AlegsaOnline.com

Azerbajdzjans demokratiska republik 1918–1920 – Första muslimska republiken

Azerbajdzjans demokratiska republik 1918–1920 – första muslimska sekulära republiken; pionjär för kvinnlig rösträtt, demokrati och modern utbildning i Kaukasus.

Författare: Leandro Alegsa

09-02-2026

Azerbajdzjans demokratiska republik (ADR; azerbajdzjanska: Azərbaycan Demokratik Respublikası), även känd som Azerbajdzjans folkrepublik (azerbajdzjanska: Azərbaycan Xalq Cümhuriyyəti), var det första framgångsrika försöket att upprätta en demokratisk och sekulär republik i den muslimska världen (före Republiken Turkiet). ADR grundades den 28 maj 1918 efter det ryska imperiets sammanbrott som inleddes med den ryska revolutionen 1917 av Azerbajdzjans nationella råd i Tiflis, Georgien. Landet gränsade i norr till Ryssland, i nordväst till Demokratiska republiken Georgien, i väst till Demokratiska republiken Armenien och i söder till Persiska riket (Iran). Landet hade en befolkning på 2,86 miljoner invånare. Ganja var republikens tillfälliga huvudstad eftersom Baku, som är den rättsliga huvudstaden, var under bolsjevikisk kontroll.

Enligt ADR var regeringen ett parlamentariskt system där ett parlament, Milli Majlis (Azerbajdzjans nationalförsamling), som valdes på grundval av allmän, fri och proportionell representation, var den högsta politiska institutionen med statlig auktoritet och ministerrådet var ansvarigt inför det. Fatali Khan Khoyski blev dess första premiärminister. Förutom det politiska partiet Musavat, som hade majoritet i parlamentet, fick andra politiska partier Ehrar, Ittihad, muslimska socialdemokrater samt företrädare för de armeniska (21 av 120 platser), ryska, polska, judiska och tyska minoriteterna platser i parlamentet. Vissa ledamöter stödde panislamistiska och pan-turkiska ideologier.

En av parlamentets viktiga prestationer var att ge kvinnor rösträtt, vilket gjorde Azerbajdzjan till den första muslimska nationen som gav kvinnor samma politiska rättigheter som män. Förutom denna prestation genomförde Azerbajdzjan dessa reformer tidigare än Storbritannien och USA. En annan viktig prestation av ADR var inrättandet av Baku State University, som var det första universitet av modern typ som grundades i Azerbajdzjan.

Politik och förvaltning

ADR byggde upp ett parlamentariskt system med en vald nationalförsamling (Milli Majlis) och ett ansvarigt ministerråd. Staten försökte kombinera sekulära lagar med respekt för religiösa och nationella minoriteters rättigheter. En rad politiska partier deltog i parlamentet och minoritetsgrupper hade fasta platser, vilket var ovanligt i regionen vid denna tid. Ledare som Fatali Khan Khoyski och Mammad Amin Rasulzade var centrala figurer i bildandet och styrandet av republiken.

Sociala reformer och utbildning

Under sin korta existens genomförde ADR flera moderna reformer: införande av allmän rösträtt (inklusive för kvinnor), arbete för sekularisering av statsförvaltningen samt satsningar på utbildning och kultur. Grundandet av Baku State University 1919 var en milstolpe för högre utbildning i landet. Press- och föreningsfrihet utvecklades snabbt, och flera tidningar och kulturella institutioner etablerades på olika språk.

Ekonomi och internationella relationer

Baku och dess oljeresurser var centrala för republiken både ekonomiskt och geopolitisk. Oljan gjorde området till ett strategiskt intresse för större makter och bidrog till att ADR sökte diplomatiskt erkännande och stöd från grannländer och europeiska stater. Republiken hade kontakt med såväl Osmanska riket som västmakter och försökte balansera inhemska och internationella krav i en turbulent efterkrigstid.

Konflikter och upplösning

ADR levde i en tid av väpnade konflikter och territoriella tvister, särskilt med angränsande Armenien om gränser och områden som Nagorno-Karabach. Den politiska situationen försvårades av den ryska inrikespolitiska utvecklingen och bolsjevikernas expansion. Den 28 april 1920 invaderades och annekterades Azerbajdzjan av sovjetiska trupper, vilket avslutade republiken och ledde till bildandet av Azerbajdzjans socialistiska sovjetrepublik.

Arv

Trots att ADR existerade under knappt två år har dess reformer och idéer haft långvarig betydelse. Principerna om sekularism, parlamentarism och jämställd rösträtt för kvinnor har hyllats som viktiga framsteg i regionen. Många symboler och ideologiska element från ADR återuppväcktes när Azerbajdzjan återfick självständighet 1991, och perioden beskrivs ofta i landets moderna historieskrivning som ett tidigt uttryck för nationell självständighet och modernitet.

Slutet på Azerbajdzjans demokratiska republik, 1920

I mars 1920 stod det klart att Sovjetryssland skulle anfalla och invadera Azerbajdzjan. Den sovjetiske bolsjevikledaren Vladimir Lenin sa att invasionen var motiverad av att Sovjetryssland inte kunde överleva utan oljefälten i Baku, som vid den tiden var världens största oljefält med mer än hälften av världens oljereserver. Enligt den allmänna uppfattningen i Moskva skulle ryska bolsjeviker "hjälpa" Bakuproletariatet (arbetarna) att störta de "kontrarevolutionära nationalisterna", det vill säga regeringen och staten i Azerbajdzjanska demokratiska republiken.

Efter en stor politisk kris avgick Azerbajdzjans demokratiska republikens femte ministerkabinett den 1 april 1920. Den 25 april 1920 gick den sovjetryska 11:e Röda armén in i Azerbajdzjan och intog Baku den 27 april. De krävde att det azerbajdzjanska parlamentet skulle stängas och tillsatte en egen bolsjevikregering under ledning av Nariman Narimanov. För att undvika blodsutgjutelse var parlamentsledamöterna tvungna att gå med på kravet och ADR upphörde officiellt den 28 april 1920 och gav plats för Azerbajdzjans socialistiska sovjetrepublik (Azerbajdzjans SSR) som dess efterföljande stat. Röda armén mötte mycket litet motstånd i Baku från den azerbajdzjanska armén, som var uppbunden på Karabachfronten. Azerbajdzjans första kommunistiska regering bestod nästan uteslutande av infödda azerbajdzjaner från de politiska vänsterfraktionerna i de politiska partierna Hummat och Adalat.

I maj 1920 skedde ett stort uppror mot den ockuperande sovjetryska 11:e Röda armén i Ganja, som ville återföra musavatisterna till makten. Upproret krossades av regeringstrupper den 31 maj. Ledarna för ADR flydde antingen till Demokratiska republiken Georgien, som var det sista självständiga kaukasiska landet som invaderades 1921 av Sovjetryssland, och sedan till Turkiet och Iran, eller tillfångatogs av bolsjevikerna, som Mammed Amin Rasulzade, som senare tilläts emigrera (lämna landet), eller avrättades (dödades), som general Gen. Selimov, general Sulkevich, general Agalarov, totalt över 20 generaler, eller mördades av armeniska terrorister som Fatali Khan Khoyski och Behbudagha Javanshir. De flesta studenter och medborgare som reste utomlands stannade kvar i dessa länder för att aldrig återvända till sitt land. Andra viktiga militära ledare inom ADR, som den tidigare försvarsministern general Samedbey Mehmandarov och biträdande försvarsministern general Ali-Agha Shikhlinski (som kallades "artilleriets gud" ) arresterades först, men släpptes två månader senare tack vare Nariman Narimanovs ansträngningar. General Mehmandarov och general Shikhlinski tillbringade sina sista år med att undervisa i Azerbajdzjans SSR:s militära skola.

I slutändan "gav azerierna inte upp sin korta självständighet 1918-20 snabbt eller lätt. Så många som 20 000 dog i sitt motstånd mot vad som i praktiken var en rysk återerövring." Grundandet av Azerbajdzjans socialistiska sovjetrepublik underlättades dock av att det fanns ett visst folkligt stöd för den bolsjevikiska ideologin i Azerbajdzjan, bland industriarbetarna i Baku.

Relaterade sidor

Azerbajdzjan
Azerbajdzjans socialistiska sovjetrepublik

Frågor och svar

F: Vad hette det första framgångsrika försöket att skapa en demokratisk och sekulär republik i den muslimska världen?

S: Azerbajdzjans demokratiska republik (ADR).

F: När grundades ADR?

S: ADR grundades den 28 maj 1918.

F: Vilka var ADR:s gränser?

S: ADR:s gränser gick mot Ryssland i norr, Demokratiska republiken Georgien i nordväst, Demokratiska republiken Armenien i väst och Persiska riket (Iran) i söder.

F: Vem blev dess första premiärminister?

Svar: Fatali Khan Khoyski blev dess första premiärminister.

Fråga: Vilka politiska partier hade platser i parlamentet?

Svar: Musavat hade majoriteten av platserna i parlamentet, medan andra politiska partier som Ehrar, Ittihad, muslimska socialdemokrater samt företrädare för de armeniska (21 av 120 platser), ryska, polska, judiska och tyska minoriteterna också fick platser.

Fråga: Vilka viktiga framsteg gjorde de för kvinnors rättigheter?

S: De gav kvinnor samma politiska rättigheter som män genom att ge dem rösträtt - vilket gjorde Azerbajdzjan till den första muslimska nationen att göra det.

Fråga: Vilka andra framsteg gjorde de under denna period?

S: De inrättade Baku State University, vilket var en av deras viktigaste prestationer under denna period - det var också ett av de tidigaste universiteten av modern typ som grundades i Azerbajdzjan.