Nativism inom psykologi: definition, teorier och exempel
Nativism inom psykologi: förstå definition, nyckelteorier (Chomsky, Pinker) och konkreta exempel på medfödda förmågor och evolutionära förklaringar.
Inom psykologin är nativism en teori som säger att de flesta grundläggande färdigheter är fast inprogrammerade i hjärnan vid födseln. Denna teori är motsatsen till den teori som kallas det tomma bladet, eller tabula rasa. Teorierna om den tomma tavlan säger att människor nästan inte har några färdigheter eller förmågor vid födseln: de lär sig dessa färdigheter under livets gång. Personer som tror på nativism (inom vissa gränser) är bland annat Jerry Fodor, Noam Chomsky och Steven Pinker. Dessa psykologer anser att människor föds med en uppsättning förmågor som hjälper dem att lära sig andra färdigheter, t.ex. tal.
Vissa däggdjur verkar ärva känslomässiga reaktioner. Ett exempel är apor som är rädda för ormar. De flesta beteenden hos insekter, reptiler och fåglar ärvs i någon detalj. Däggdjur visar dock en större förmåga till inlärning än andra djurslag.
Charles Darwin visade i The expression of emotions in man and animals (1872) att det sätt på vilket de flesta känslor visades var gemensamt för alla mänskliga kulturer. Han menade att detta var nedärvt och hade varit ett resultat av evolutionen. Behaviorismen säger att människans beteende påverkas av dess resultat (operant betingning). Behaviorister förnekade betydelsen av nedärvda beteenden, instinkter eller en nedärvd tendens till beteende. Människor som tror på evolutionär psykologi anser att detta är fel. De anser att mänskligt beteende har djupa rötter i vårt evolutionära förflutna.
Vad innebär nativism i praktiken?
Nativism hävdar att vissa kognitiva förmågor eller predispositioner finns från födseln. Det handlar inte nödvändigtvis om färdigheter som är färdigutvecklade vid födseln, utan ofta om strukturer eller mekanismer i hjärnan som gör det lättare att lära vissa saker. Exempel på sådana mekanismer är medfödda språkliga strukturer, perceptuella förmågor eller emotionella reaktioner som underlättar överlevnad.
Huvudidéer och kända förespråkare
- Noam Chomsky föreslog att människor har en medfödd språkförmåga kallad "universell grammatik" eller en "language acquisition device" (LAD) som förklarar hur barn snabbt lär sig komplexa grammatiska regler.
- Jerry Fodor försvarade idén om modularitet i sin teori om att sinnet består av specialiserade moduler som är medfödda och ansvarar för olika kognitiva funktioner.
- Steven Pinker populariserade idén att språk är ett "instinkt" i boken The Language Instinct och betonade genetiska och evolutionsmässiga förklaringar till kognitiva förmågor.
Exempel från djur och mänsklig utveckling
Många artrika exempel visar på medfödda tendenser:
- Imprinting hos fåglar (t.ex. Konrad Lorenz’ observationer) där nykläckta fåglar snabbt fäster sig vid en rörlig figur.
- Fasta rörelsemönster eller "fixed action patterns" hos insekter och reptiler som utförs utan föregående inlärning.
- Däggdjur visar både medfödda reflexer (exempel: nyfödda människors sug- och gripreflexer) och en större förmåga till inlärning jämfört med många andra djurgrupper.
- Språkinlärning hos människor: små barn når språkmilstolpar i liknande åldrar världen över, vilket tolkats som stöd för någon form av medfödd språklig struktur.
Empiriskt stöd och metoder
Forskning som stöder eller prövar nativistiska hypoteser kommer från flera områden:
- Utvecklingspsykologi: experiment med spädbarn (t.ex. blickföljning, preferensstudier) visar att nyfödda kan ha förmågor att skilja ljudmönster, ansiktsdrag och rörelser.
- Komparativ forskning: likheter i beteende mellan arter (t.ex. rädsla för ormar hos apor) kan tyda på evolutionärt bevarade reaktioner.
- Genetiska och neurovetenskapliga metoder: tvillingstudier, genetiska associationer och hjärnavbildning visar hur arv och hjärnstrukturer bidrar till skillnader i kognition.
- Fenomen som kritiska perioder (t.ex. för språk) — där möjligheten till normalt utvecklad förmåga är tidsbegränsad — tolkas ofta som stöd för nativistiska idéer.
Kritik och alternativa perspektiv
Nativism är inte utan kritik. Viktiga invändningar inkluderar:
- Överförenkling: Att påstå att en förmåga är "inbyggd" kan förbises hur komplex samspelet mellan genetik och miljö är.
- Plasticitet och inlärning: Hjärnan är mycket formbar — tidiga erfarenheter kan dramatiskt påverka utveckling.
- Kulturell variation: Trots universella tendenser finns stora skillnader i beteenden och uttryck mellan kulturer, vilket talar för en stark roll för miljön.
- Behaviorismens kritik: Behaviorister pekade historiskt på förstärkning och miljöpåverkan som förklaringar till beteende snarare än medfödda mekanismer.
- Empiriska begränsningar: Bevis för specifika medfödda strukturer (till exempel Chomskys universella grammatik) är ibland indirekta och omdiskuterade.
Moderna försoningsförsök
Många nutida forskare ser nativism och empiricism som två ändar på ett kontinuum. Istället för en ren "medfödd vs inlärd"-debatt betonas ofta interaktion mellan gener och miljö — t.ex. att genetiska predispositioner kanaliserar upplevelser medan erfarenheter formar utvecklingen. Teorier som "core knowledge" (spädbarns kärnkunskaper) och "interactive specialization" försöker förena medfödda tendenser med utvecklingsmässig plasticitet.
Praktiska konsekvenser
Synen på hur mycket som är medfött påverkar praktik inom utbildning, tidig intervention och psykiatri. En nativistisk syn kan betona vikten av att upptäcka och stödja medfödda talanger tidigt, medan en mer empiriskt orienterad syn betonar strukturerad träning och miljöförbättring. I verkligheten påverkar ofta båda perspektiven hur man planerar undervisning och behandling.
Sammanfattning
Nativism inom psykologi menar att vissa förmågor eller predispositioner är medfödda och hjälper individen att snabbt utveckla komplexa beteenden, såsom språk. Det finns betydande empiriskt stöd för medfödda tendenser, särskilt i jämförande djurforskning och spädbarnsstudier, men även starka argument för betydelsen av lärande och miljö. Dagens forskning betonar i allt större utsträckning hur arv och miljö samverkar för att forma beteende och kognition.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är nativism?
S: Nativism är en teori inom psykologin som säger att de flesta grundläggande färdigheter är fast inprogrammerade i hjärnan vid födseln.
F: Vad är motsatsen till nativism?
A: Motsatsen till nativism är den teori som kallas det tomma bladet eller tabula rasa, enligt vilken människor nästan inte har några färdigheter eller förmågor vid födseln och måste lära sig dessa under hela livet.
F: Vem tror på nativism?
S: Personer som tror på nativism (inom vissa gränser) är bland annat Jerry Fodor, Noam Chomsky och Steven Pinker. Dessa psykologer anser att människor föds med en uppsättning förmågor som hjälper dem att lära sig andra färdigheter, t.ex. att tala.
F: Hur visar djur ärvda beteenden?
S: Vissa däggdjur verkar ärva känslomässiga reaktioner, t.ex. apor som är rädda för ormar. De flesta beteenden hos insekter, reptiler och fåglar ärvs i någon detalj, medan däggdjur har en större förmåga till inlärning än andra typer av djur.
F: Vad sa Charles Darwin om att känslor ärvs?
S: Charles Darwin visade i sin bok The expression of emotions in human and animals (1872) att de flesta känslor uppvisades på samma sätt i alla mänskliga kulturer, vilket tyder på att de ärvs genom evolutionen.
Fråga: Vad säger behaviorismen om mänskligt beteende?
S: Behaviorismen säger att människans beteende påverkas av dess resultat (operant betingning) och förnekar all betydelse för instinkter eller en nedärvd tendens till beteende.
F: Vad anser evolutionspsykologer om denna idé?
S: Evolutionspsykologer håller inte med om behaviorismens syn på mänskligt beteende och anser i stället att det har djupa rötter i vårt evolutionära förflutna.
Sök