Vändande rörelse
En vridrörelse, även kallad bred omslutning, är en manöver som är utformad för att passera runt fiendens front för att slå till mot en viktig del av fiendens baksida. Det är en militär taktik där ett befäl delas upp i två delar. Den första delen håller fienden från fronten medan den andra delen rör sig runt för att attackera fiendens baksida eller flank. Till skillnad från en omslutning eller en flankmanöver opererar de två styrkorna bortom det avstånd där de vanligtvis skulle kunna stödja varandra. Det är ofta lättare för en fientlig styrka att undvika en omslutningsmanöver än att undvika en vändningsmanöver. För att motverka en vändande rörelse måste fienden antingen överge sin position eller vända sig för att möta det nya hotet. Vändningsrörelsen är en variant av omslutningstaktiken. En annan skillnad är att vändrörelsen ofta försöker undvika fiendekontakt tills de befinner sig djupt i fiendens bakre del. När fienden ställs inför ett nytt hot i sitt bakre område "vänds" fienden ur sin försvarsposition och tvingas agera.
Klassisk vridrörelse. En del av den blåa styrkan, som använder terrängen för att dölja sin rörelse, försöker "vända" den röda styrkan. Den röda styrkan måste röra sig för att undvika att bli attackerad från två håll.
Exempel
Ett tidigt exempel på en vändande rörelse är Julius Caesars år 48 f.Kr. En av Napoleon I av Frankrikes favorittaktik var "strategin med indirekt angrepp" eller vändningsrörelsen. En kår i hans armé skulle hålla fiendens uppmärksamhet medan huvudstyrkan rörde sig bakom fienden i en vid cirkel. Helst skulle han använda terrängen för att dölja den vändande rörelsen. Han använde detta med stor effekt under 1805 års Ulm-kampanj. Han upprepade sina framgångar med denna taktik i slaget vid Jena-Auerstedt 1806 och i slaget vid Friedland 1807.
Den berömda manövern "vänsterkrok" som amerikanska och franska trupper utförde under Operation Desert Storm var ett annat exempel på en vändande rörelse. Fallskärmsjägare från den amerikanska 82:a luftburna divisionen i fordon tillsammans med den franska 6:e lätta pansarbrigaden rörde sig uppför flankerna. Samtidigt genomförde 101:a luftburna divisionen historiens största helikopteranfall i ryggen på Saddam Husseins republikanska garde för att skära av deras reträtt.
Relaterade sidor
- Utveckling
- Pincer-rörelse (även kallad dubbel utveckling).
- Flankmanöver
- Eftertrupp
- Krigföring genom slitningar
- Fejkad reträtt
- Förebyggande krig
- Snedställd ordning
- Chocktaktik
Frågor och svar
F: Vad är en vändande rörelse?
S: En vändande rörelse är en militär taktik där en del av ett befäl håller fienden framifrån medan den andra delen rör sig runt för att attackera fiendens bakre del eller flank.
F: Hur skiljer sig en vändande rörelse från en omringning eller en flankmanöver?
S: Till skillnad från en omslutnings- eller flankmanöver opererar en vändrörelse bortom det avstånd där de två styrkorna vanligtvis kan stödja varandra.
F: Vad är syftet med en vändande rörelse?
S: Syftet med en vändande rörelse är att slå till mot en vital del av fiendens bakre del.
F: Varför är det ofta lättare för en fientlig styrka att undvika en omringning än en vändrörelse?
S: Det är ofta lättare för en fientlig styrka att undvika en omringning än en vändrörelse eftersom den senare ofta försöker undvika fiendekontakt tills de är djupt inne i fiendens bakre delar.
F: Vad måste fienden göra för att motverka en vändande rörelse?
S: För att motverka en vändande rörelse måste fienden antingen överge sin position eller vända för att möta det nya hotet.
F: Är en vändande rörelse en variant av omringningstaktiken?
S: Ja, en vändande rörelse är en variant av omslutningstaktiken.
F: Vad händer med fienden i en vändande rörelse?
S: När fienden ställs inför ett nytt hot i sitt bakre område "vänds" han ur sin försvarsställning och tvingas agera.
