Storeggaskredet — de stora undervattensskreden och deras paleotsunami
En genomgång av Storeggaskreden utanför Norges kust: geologi, omfattning, spår av den kraftiga tsunamin omkring 6100 f.Kr., och senare forskning inklusive Ormen Lange-utredningar.
Översikt
Storeggaskredet avser en serie mycket stora undervattensjordskred (ofta kallade Storegga-rasen) på Norges kontinentalsockel i Norska havet. Händelserna inträffade vid kontinentalsockelns kant norr om Storbritannien och orsakade en omfattande tsunami i Nordatlanten. Position och geografisk kontext finns angivna i flera publikationer och kartläggningar (se koordinater, översikt).
Bildgalleri
3 Bilder
Geologi och skredens egenskaper
De största av skreden beräknas ha omfattat en kusthylla med en längd på cirka 290 km och en total rasmassa i storleksordningen 3 500 km3. Dessa siffror ger en uppfattning om den enorma mängd material som plötsligt förflyttades från den norska kontinentalsockeln. Skreden ägde rum under vatten och var sannolikt relaterade till instabilt sediment som byggts upp under och efter senaste istiden (Norska havet, kontinentalsockelns läge).
Spår av tsunamin och dateringar
En stor tsunami utlöste sedimentavlagringar längs kusterna kring Nordatlanten. I Skottland har tsunamispår hittats i estuarier och vikar, till exempel Montrose Basin i South Esk-området och Firth of Forth. Sedimentlager relaterade till händelsen kan finnas upp till 80 km inåt land och upp till flera meter över nuvarande tidvattenlinje (lokala fynd, tsunamibevis). Radiokolddateringar av växtmaterial i de avlagrade lagren anger att den senaste stora händelsen inträffade omkring 6100 f.Kr. (dateringsstudier, paleoklimatisk kontext).
Forskning, undersökningar och olje- och gasfält
Storeggaskredet har studerats ingående i samband med prospektering och utveckling av havsbaserade energiprojekt, bland annat fältet Ormen Lange. Geologiska undersökningar visade att stora mängder löst sediment som ackumulerats under istiden bidrog till instabiliteten. Analys av risker och sannolikhet ledde till slutsatsen att en liknande kollaps inte sannolikt kommer att inträffa förrän efter en ny istids uppbyggnad av motsvarande sedimentmängder (sedimentstudier, Ormen Lange-utredning).
Konsekvenser och beredskap
Ett upprepat stort skred skulle återigen kunna generera en mycket stor tsunami med betydande konsekvenser för kustområden i Nordsjön och omkringliggande hav. På basis av tillgängliga studier har man bedömt att moderna utbyggnader på havsbotten, inklusive Ormen Lange, inte väsentligt ökar risken för omedelbart utlösta jätteskred (riskbedömning, miljöhänsyn). Fortlöpande forskning och övervakning av sedimentstabilitet är en viktig del av kust- och havssäkerhet (fortsatt forskning).
Notabla fakta
- Storegga-händelserna rankas bland de största kända undervattensskreden i geologisk tid.
- Den beräknade rasmassan (åtminstone för den senaste stora kollapsen) motsvarar att täcka ett område ungefär i storlek med Island flera tiotals meter djupt, vilket illustrerar skalans storlek.
- Bevarade tsunamiavlagringar fungerar som viktiga tidsmarkörer för studier av havsnivå, klimat och mänsklig bosättning efter istiden.
Sammanfattningsvis är Storeggaskredet ett centralt fall inom marin geologi och klimatarkiv, eftersom det kopplar tillsammans processer som glacial avsättning, sedimentstabilitet och stora vågappar. Fortsatta seismiska och sedimentologiska studier hjälper till att klargöra mekanismerna bakom sådana kollapskaskader och därmed förbättra beredskap och riskhantering för kustområden runt Nordatlanten.
Frågor och svar
F: Vilka är koordinaterna för Storegga Slides?
S: Koordinaterna för Storegga Slides är 64°52′N 1°18′E / 64.867°N 1.300°E / 64.867; 1.300.
F: Hur mycket skräp orsakades av glidningarna?
S: Cirka 3 500 km3 skräp föll ner på grund av Storegga-raset.
F: När inträffade den senaste incidenten?
S: Den senaste incidenten inträffade omkring 6100 f.Kr. enligt koldatering av växtmaterial.
Fråga: Var har man hittat spår av denna tsunami i Skottland?
Svar: Spår av denna tsunami har hittats i Montrose Basin (South Esk-flodens mynning) och Firth of Forth, upp till 80 km inåt landet och 4 meter över dagens normala tidvattennivåer i Skottland.
Fråga: Vilka slutsatser har dragits om naturgasfältet Ormen Lange när det gäller att utlösa en ny skredrisk?
Svar: Slutsatsen är att utvecklingen av Ormen Lange-gasfältet inte skulle öka risken för att utlösa ett nytt skred på ett betydande sätt, och att det skulle inträffa igen först efter en ny istid, vilket stöds av vetenskapliga studier.
F: Vilka bevis stöder denna slutsats?
S: Fakta och argument som stöder denna slutsats offentliggjordes 2004, t.ex. vetenskapliga studier om naturgasfältet Ormen Lange som visar att ett nytt skred skulle utlösa en mycket stor tsunami som skulle vara förödande för kustområdena runt Nordsjön och Norska havet.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Storeggaskredet — de stora undervattensskreden och deras paleotsunami Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/94092