Religiös rätt – definition och översikt av sharia och halakha
Förklarande översikt av religiös rätt: definition, skillnader och tillämpning av sharia och halakha — förstå hur tro påverkar familj, avtal och samhälle.
Religiös rätt är lagar och normer som har sin grund i olika religioners heliga texter och traditioner. De kan reglera många rättsområden och täcker ofta centrala delar av både person- och avtalsrätten. De flesta religiösa rättssystem i världen bygger i huvudsak på antingen islamisk lag (sharia) eller judisk lag (halakha). Religiösa lagar tillämpas ofta i länder som samtidigt har andra rättssystem, exempelvis civilrätt eller sedvanerätt, och kan fungera parallellt eller som komplement till statlig lagstiftning.
Vad ingår i religiös rätt?
Religiös rätt omfattar ofta frågor som rör personlig status och familjeförhållanden: äktenskap, skilsmässa, vårdnad, arvsrätt och personligt status. Den kan också reglera ekonomiska relationer som kontrakt,
Källor och tolkning
Religiös rätt bygger inte bara på urkunderna (t.ex. Koranen eller Tanakh) utan också på tolkningar och rättslig tradition. Inom islam spelar t.ex. hadither (uttalanden och handlingar tillskrivna profeten) och rättsskolornas (madhhab) tolkningar stor roll. Inom judendomen påverkas halakha av rabbinska beslut, Talmud och senare responsa. Juridisk motivering, rättspraxis hos religiösa domstolar och lärdas utlåtanden (muftier, rabbiner, domare) är centrala för hur reglers betydelse bestäms och utvecklas.
Skillnader och variationer
Det finns betydande skillnader både inom och mellan traditionerna. Inom islam skiljer sig tolkningar mellan sunniter och shiiter samt mellan olika rättsskolor vad gäller frågor som äktenskap, arv och straff. Inom judendomen varierar tillämpningen mellan ortodox, konservativ och reforminriktningarna. Dessa skillnader påverkar både innehållet i reglerna och hur strängt de tillämpas i vardagen.
Tillämpning i moderna stater
I många moderna rättsordningar samexisterar religiös rätt och statlig lag. I vissa länder används religiös rätt främst för familjerättsliga frågor eller personlig status, medan civila och straffrättsliga frågor styrs av sekulär lag. Andra länder har infört religiösa regler i större utsträckning i det nationella rättssystemet. Denna samexistens kan leda till frågor om rättsordningens hierarki, medborgerliga rättigheter och jämställdhet, särskilt när internationella människorättsnormer står i spänning mot traditionella religiösa tolkningar.
Praktiska konsekvenser och reformer
Under de senaste decennierna har många samhällen diskuterat reformer av religiös rätt, framför allt för att bättre skydda individers rättigheter och jämställdhet. Reformer kan ske genom intern tolkning i den religiösa traditionen, via lagstiftning som kodifierar eller begränsar religiösa domstolars mandat, eller genom dialog mellan religiösa auktoriteter och civila institutioner. Hur förändringar genomförs varierar mycket beroende på politiska, kulturella och juridiska förutsättningar.
Sammanfattning
Religiös rätt är ett mångfacetterat system som har djupa historiska och kulturella rötter. Den styr viktiga livsfrågor för många människor, samtidigt som dess relation till modern statlig lag och internationella rättsprinciper ofta är komplex. Förståelsen av religiös rätt kräver både kunskap om de heliga texterna och om hur dessa tolkas och tillämpas i praktiken.
Jämförelser
Religiösa lagar anses vara eviga och ändras inte med tiden. Sekulära lagar (icke-religiösa) kan ändras av lagstiftarna. Religiösa lagar styr människors beteenden och trosuppfattningar. Sekulära lagar handlar om människors handlingar och hur de påverkar andra människor. I religiös lag avgörs tvister av tjänstemän inom den religionen som kombinerar en domare och en präst. I sekulära system är rättsväsendet oberoende.
Religiösa rättssystem
Sharia
Sharia behandlar många frågor, bland annat brottslighet, politik, äktenskapskontrakt, handelsregler, religiösa instruktioner och ekonomi. Den omfattar också personliga frågor som sexuellt umgänge, hygien, kost, bön, vardaglig etikett och fasta. Att följa sharia är en viktig del av den muslimska tron. I strikt bemärkelse betraktas sharia inom islam som Guds ofelbara lag.
Det finns två primära sharia: Koranen och Haditherna (Muhammeds åsikter och livsexempel). För frågor som inte direkt täcks av dessa primära källor används sharia. Källorna skiljer sig åt mellan de olika sekterna inom islam (sunni och shia är majoriteten). De skiljer sig också åt mellan de olika rättsskolorna som Hanafi, Maliki och Shafi'i.
Haleakala
Historiskt sett har halakha i diasporan tjänat många judiska samhällen som både civil och religiös lag. Det fanns ingen skillnad i den klassiska judendomen. Moderna religiösa ledare har kommit att betrakta halakha som mindre bindande i det dagliga livet. Detta beror på att den förlitar sig på rabbinska tolkningar i stället för på de rena, skrivna orden som finns skrivna i den hebreiska Bibeln.
Enligt modern israelisk lag är vissa områden av israelisk familje- och personrätt underställda rabbinska domstolar. Detta innebär att de behandlas i enlighet med halakha. Vissa skillnader i själva halakha finns bland ashkenaziska, mizrahi, sefardi, jemeniter och andra judar som historiskt sett levt i isolerade samhällen.
Referens
1. ↑ 1.01.1 Marylin Johnson Raisch. "Religiösa rättssystem i rättsjämförelse: A Guide to Introductory Research". Hauser Global Law School, New York University. Hämtad den 8 december 2015.
2. ↑ 2.02.1 Marci Hoffman; Mary Rumsey, International and Foreign Legal Research: A Coursebook, Second Edition (Leiden; Boston: Martinus Nijhoff Publishers, 2012), s. 4.
3. ↑ 3.03.1 3.2 3.3 3.4 "Rättssystem". Cornell University Law School. Läst 8 december 2015.
4. ↑ Natana J. DeLong-Bas, Wahhabi Islam: From Revival and Reform to Global Jihad (New York: Oxford University Press, 2004, s. 93
5. ↑ Noel J Coulson, A history of Islamic law (Piscataway, NJ: Transaction Publishers, 2011), s. 4.
6. ↑ Global issues : selections from CQ Researcher (Washington, DC: CQ Press, 2013), s. 229.
Sök