Den här artikeln visar resultatet av det republikanska partiets primärval för presidentvalet 2016. Det republikanska partiets presidentprimärval är en process för att välja delegater, eller personer som representerar någon, som ska gå till republikanernas nationella konvent 2016. Människor i varje delstat röstar på vem de tycker är bra för presidentposten, och varje kandidat får ett visst antal delegater baserat på antalet röster de får.

Primärvalen inleddes den 1 februari 2016 i Iowa. Den 4 maj 2016 blev Donald Trump den enda kvarvarande kandidaten. Han blev den officiella republikanska kandidaten den 19 juli 2016. Trump skulle senare vinna presidentposten den 8 november.

Hur primärvalet fungerade 2016

Det republikanska primärvalssystemet består av en rad delstatsomröstningar — både primärer och caucuses — där varje delstat nominerar delegater till partiets nationella konvent. Delegaternas antal och fördelningssystem varierar mellan delstaterna. Några viktiga punkter:

  • Delegatantal och majoritet: Republikanerna hade totalt delegater för 2016 års konvent och en kandidat behövde en majoritet av dessa för att säkra nomineringen. Majoritetsgränsen sattes av partiets regler för 2016.
  • Olika fördelningsprinciper: Beroende på delstat kunde delegater fördelas proportionellt, per kongressdistrikt eller enligt winner-take-all (vinnaren tar alla) – ofta med tröskelkrav för när winner-take-all tillämpas.
  • Caucus vs primär: Vissa stater höll caucuses (lokala möten där väljare samlas och uttrycker stöd), andra höll primärval (röstmöten liknande allmänna val).
  • Obundna delegater: Utöver de direkt valda delegaterna finns ibland partifunktionärer och andra delegater vars bindning kan vara mer flexibel beroende på delstatsregler.

Viktiga kandidater och milstolpar

Valrörelsen präglades av ett stort startfält. Bland de mest framträdande kandidaterna fanns:

  • Donald Trump — affärsman och tv-profil, blev slutligen partiets kandidat.
  • Ted Cruz — senator från Texas, stark konservativ utmanare.
  • Marco Rubio — senator från Florida, ansågs av många vara en framstående ung kandidat.
  • John Kasich — guvernör i Ohio, motsats till Trump för etablerade republikaner.
  • Jeb Bush, Ben Carson, Carly Fiorina med flera — tidiga etablerade eller outsiderkandidater som senare drog sig tillbaka.

Några viktiga datum i nomineringsprocessen:

  • 1 februari 2016 – Iowa (caucus) inleder primärsäsongen.
  • Tidiga primärer som New Hampshire och South Carolina följde i februari och gav momentum åt olika kandidater.
  • 1 mars 2016 – Super Tuesday, då många delstater höll primärer samma dag och delade ut ett stort antal delegater.
  • 3 maj 2016 – Indiana hade sin primär; efter utfallet drog Ted Cruz och John Kasich tillbaka sina kampanjer, och den 4 maj 2016 stod Donald Trump som ensam kvarvarande seriös kandidat.
  • 19 juli 2016 – Donald Trump nominerades formellt vid republikanernas nationella konvent.

Delegater och resultat

Varje delstat fördelade delegater enligt sina regler, vilket gjorde att strategin kunde skilja sig mellan kandidaterna. För att bli partiets presumtiva kandidat krävde det att en kandidat kunde säkra en majoritet av delegaterna som skickas till konventet. När motståndarna drog sig tillbaka i början av maj stod Trump som den kandidat som kontrollerade majoriteten av delegaterna, vilket gjorde honom till den presumtiva nominerade.

Under processen fanns debatt om bindningen av delegater och möjligheten till så kallade "faithless delegates" som inte följer primärvalets utfall, men detta påverkade inte slutresultatet 2016 i någon avgörande riktning för republikanernas del.

Betydelse och efterspel

Donald Trumps väg till nomineringen 2016 visade på en ovanligt polariserad och oförutsägbar primärprocess, där en outsiderkandidat slog etablerade politiker i stora delar av landet. Hans nominering vid konventet i juli följdes av en intensiv allmänvalskampanj som slutade med att han vann presidentposten den 8 november 2016.

Primärvalet 2016 ledde också till diskussioner inom partiet om nomineringsregler, väljarnas roll och hur framtida kandidater bäst bedöms i både primär- och allmänna val.

För detaljerade röst- och delegatsiffror per delstat hänvisas till officiella resultatlistor och sammanställningar från 2016, där varje delstats sekretariat eller partiorganisation publicerar de slutgiltiga delegatfördelningarna.