San Francisco Symphony (SFS) – världsberömd symfoniorkester från Kalifornien

Upplev San Francisco Symphony (SFS) — en världsberömd orkester från Kalifornien under ledning av Michael Tilson Thomas. Konserter, repertoar och historia.

Författare: Leandro Alegsa

San Francisco Symphony (SFS) är en världsberömd orkester i San Francisco, Kalifornien. Michael Tilson Thomas har varit deras huvuddirigent ("musikalisk ledare") sedan 1995.

 

San Francisco Symphony grundades 1911 och är en av USA:s mest framstående symfoniorkestrar. Orkestern har ett brett konsertprogram som spänner från den klassiska kanon till nyare och samtida musik, och är särskilt känd för sina nyskapande program, inspelningar och internationella turnéer.

Hemmaarena och infrastruktur

Orkesterns hem är Davies Symphony Hall i San Francisco, en scen som invigdes 1980 och som erbjuder modern akustik och faciliteteter för både konserter och inspelningar. SFS har också tillgång till repetitionslokaler, inspelningsstudior och ett aktivt kansli som stödjer både konstnärlig verksamhet och turnéer.

Musikaliskt fokus och repertoar

Under ledning av Michael Tilson Thomas har orkestern särskilt profilerat sig som en stark röst för amerikansk musik och nyskriven repertoar. SFS framhäver ofta verk av samtida kompositörer, specialprogram och tematiska konsertserier som blandar välkända verk med nyare musik.

Inspelningar och utmärkelser

San Francisco Symphony har en lång tradition av högkvalitativa inspelningar. Genom åren har orkestern fått flera utmärkelser, inklusive Grammys, för både orkestrala inspelningar och samarbeten med solister och dirigenter. Orkestern driver också en egen inspelningsverksamhet som publicerar konserter och studioinspelningar.

Utbildning och samhällsarbete

SFS lägger stor vikt vid utbildning och publikarbete. Bland initiativ finns program för skolungdomar, familjekonserter, öppna repetitioner och projekt som syftar till att göra klassisk musik tillgänglig för en bredare publik. Under de senaste decennierna har orkestern också arbetat med digitala utbildningsprojekt och multimedia, för att nå nya målgrupper.

Turnéer och internationell närvaro

Orkestern turnerar regelbundet i Nordamerika och internationellt, deltar i festivaler och gör gästspel på betydande scener runt om i världen. Dessa turnéer har bidragit till SFS:s globala rykte och till orkesterns konstnärliga utbyte med dirigenter och solister från många länder.

Viktiga inslag i verksamheten

  • Konsertserier för abonnenter och gäster med symfoniska program, kammarmusik och tematiska kvällar.
  • Utbildningsprogram för skolor, ungdomsorkestrar och familjer.
  • Inspelningsprojekt och samarbeten som dokumenterar orkesterns konstnärliga arbete.
  • Community outreach och samarbeten i närområdet för att bredda publikbasen.

Sammanfattningsvis är San Francisco Symphony en central institution i USA:s kulturliv, med starkt fokus på konstnärlig kvalitet, innovation och samhällsengagemang.

Historia

När dirigenten Henry Hadley startade orkestern 1911 hade den bara 60 musiker. De gav både popkonserter och konserter med klassisk musik. År 1915 blev Alfred Hertz deras dirigent. Han förbättrade deras spel och gjorde flera radiosändningar i slutet av 1920-talet. Hertz gick i pension 1930 och följdes av Basil Cameron och Issay Dobrowen. Under den stora depressionen hade orkestern knappt och pengar och de spelade inte under säsongen 1934-35. Då lyckades folket i San Francisco få fram medel till orkestern så att de kunde fortsätta.

Den berömda franska dirigenten Pierre Monteux ombads komma hit för att få orkestern tillbaka till en bra standard. Han var mycket framgångsrik och orkestern erbjöds snart fler inspelningar. År 1949 bjöd Monteux in Arthur Fiedler att leda sommarens "popkonserter" i Civic Auditorium. Fiedler arbetade med orkestern fram till mitten av 1970-talet.

När Monteux lämnade orkestern 1952 ledde flera dirigenter orkestern, däribland Leopold Stokowski, Georg Solti, Erich Leinsdorf, Karl Münchinger, George Szell, Bruno Walter, Ferenc Fricsay och William Steinberg.

Två år senare blev den unge spanske dirigenten Enrique Jordá deras musikchef. Till en början gick det bra. Han hade mycket energi, och ibland flög staven ur handen när han dirigerade. Efter hand blev orkestern mindre nöjd med Jordá som inte verkade kunna kontrollera orkestern och inte repeterade dem ordentligt. Efter att George Szell, Clevelandorkesterns dirigent, kritiserat honom blev orkestern till slut av med honom.

1963 blev den österrikiske dirigenten Josef Krips musikdirektör. Han var mycket sträng och repeterade dem i detalj. Han startade en tradition att varje nyårsafton spela en särskild konsert, "En natt i gamla Wien", med musik av Johann Strauss och andra wienerkompositörer från 1800-talet. Japanen Seiji Ozawa var deras nästa dirigent. Han gav mycket spännande konserter som alltid var utsålda. De gjorde många inspelningar tillsammans. Han dirigerade ibland operor och baletter som delvis spelades upp, och han använde sig av universitetskörer för körverk.

Ozawa följdes av Edo de Waart, den unge nederländske dirigenten. Han visade inte upp sig som Ozawa hade gjort, men han höll orkesterns standard mycket hög. Han dirigerade orkesterns allra första framträdanden i Davies Symphony Hall. Orkestern använde den nya enorma orgeln i hallen för verk som Saint-Saëns tredje symfoni. Under de Waarts sista säsong, 1984-85, gavs fyra utsålda föreställningar av Mahlers storslagna åttonde symfoni med Symphony Chorus, Masterworks Chorale, San Francisco Boys Chorus och San Francisco Girls Chorus.

Orkestern började göra världsturnéer under nästa dirigent Herbert Blomstedt som förbättrade orkesterns ljud. Han är fortfarande hedersdirigent (dirigentpristagare).

Michael Tilson Thomas blev musikdirektör 1995. Han hade varit chef för Londons symfoniorkester och gästdirigerat SFSO 1974. Han såg till att orkestern spelade mer amerikansk musik samt mycket rysk musik. Orkesterspelets standard är fortfarande utmärkt i dag.

 

Musikdirektörer

 


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3