Reumatism och reumatiska sjukdomar: definition, symtom och organpåverkan

Lär dig om reumatism: definition, vanliga symtom och hur reumatiska sjukdomar påverkar hjärta, leder, lungor och andra organ — en tydlig guide för tidig upptäckt och vård.

Reumatism eller reumatisk sjukdom är en allmän term för medicinska problem som kan skada hjärta, ben, leder, njurar, hud och lungor. Studiet av dessa problem kallas reumatologi.

Vad menas med reumatiska sjukdomar?

Begreppet innefattar både degenerativa sjukdomar (t.ex. artros) och inflammatoriska/autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit, SLE). Gemensamt är att kroppens rörelseapparat ofta påverkas, men många reumatiska sjukdomar kan också ge problem i andra organ genom inflammation, autoantikroppar eller vaskulära förändringar.

Vanliga symtom

• Ledvärk och stelhet, ofta morgonstelhet vid inflammatoriska tillstånd.
• Svullnad och ömhet över leder.
• Trötthet och nedsatt ork, vanligt vid systemiska sjukdomar.
• Feber och allmän sjukdomskänsla vid aktiv inflammation.
• Hudutslag, torrhet eller andra hudförändringar.
• Andningssvårigheter, bröstsmärta eller hosta vid lungsjukdomar kopplade till reumatism.
• Njurpåverkan (t.ex. blod eller protein i urin) vid vissa sjukdomar som SLE.
• Ögonbesvär som torrhet eller inflammation (t.ex. uveit, keratoconjunctivitis sicca).

Vanliga reumatiska sjukdomar

• Reumatoid artrit (RA) – kronisk ledinflammation som ofta är symmetrisk och kan leda till ledskada om den inte behandlas.
• Artros – degenerativ ledsjukdom som orsakar brosknedbrytning och smärta vid belastning.
• Systemisk lupus erythematosus (SLE) – autoimmun sjukdom som kan påverka hud, leder, njurar, nervsystem och blod.
• Psoriasisartrit – ledsjukdom associerad med psoriasis i huden.
• Ankyloserande spondylit – inflammation i ryggraden och sakroiliakalederna som kan ge stelhet och smärta.
• Sjögrens syndrom – ger framför allt torra ögon och torr mun men kan vara ett systemiskt tillstånd.
• Systemisk vaskulit – inflammation i blodkärl som kan påverka många olika organ.

Hur ställs diagnos?

Diagnosen grundas på symtom, klinisk undersökning och kompletterande prover. Vanliga utredningar:

• Blodprover: inflammationsmarkörer (CRP, SR), autoantikroppar (t.ex. RF, anti-CCP, ANA).
• Urinprov vid misstanke om njurpåverkan.
• Röntgen, ultraljud eller magnetkameraundersökning (MR) för att bedöma led- och vävnadsskada.
• Specialistbedömning av reumatolog vid osäkerhet eller behov av avancerad behandling.

Behandling

Behandling syftar till att dämpa inflammation, lindra smärta, bevara funktion och förhindra bestående skador.

• Läkemedel: NSAID (smärtlindring/inflammationsdämpande), kortison (snabb inflammationsdämpning), sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs) som metotrexat, samt biologiska läkemedel vid svårare sjukdomar.
• Fysioterapi och träning: individualiserad träning för rörlighet, styrka och smärthantering är central.
• Arbetsterapi: hjälpmedel och tekniker för att underlätta vardagssysslor och skydda leder.
• Kirurgi: i vissa fall ledproteser eller andra ortopediska ingrepp.
• Livsstilsåtgärder: rökstopp, hälsosam kost, viktkontroll och regelbunden fysisk aktivitet minskar belastning och inflammation.

Organpåverkan – några exempel

• Hjärta: perikardit (hjärtsäcksinflammation), myokardit eller förändringar i hjärtklaffar.
• Lungor: pleurit, interstitiell lungsjukdom eller förhöjd infektionskänslighet vid vissa behandlingar.
• Njurarna: glomerulonefrit vid SLE eller annan autoimmun njurpåverkan.
• Hud: utslag vid SLE, psoriasisplack vid psoriasisartrit eller vaskulitära hudförändringar.
• Ögon: inflammation och torrhet som kan ge smärta, ljuskänslighet eller synpåverkan.

När ska man söka vård?

Sök vård om du har:

• uttalad och ihållande ledvärk eller svullnad som inte förbättras inom några dagar
• morgonstelhet som varar mer än 30–60 minuter
• nytt eller snabbt progredierande utslag, andningssvårigheter, blod i urin eller kraftig allmänpåverkan
• behov av bedömning för eventuellt immun-modulerande behandling

Prognos och uppföljning

Prognosen varierar mycket mellan olika sjukdomar och individer. Många patienter får god symtomkontroll med modern behandling, men tidig diagnos och uppföljning är viktigt för att minimera bestående skador. Regelbundna kontroller hos reumatolog, blodprovstagningar och anpassad rehabilitering är vanliga delar i uppföljningen.

Praktiska råd för vardagen

• Följ ordinerad behandling och diskutera biverkningar med din läkare.
• Prioritera fysisk aktivitet anpassad efter din förmåga — rörlighetsträning är särskilt viktig.
• Använd hjälpmedel och ergonomiska arbetsmetoder för att skydda leder.
• Vaccinationer: diskutera med din läkare vilka vaccinationer som är lämpliga, särskilt om du behandlas med immunmodulerande läkemedel.
• Sök stöd hos patientföreningar och vårdteam för psykologiskt och praktiskt stöd.

Vid osäkerhet eller frågor om specifika sjukdomar och behandlingar är det bäst att konsultera din vårdgivare eller en reumatolog för individuell bedömning och råd.

Sök med bokstav