Azerbajdzjaner – folk, språk och historia i Azerbajdzjan och Iran

Upptäck azerbajdzjanernas historia, kultur och språk — från Azerbajdzjan till Iran. En initierad guide om folkets identitet, religion och språkliga band.

Azerbajdzjaner eller azerier är ett turkiskt folk som huvudsakligen bor i nordvästra Iran och Azerbajdzjan. De bor också i Georgien, Ryssland (Dagestan), Turkiet och tidigare Armenien. Azerbajdzjanerna är till största delen shiamuslimer.

Efter det rysk-persiska kriget (1804-1813) och det rysk-persiska kriget (1826-1828) gavs den iranska Qajardynastins land i Kaukasus till det ryska imperiet, vilket utgör Azerbajdzjans nuvarande territorium. Land som Iran behöll är nu känt som iranska Azerbajdzjan. Trots att de lever på två sidor av en internationell gräns är azerbajdzjanerna en enda etnisk grupp. Norr- och söderborna skiljer sig dock åt på grund av nästan två århundraden av separat social utveckling av iranska azerbajdzjaner och det rysk/sovjetiskt influerade Azerbajdzjan. Det azerbajdzjanska språket förenar azerbajdzjanerna och är ömsesidigt begripligt med turkmeniska, qashqai, gagauziska, turkiska och de dialekter som talas av irakiska turkmener, som alla tillhör den oghuziska, eller västerländska, gruppen av turkiska språk.

Utbredning och befolkningsstorlek

Azerbajdzjaner finns framför allt i två större områden: Republiken Azerbajdzjan i södra Kaukasus och nordvästra Iran (ofta kallat iranska Azerbajdzjan). Populationen är svår att exakt fastställa eftersom olika källor använder olika definitioner och statistik. Ungefärliga uppskattningar visar att det finns omkring 9–11 miljoner azerier i Republiken Azerbajdzjan och att det i Iran kan finnas mellan 15 och 25 miljoner personer med azerbajdzjansk bakgrund. Utöver detta lever betydande grupper i Georgien, Ryssland, Turkiet och i diaspora i flera andra länder.

Språk

Azerbajdzjanska (även kallat azeri) är ett turkspråk i oghuzgruppen. Språket har flera dialekter som bildar en kontinuerlig språkfamilj mellan nord och syd. I Republiken Azerbajdzjan talas den nordliga standardvarianten, som sedan självständigheten 1991 i huvudsak använder ett latinbaserat skriftsystem. I Iran används fortsatt ett persisk-arabiskt skriftsystem för det sydliga standardtalet. Under 1900-talet har också perioder av latinsk och kyrillisk skrift förekommit i området som idag är Republiken Azerbajdzjan.

Historia i korthet

Azerbajdzjanernas ursprung kopplas till oghuziska turkiska folkgrupper som under medeltiden så småningom assimilerades med den iranska befolkningen i regionen. Viktiga historiska milstolpar inkluderar framväxten av seldjukiska och senare turkiska stater i området, samt Safavidernas dynasti (1500-talet), som spelade en nyckelroll i spridandet och institutionaliserandet av shia-islam i regionen.

I början av 1800-talet ledde konflikter mellan det ryska imperiet och Iran (styrt av Qajardynastin) till krigen 1804–1813 och 1826–1828. Genom fredsavtalen (till exempel Gulistan 1813 och Turkmenchaj 1828) överfördes stora delar av det som tidigare var persiskt styre i Kaukasus till Ryssland. Det skapade en fast gräns som delade azerbajdzjanernas traditionella områden och bidrog till utvecklingen av skilda historiska erfarenheter i norr och söder.

Under 1900-talet ingick de ryska delarna i Sovjetunionen som Azerbajdzjans sovjetrepublik, med snabba industrialiseringsprocesser, särskilt inom oljesektorn i Baku. Sovjetmakten påverkade kultur, utbildning och politik kraftigt. I slutet av 1900-talet och början av 2000-talet formades nya nationalstater, och konflikter som Nagorno-Karabach-konflikten har haft stor betydelse för azerbajdzjanernas politiska utveckling.

Religion, kultur och traditioner

Azerbajdzjanerna är i huvudsak shiamuslimer, i första hand tolver-shia, men det finns också sunnimuslimer och sekulära grupper, särskilt i de områden som tidigare varit under sovjetisk kontroll. Sufism och folkreligionära inslag har även påverkat lokala traditioner. Högtider som Nowruz (vårdagjämningen) är viktiga kulturella händelser.

Kulturellt är azerbajdzjanerna kända för sin rika musiktradition (bl.a. mugham och ashig-litteratur), textilkonst (framför allt mattor), folkdans och en stark muntlig berättartradition. Litterära klassiker som poeten Fuzuli och den medeltida persisktalande litteraturen i regionen har haft stor betydelse, samtidigt som moderna författare och poeter förekommer både i norr och söder.

Identitet och politiska skillnader

Trots gemensamt språk och kultur har azerbajdzjaner i Republiken Azerbajdzjan och i Iran utvecklat delvis olika identiteter. I norr har sovjetisk och senare republikinstitutionell påverkan format sekulära nationella identiteter, medan i söder spelar iransk nationell politik, persiskt språkdominans i statliga sammanhang och islamisk kultur större roller. Frågor om språkstatus, minoritetsrättigheter och politisk representation i Iran har varit återkommande politiska teman.

Samhälle och ekonomi

I Republiken Azerbajdzjan har olje- och gasindustrin länge varit central för ekonomin, vilket påverkade urbanisering och utbildningsnivåer, särskilt i och runt Baku. I iranska Azerbajdzjan är levnadsvillkor och ekonomisk struktur mer varierad och knuten till Irans bredare ekonomi; jordbruk, handel och småindustri är viktiga källor till försörjning för många.

Relationer och diaspora

Azerbajdzjanernas starka historiska och kulturella band över nationsgränserna gör att familjer, handelskontakter och kulturellt utbyte sträcker sig över gränsen mellan Iran och Republiken Azerbajdzjan. Samtidigt påverkar stormakts- och regionalpolitik relationerna mellan länderna. Diasporan i Turkiet, Ryssland och västländer har också bidragit till spridning av kultur och politisk activism.

Språk och skrift idag

Det finns två huvudsakliga standardspråk: nordazerbajdzjanska (använt i Republiken Azerbajdzjan med latinsk skrift) och sydazerbajdzjanska (använt i Iran med persisk-arabiskt skriftsystem). Skillnaderna är främst i uttal, vissa ord och i skrift; språken är dock ömsesidigt begripliga i tal.

Avslutande ord

Azerbajdzjanerna är ett folk med en rik historia, starka kulturella traditioner och en viktig roll i regionens politik och kultur. Deras uppdelade historiska öde har skapat skillnader i samhällelig utveckling, men språkliga och kulturella band förenar dem över gränserna.

Frågor och svar

F: Vilka är azerbajdzjanerna?

F: Hur uppstod Republiken Azerbajdzjans nuvarande territorium?

F: Är azerbajdzjanska människor på båda sidor av en internationell gräns en etnisk grupp?

F: Vilket språk förenar azerbajdzjanska folket?

F: Vilken religion följer de flesta azerbajdzjaner?

F: Finns det någon skillnad mellan nordbor och sydbor bland azerbajdzjanerna?

Sök med bokstav