Tortuga (Île de la Tortue), Haiti — ö och 1600-talets karibiska piratcentrum
Upptäck Tortuga, Haitis historiska karibiska ö och 1600-talets beryktade piratcentrum — dramatik, skattjakter och kolonial historia.
Île de la Tortue (Tortuga Island på engelska, Il Latòti på Kréyòl) är en karibisk ö som utgör en del av Haiti, utanför Hispaniolas nordvästra kust. Dess Taíno-namn var Baynei. Namnet Tortuga kommer från spanskans ord för "sköldpadda" och syftar sannolikt på de många havssköldpaddor som tidiga sjöfarare såg i området.
Bildgalleri
4 BilderGeografi och natur
Ön är relativt liten och kuperad med vikar som ger naturliga ankringsplatser. Klimatet är typiskt karibiskt, med varm och fuktig tropisk växtlighet längs kusterna och torrare områden inne på land. De marina områdena runt ön har korallrev och rika fiskevatten, vilka länge har varit viktiga för lokalbefolkningen.
Historisk betydelse
Under 1600-talet blev Tortuga ett av de mest berömda navpunkterna för sjörövare och buccaneers i Karibien. Ön användes som bas för grupper av fria sjömän som stjällde ut från olika europeiska hamnar – särskilt fransmän, engelsmän och nederländare – och som bedrev sjöröveri mot handelsfartyg och koloniala bosättningar. Här lagrades stöldgods, tortillfälten och erövrade varor byttes, och sjörövarna kunde vila och reparera fartyg innan nya räder.
Det strategiska läget nära Hispaniolas nordkust gjorde Tortuga attraktivt både för fribrytare och för kolonialmakter som ville kontrollera sjövägarna i regionen. Ön väckte upprepade konflikter mellan spanska myndigheter och invandrare från andra europeiska länder; den plundrades och återerövrades flera gånger under 1600-talet.
Kolonisation och samhällsliv
Utöver sjöröveri utvecklades så småningom mer ordnade bosättningar på ön. Plantageekonomi, handel och ibland laglöshet existerade sida vid sida. Befolkningen var en blandning av europeiska nybyggare, afrikanska slavar och kreoler. Språk som tala dagligen är idag huvudsakligen haitisk Kréyòl och franska, liksom på fastlandet.
Kulturellt arv och populärkultur
Tortuga har en stark plats i piratmytologin och förekommer ofta i litteratur, konst och film som en symbol för den karibiska piratverksamheten. Den skildras i flera romaner och är en återkommande referens i populärkulturen (till exempel i olika filmer och äventyrsberättelser) där den framställs som en vild och laglös hamn för sjörövare.
Nutid
Idag är Tortuga långtifrån det stora piratnav det en gång var, men ön behåller historiska spår i form av ruiner, gamla vikar och lokal folklore. Ekonomin är i dag i huvudsak baserad på fiske, småskaligt jordbruk och i viss mån turism. Ön är åtkomlig med båt från Haitis norra kust och besöks av dem som är intresserade av historia, natur och kulturarv.
Tortugas roll under 1600-talet har lämnat ett bestående intryck i både historisk forskning och populärkultur; öns historia illustrerar hur lokala samhällen och internationella konflikter i Karibien från kolonialtiden påverkade varandra.
Geografi
Inom geologin betraktas den som den västra änden av regionen Cordillera Septentrional ("Norra bergskedjan") på ön Hispaniola, även om Tortuga Island är skild från huvudön.
Ön Tortuga är avskild från Haitis norra kust genom ett 8,9-15 km långt sund som kallas Canal de la Tortue ("La Tortue-kanalen"). Ön är 37,5 km lång och cirka 7 km bred och har en yta på 193 km². Det finns inga höga berg, men det mesta av landet är mellan 240 och 300 meter högt; den högsta punkten är Morne La Visite (340 m).
Ön är en kommun i departementet Nord. Den är en del av arrondissementet Port-de-Paix, en del av ett departement som ett distrikt.
Befolkning
År 2004 bodde 30 000 personer på Tortuga Island. Det finns bara små städer; Aux Palmistes, i sydost, är den största staden på ön.
Historia
Christofer Columbus såg ön den 6 december 1492 och besökte den den 14 december. Han kallade ön La Tortuga, som betyder "sköldpadda" på spanska, eftersom ön har formen av en sköldpadda när den ses från havet.
Spanjorerna var inte intresserade av Tortuga Island eftersom de försökte bilda en koloni på den stora ön Hispaniola. Så ön var utan folk under större delen av 1500-talet.
Människor från olika europeiska länder, främst från England, kom för att bo på ön. År 1625 kom fransmän till ön från Saint Kitts. De bodde på den södra delen av ön där det finns flacka marker och försökte odla vissa grödor som tobak. De åkte också till Hispaniola, som de kallade la Grande Terre ("det stora landet") för att jaga vilda kor och grisar, och eftersom de använde en taínoisk matlagningsteknik med rök som kallas "boucan", blev de kända som boucaniers ("sjörövare"). De sålde det rökta köttet och läder (torrt skinn som används för att tillverka skor och kläder) till de fartyg som kom till ön.
Spanjorerna försökte få bort dessa människor från ön och invaderade ön flera gånger, men varje gång återvände de till Hispaniola och Tortuga-ön intogs igen. År 1640 skickades en fransk ingenjör vid namn Jean La Vasseur för att styra Tortuga. Han byggde Fort de Rocher [1640]. La Vasseur öppnade hamnen för fredlösa av alla nationer.
Från Tortuga Island började folk flytta till norra delen av Hispaniola, främst till områdena runt de stora slätterna, och grundade städer som Port-de-Paix (1665), Cap-Français (1670) och Fort-Dauphin (1731). Därefter förlorade Tortuga Island sin betydelse och mycket få människor har bott här efter dessa år, inklusive idag.
Turism
Det finns flera bra stränder på Tortuga Island; Point Saline, på den västra spetsen, anses av många vara öns bästa strand.
I Basse-Terre, på den sydöstra kusten, finns det fortfarande rester av Fort de la Roche som fransmännen byggde 1630.
Det finns flera intressanta grottor som La Grotte au Bassin, La Grotte de la Galerie och andra.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Tortuga (Île de la Tortue), Haiti — ö och 1600-talets karibiska piratcentrum Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/100772
Källor
- wdl.org : "Method of Securing the Ports and Populations of All the Coasts of the Indies"
- sofia.usgs.gov : Survey of the Geology of Haiti. Guide to the Field Excursions in Haiti, March 3-8, 1982
- gallica.bnf.fr : Description topographique et politique de la partie espagnole de l'isle Saint-Domingue