Q-feber (Coxiella burnetii) – orsaker, symtom och smittvägar
Q-feber: Lär dig om orsaker, vanliga symtom och smittvägar från djur. Skydd, riskgrupper och när du bör söka vård.
Q-feber är en sjukdom som orsakas av Coxiella burnetii, en bakterie som drabbar människor och andra djur. Den är inte vanlig men kan förekomma hos nötkreatur, får, getter och andra husdjur, inklusive katter och hundar. Människor kan smittas om de andas in endosporer eller rör vid mjölk, urin, avföring, vaginalslem eller sperma från infekterade djur. Sjukdomen överförs sällan av fästingar. En människa kan smittas av en enda bakterie.
Orsaker
Coxiella burnetii är en mycket tålig bakterie som kan överleva länge i miljön. Den förekommer framför allt i samband med infekterade djur, särskilt i samband med förlossningar eller aborter där stora mängder bakterier finns i moderkaka, fostervätska och andra kroppsvätskor. Djur kan vara symtomfria bärare.
Smittvägar
- Inandning av kontaminerat damm eller aerosoler från stall, ladugårdar eller förråd där infekterade djur hålls — den vanligaste smittvägen.
- Direktkontakt med infekterade djur eller deras kroppsvätskor, särskilt moderkakor och fostervätskor.
- Intag av opastöriserad mjölk eller mjölkprodukter kan ge smitta, men leder oftast till mildare eller asymtomatisk infektion.
- Fästingar kan ibland överföra bakterien, men detta är ovanligt.
- Person‑till‑personsmitta är mycket sällsynt, men kan förekomma vid nära kontakt i speciella situationer (till exempel överföring till nyfödda eller under förlossning).
Symtom
Inkubationstiden är vanligtvis 1–3 veckor (kan variera). Sjukdomen visar sig i två huvudformer:
- Akut Q‑feber: influensaliknande med feber, huvudvärk, muskelsmärta, trötthet och ibland hosta. Pneumoni (lunginflammation) och hepatit (leverinflammation) kan förekomma.
- Kronisk Q‑feber: utvecklas sällan (oftast hos personer med underliggande hjärtklaffsjukdom eller nedsatt immunförsvar). Den vanligaste manifestationen är endokardit (hjärtkärlsinfektion) som kräver långvarig behandling.
Gravida kvinnor som smittas riskerar komplikationer som missfall, förtidsbörd och fosterdöd.
Diagnos
- Diagnos ställs med blodprover: serologi (antikroppar mot faser I och II av C. burnetii) och/eller PCR för att påvisa bakteriens DNA.
- Vid misstanke om kronisk infektion krävs ofta upprepade prover och ibland specialistbedömning (infektionsläkare/kardiolog).
Behandling
- Akut Q‑feber: behandlas vanligen med doxycyklin, ofta 100 mg två gånger dagligen under cirka 14 dagar. Tidig behandling minskar risken för komplikationer.
- Kronisk Q‑feber: kräver långvarig kombinationsbehandling (till exempel doxycyklin tillsammans med hydroxyklorokin) under månader till år — behandlingstid och kombination bestäms av specialist.
- Gravida kvinnor och små barn behöver särskild bedömning eftersom vissa antibiotika inte är lämpliga under graviditet eller tidig barndom.
Vid misstänkt Q‑feber bör man söka vård. Läkare kan avgöra lämplig behandling och om remiss till infektionsspecialist behövs.
Förebyggande
- Avoid kontakt med placenta, fostervätska och andra material från djurens födslar; använd skyddsutrustning (handskar, andningsskydd, skyddsrock) om kontakt är nödvändig.
- God hygien i stall och ladugårdar; rengöring och desinfektion av ytor där bakterien kan finnas.
- Undvik opastöriserade mejeriprodukter.
- Personal i riskyrken (lantbruk, slakt, veterinärer, laboratorier) bör informeras om risken och använda lämpliga skyddsmetoder.
- I vissa länder finns vaccin mot Q‑feber (t.ex. Q‑Vax i Australien) som kan erbjudas riskgrupper — vaccinpolicy varierar mellan länder.
Riskgrupper och komplikationer
- Personer som arbetar med djur, på gårdar, slakterier eller i veterinärmedicin löper högre risk.
- Personer med hjärt-klaffsjukdom, proteser eller nedsatt immunförsvar har ökad risk för kronisk Q‑feber och allvarliga komplikationer.
- Gravida löper risk för missfall och andra allvarliga graviditetskomplikationer vid infektion.
När ska du söka vård?
Sök vård om du har hög feber, kraftig huvudvärk, andningssvårigheter, ihållande trötthet eller om du varit utsatt för smittrisk (t.ex. nära kontakt med djur under förlossning, arbete i hög-riskmiljö eller konsumtion av opastöriserade mejeriprodukter). Kontroll behövs särskilt för gravida, äldre och personer med underliggande hjärtsjukdomar.
Sammanfattning: Q‑feber orsakas av Coxiella burnetii och sprids främst via inandning av kontaminerade partiklar från djur. De flesta får en akut, influensaliknande sjukdom som går över med behandling, men vissa kan utveckla kronisk infektion med allvarliga följder. Förebyggande åtgärder på gårdar och undvikande av opastöriserade mejeriprodukter minskar risken för smitta.
Den bakterie som orsakar sjukdomen, C. burnetti.
Sök