Förenta staternas transportminister är chef för Förenta staternas transportministerium. Ministern ingår i presidentens kabinett. Från och med 20 januari 2021 är den nuvarande transportministern Pete Buttigieg. Den tidigare ministern är Elaine Chao, som tjänstgjorde 2017–2021.

Roll och huvudsakliga uppgifter

Transportministern leder den federala politiken för land-, luft- och sjötransporter och ansvarar för att främja ett säkert, effektivt, tillgängligt och miljömässigt hållbart transportsystem i hela USA. Ministerens huvuduppgifter inkluderar bland annat:

  • Utformning och genomförande av nationell transportpolitik – övergripande strategier för infrastruktur, säkerhet och modernisering.
  • Reglering och tillsyn – fastställa och tillämpa regler som rör luftfart, vägtrafik, sjöfart, järnväg och pipelines i samverkan med underordnade myndigheter.
  • Finansiering och bidrag – fördela federala medel till delstater, kommuner och privata aktörer för byggande och underhåll av vägar, broar, hamnar, flygplatser och kollektivtrafik.
  • Säkerhet och olycksutredning – främja transportsäkerhet och samordna insatser; notera att National Transportation Safety Board (NTSB) är en oberoende myndighet som utreder större olyckor.
  • Krisberedskap och återhämtning – leda insatser för att säkra transportinfrastruktur och trafikflöden vid naturkatastrofer, större störningar och andra krissituationer.
  • Främja innovation – stödja utveckling av nya tekniker som elfordon, laddinfrastruktur, autonoma fordon och högpresterande järnväg.

Organisation

Transportministerens ämbete omfattar flera modalmyndigheter och kontor som ansvarar för olika delar av transportsystemet. Bland de viktigaste ingår:

  • Federal Aviation Administration (FAA)
  • Federal Highway Administration (FHWA)
  • Federal Railroad Administration (FRA)
  • Federal Transit Administration (FTA)
  • National Highway Traffic Safety Administration (NHTSA)
  • Maritime Administration (MARAD)
  • Pipeline and Hazardous Materials Safety Administration (PHMSA)
  • Federal Motor Carrier Safety Administration (FMCSA)
  • Office of the Inspector General och andra stödfunktioner

Varje myndighet ansvarar för reglering, finansiering, säkerhet och teknisk utveckling inom sitt område, medan transportministeren sätter övergripande prioriteringar och samordnar mellan dem.

Utpekning och mandat

Transportministern utses av presidenten och måste godkännas genom bekräftelse i USA:s senat innan tillträde. Ministern tjänstgör at the pleasure av presidenten, vilket innebär att mandatet normalt följer presidentens ämbetsperiod. Som medlem av kabinettet deltar ministern i presidentens inrikes- och utrikespolitiska råd kring transport- och infrastrukturfrågor och ingår i den presidentordnade successionsordningen för ämbetet president (utan att ange plats i den här texten).

Historia

Förenta staternas transportministerium bildades genom lagstiftning 1966 och började sin verksamhet 1967 under president Lyndon B. Johnson. Den första transportministern var Alan S. Boyd (1967–1969). Sedan dess har ämbetet haft ett flertal framstående innehavare som lett stora infrastruktursatsningar, förändrade säkerhetsregler och teknisk utveckling inom transportsektorn.

Exempel på senare transportministrar: Norman Y. Mineta (2001–2006), Mary E. Peters (2006–2009), Ray LaHood (2009–2013), Anthony Foxx (2013–2017), Elaine Chao (2017–2021) och Pete Buttigieg (2021– ).

Nutida prioriteringar och utmaningar

  • Stora investeringar i infrastruktur och underhåll av åldrande vägar, broar och järnvägar.
  • Ökad satsning på kollektivtrafik och klimatvänliga transportlösningar, inklusive utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon.
  • Reglering och säkerhetsfrågor kopplade till autonome fordon och nya mobilitetstjänster.
  • Stärkta insatser för flyg- och vägtrafiksäkerhet samt hantering av leveranskedje- och logistikstörningar.
  • Internationellt samarbete i frågor som rör sjöfart, flyg och gränsöverskridande godsflöden.

Säte och resurser

Transportministerens huvudkontor ligger i Washington, D.C., och ministeren förfogar över stora budgetmedel och en omfattande personalstyrka som arbetar inom de olika administrationsområdena. Budgetstorlek och personalantal varierar mellan år och beroende på kongressens beslut om finansiering.

För mer detaljerad information kan man titta närmare på respektive modalmyndighets officiella webbplatser och på ministerens publika uttalanden och policydokument.