Safar Abiyev. Den militära ledningen ligger i händerna på generalstaben, som leds av stabschefen, som är generalöverste Najmaddin Sadigov.

Sedan Sovjetunionens fall har Azerbajdzjan försökt att vidareutveckla sina väpnade styrkor till en professionell, välutbildad och rörlig militär. Enligt statistik från 2007 har landet cirka 66 940 soldater och en paramilitär styrka på 15 000 soldater. Det finns 300 000 före detta militärer som har gjort militärtjänst under de senaste femton åren.

Azerbajdzjan hade faktiskt inrättat de azerbajdzjanska väpnade styrkorna och ett försvarsministerium den 26 juni 1918 i samband med Azerbajdzjans första självständighet, som Azerbajdzjans demokratiska republik, efter det ryska imperiets kollaps 1918 fram till dess att det invaderades och annekterades av Sovjetunionen 1920, som kom efter det ryska imperiet. De azerbajdzjanska väpnade styrkorna och försvarsministeriet inrättades på nytt 1991 i samband med Azerbajdzjans andra och sista självständighet, efter Sovjetunionens sammanbrott, då de azerbajdzjanska väpnade styrkorna bildades av de tidigare sovjetiska styrkorna i Azerbajdzjans socialistiska sovjetrepublik.

Organisation

De formella huvudgrenarna är Landstyrkan, Flygvapnet och Flottan, men Azerbajdzjans försvarsstruktur inkluderar även flera separata enheter och paramilitära organ som ofta samarbetar med regularstyrkorna:

• Landstyrkorna består av armékårer, mekaniserade brigader, artilleri- och luftvärnsförband samt specialförband.
• Flygvapnet omfattar jakt-, transport- och helikopterenheter samt luftvärnssystem.
• Flottan är inriktad på operationer i Kaspiska havet och inkluderar patrullfartyg, minröjnings- och kustförsvarsenheter.
• Utöver dessa finns nationalgardet, inre trupper och statliga gränsbevakningen som har betydande militära och säkerhetsfunktioner i kris och krig.

Ledning och ansvar

Som paragrafen ovan säger är statschefen och presidenten Ilham Aliyev överbefälhavare. Försvarsministeriet ansvarar för den politiska och civila ledningen av försvaret (se ovan). Historiskt har försvarsministerposten och chefen för generalstaben varierat — texten ovan nämner Safar Abiyev och Najmaddin Sadigov, som båda varit viktiga figurer i försvarets ledning under tidigare perioder.

Uppdatering: sedan 2013 är försvarsminister Zakir Hasanov ansvarig för försvaret och sedan juli 2021 är chef för generalstaben och stabschef Karim Valiyev. Dessa förändringar är en del av en långsiktig omorganisation och modernisering av högkvarterets struktur och befälslinjer.

Historia – kort översikt

Den korta historiken i texten ovan täcker grunderna: väpnade styrkor inrättades första gången 1918 och återuppbyggdes efter Sovjetunionens upplösning 1991. Efter 1991 har försvaret formats av erfarenheter från:

• Konflikterna i början av 1990‑talet om Nagorno‑Karabach och de följande årens stridigheter.
• Tensioner och kortare sammandrabbningar, bland annat fyra dagarskriget 2016.
• Den stora konflikten i september–november 2020 (ofta kallad andra Nagorno‑Karabakh‑kriget), där Azerbajdzjan återtog kontroll över stora delar av territorier som hållits av armeniska styrkor sedan 1990‑talet.
• Vidare militära och politiska händelser efter 2020, inklusive förändringar i säkerhetsordningen i regionen och incidenter som följde under 2022–2023.

Utrustning och modernisering

Efter 2000‑talets mitt har Azerbajdzjan satsat kraftigt på att modernisera sina väpnade styrkor. Moderniseringen har innefattat:

• Anskaffning av moderna pansarfordon, stridsvagnar och artillerisystem från olika leverantörer.
• En omfattande satsning på obemannade flygfarkoster (UAV/droner) och precisionsstyrda vapen. Droner spelade en framträdande roll i stridsserierna 2020.
• Förbättring av luftförsvarsförmåga, kommando‑ och kontrollsystem samt elektronisk krigföring.
• Ökad inhemsk produktion och servicekapacitet för att underlätta underhåll och anpassning av materiel.

Personal, värnplikt och reserver

Värnplikt gäller i Azerbajdzjan, och landet har en kombination av värnpliktiga och kontrakterad personal. Antalet aktiva soldater har varierat över tid; tidigare rapporter (t.ex. 2007) angav ungefär 66 940 aktiva plus en paramilitär styrka på omkring 15 000. Efter de stora upprustningsprogrammen och mobiliseringar i samband med konflikterna har personalstyrkorna, antalet kontraktsanställda och reservkapaciteten utvecklats.

Regeringen har bedrivit program för att öka andelen professionella (kontrakts-) soldater, förbättra utbildningsnivån och modernisera officerskåren. Dessutom finns ett stort antal före detta värnpliktiga i reserven som kan mobiliseras vid behov.

Konflikter och försvarsroll

Azerbajdzjans väpnade styrkor har i huvudsak präglats av konflikten om Nagorno‑Karabach och den strategiska situationen i Sydkaukasus. Styrkorna har använts både i öppna krigshandlingar och i kortare väpnade sammanstötningar samt för gränsförsvar, intern säkerhet i krissituationer och för humanitärt stöd vid katastrofer.

Internationellt samarbete

Azerbajdzjan deltar i bilateralt och multilateralt militärt samarbete. Landet har säkerhetssamarbeten och materielleveranser med flera länder, deltar i övningar och är medlem i internationella partnerskapsprogram. Samarbetet har inbegripit både tränings‑ och materielleveranser samt utbyte av militärteknisk expertis.

Avslutande kommentarer

Under de senaste decennierna har Azerbajdzjans väpnade styrkor utvecklats från en post‑sovjetisk struktur till en mer modern och teknikorienterad försvarsmakt med betoning på rörlighet, precision och obemannade system. Den exakta sammansättningen, personalantalet och materielen förändras i takt med politiska beslut, budgetprioriteringar och säkerhetsutmaningar i regionen.

Frågor och svar

F: Vilka är de tre grenarna i Azerbajdzjans väpnade styrkor?

F: Vem ansvarar för det politiska ledarskapet för Azerbajdzjans militär?

Fråga: Vem är överbefälhavare för Azerbajdzjans militär?

F: Hur många soldater har Azerbajdzjan enligt statistik från 2007?

F: När förklarades Azerbajdzjans första självständighet?

Sök med bokstav