Religiös lag

Religiös rätt kommer från olika religioners heliga texter. De täcker de flesta delar av person- och avtalsrätten. De flesta religiösa rättssystem bygger antingen på islamisk lag (sharia) eller judisk lag (halakha). Religiösa lagar används i allmänhet i länder som också har andra rättssystem, t.ex. civilrätt eller sedvanerätt.

 

Jämförelser

Religiösa lagar anses vara eviga och ändras inte med tiden. Sekulära lagar (icke-religiösa) kan ändras av lagstiftarna. Religiösa lagar styr människors beteenden och trosuppfattningar. Sekulära lagar handlar om människors handlingar och hur de påverkar andra människor. I religiös lag avgörs tvister av tjänstemän inom den religionen som kombinerar en domare och en präst. I sekulära system är rättsväsendet oberoende.

 

Religiösa rättssystem

Sharia

Sharia behandlar många frågor, bland annat brottslighet, politik, äktenskapskontrakt, handelsregler, religiösa instruktioner och ekonomi. Den omfattar också personliga frågor som sexuellt umgänge, hygien, kost, bön, vardaglig etikett och fasta. Att följa sharia är en viktig del av den muslimska tron. I strikt bemärkelse betraktas sharia inom islam som Guds ofelbara lag.

Det finns två primära sharia: Koranen och Haditherna (Muhammeds åsikter och livsexempel). För frågor som inte direkt täcks av dessa primära källor används sharia. Källorna skiljer sig åt mellan de olika sekterna inom islam (sunni och shia är majoriteten). De skiljer sig också åt mellan de olika rättsskolorna som Hanafi, Maliki och Shafi'i.

Haleakala

Historiskt sett har halakha i diasporan tjänat många judiska samhällen som både civil och religiös lag. Det fanns ingen skillnad i den klassiska judendomen. Moderna religiösa ledare har kommit att betrakta halakha som mindre bindande i det dagliga livet. Detta beror på att den förlitar sig på rabbinska tolkningar i stället för på de rena, skrivna orden som finns skrivna i den hebreiska Bibeln.

Enligt modern israelisk lag är vissa områden av israelisk familje- och personrätt underställda rabbinska domstolar. Detta innebär att de behandlas i enlighet med halakha. Vissa skillnader i själva halakha finns bland ashkenaziska, mizrahi, sefardi, jemeniter och andra judar som historiskt sett levt i isolerade samhällen.

 

Referens

1.      1.01.1 Marylin Johnson Raisch. "Religiösa rättssystem i rättsjämförelse: A Guide to Introductory Research". Hauser Global Law School, New York University. Hämtad den 8 december 2015.

2.      2.02.1 Marci Hoffman; Mary Rumsey, International and Foreign Legal Research: A Coursebook, Second Edition (Leiden; Boston: Martinus Nijhoff Publishers, 2012), s. 4.

3.      3.03.1 3.2 3.3 3.4 "Rättssystem". Cornell University Law School. Läst 8 december 2015.

4.      Natana J. DeLong-Bas, Wahhabi Islam: From Revival and Reform to Global Jihad (New York: Oxford University Press, 2004, s. 93

5.      Noel J Coulson, A history of Islamic law (Piscataway, NJ: Transaction Publishers, 2011), s. 4.

6.      Global issues : selections from CQ Researcher (Washington, DC: CQ Press, 2013), s. 229.

 

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3