Fastan – definition, religiösa skäl och historisk översikt

Fastan är ett slags avhållsamhet. Det är när någon inte äter eller dricker under en bestämd tidsperiod. Det är endast fallet om personen gör det av egen vilja. Det kan också vara så att personen bara äter och dricker vissa typer av mat. Oftast fastar man av religiösa skäl. Beroende på traditionen kan fastan förbjuda sexuellt umgänge (eller varje form av sexuellt begär), onani samt att avstå från att äta vissa typer eller grupper av livsmedel (t.ex. kött).

Fastande av religiösa och andliga skäl har varit en del av människans sedvänja sedan förhistorien. Den nämns i Koranen, Mahabharata, Upanishaderna och i Bibeln, både i Gamla och i Nya testamentet. Inom buddhismen lärs det också ut som ett sätt att nå Nirvana.

I nästan alla fall finns det undantag för att följa fastan. Dessa görs för följande grupper av människor

• Barn och unga – små barn förväntas normalt inte fasta eftersom deras energibehov och tillväxt kräver regelbunden näring.
• Gravida och ammande kvinnor – av hälsoskäl rekommenderas ofta att inte fasta, eller att göra det under medicinsk övervakning.
• Personer med sjukdomar – diabetes, hjärtproblem, allvarliga kroniska sjukdomar eller medicinering som kräver regelbundna intag kan vara skäl till undantag.
• Äldre och svaga – på grund av ökad risk för uttorkning eller undernäring.
• Resande – många religioner tillåter dispens för den som är på resa.
• Menstruerande kvinnor – i vissa traditioner (t.ex. i islam) får kvinnor skjuta upp fasta under menstruation eller efter förlossning.
• Nödsituationer eller arbete – vid fysiskt krävande arbete eller i situationer där fasta kan hota hälsan eller livet finns ofta undantag.

Typer av fasta

• Fullständig fasta – avstår från både mat och dryck under en bestämd tid (t.ex. sunrise-to-sunset under Ramadan).
• Partiell fasta – avstår från vissa typer av mat (t.ex. kött, mejeriprodukter eller alkohol) eller från måltider vid vissa tider.
• Intermittent fasta – cykliska perioder av ätande och icke-ätande som 16:8 (16 timmar fasta, 8 timmar ätfönster) — vanlig i moderna hälsotrender.
• Prolongerad fasta – fasta som varar flera dagar eller veckor under medicinsk övervakning för terapeutiska ändamål.
• Partikulära eller symboliska faster – korta avhållsamheter från t.ex. alkohol eller vissa nöjen som uttryck för botgöring eller eftertanke.

Religiösa skäl och exempel

• Islam – Ramadan är den mest kända muslimska fastemånaden, då vuxna avstår från mat, dryck och sexuellt umgänge från gryning till solnedgång. Det finns tydliga undantag för sjuka, gravida, barn och resande.
• Kristendom – fastan (t.ex. fastan före påsk, Lent) används som botgöring och förberedelse. Olika traditioner (katolska, ortodoxa, protestantiska) har olika regler för avhållsamhet och dagar.
• Judendom – försoningsdagen Yom Kippur är ett exempel på en strikt fasta där man avstår från mat och dryck i ungefär 25 timmar; det finns även andra fastedagar som Tisha B'Av.
• Hinduism – olika fastor som Ekadashi eller under festivaler där individer avstår från viss mat eller äter enklare föda som uttryck för fromhet.
• Buddhism – många buddhistiska munkar och nunnor följer fastaformer eller begränsningar i måltider (t.ex. inte äta efter middagstid) som del i disciplinen.
• Bahá'í – har en fastaperiod (Nineteen-Day Fast) då vuxna avstår från mat och dryck mellan soluppgång och solnedgång under vissa dagar i året.

Historisk översikt

• Förhistorisk tid: fasta som rituell praktik och överlevnadsstrategi i tider av knapphet.
• Antikens kulturer: i Mesopotamien, Grekland och på andra platser förekom fasta i religiösa och medicinska sammanhang.
• Judar och kristna: fasta omnämns i Bibeln och har central betydelse i flera högtider och botgöringspraktiker.
• Indiska traditioner: fasta nämns i texter som Upanishaderna och Mahabharata och har kopplingar till rening och andlig utveckling.
• Islamisk tradition: Koranen (Koranen) föreskriver Ramadan, vilket formaliserar fasta som kollektiv religiös plikt.
• Modern tid: fasta har även fått sekulära skäl (hälsa, viktminskning, forskning om metabolism) och har blivit populär genom metoder som intermittent fasta.

Medicinska och sociala aspekter

Fasta kan ha medicinska effekter — både potentiella fördelar (t.ex. viktkontroll, förbättrade biomarkörer i vissa studier) och risker (dehydrering, lågt blodsocker, näringsbrist). Långvarig eller osäker fasta bör undvikas utan medicinsk rådgivning. I religiösa sammanhang finns ofta sociala ritualer kring att bryta fastan, som gemensamma måltider och böner.

Råd: Om du överväger fasta av medicinska eller religiösa skäl och har kronisk sjukdom, är gravid, ammar eller tar läkemedel — rådgör med läkare eller relevant religiös ledare för att avgöra säkra anpassningar eller undantag.

Sammanfattningsvis är fasta en mångfacetterad praktik med andliga, kulturella, sociala och medicinska dimensioner. Dess former och regler varierar stort mellan traditioner och individer, och undantag för särskilda grupper är vanligt förekommande.

Frågor och svar

F: Vad är fasta?

F: Finns det undantag från att iaktta fastan?

F: Hur länge har fastan praktiserats?

F: Är sexuellt umgänge tillåtet när man fastar?

F: Innebär fastan att man avstår från vissa typer av mat?

F: Är onani förbjudet under fastan?

F: Vad är Nirvana inom buddhismen?

Sök med bokstav