Förenta staternas marinminister (SECNAV) är den civila chefen för marindepartementet. Befattningen ingick i presidentens kabinett fram till 1947, då flottan, armén och det nybildade flygvapnet placerades i försvarsdepartementet och marinministern placerades under försvarsministern.

 

Ansvarsområden

  • Ledning och förvaltning av Department of the Navy, som omfattar både United States Navy och United States Marine Corps.
  • Ansvar för personal-, materiel- och utbildningsfrågor, inklusive rekrytering, befordran, sjukvård och välfärd för marinens och marinkårens personal.
  • Planering och upphandling av fartyg, ubåtar, flygplan, vapen och försörjningssystem samt ansvar för hamnar, varv och annan infrastruktur.
  • Formulera policyer för sjömilitär verksamhet, marin forskning och utveckling samt civilt-militärt samarbete.
  • Övervakning av institutioner som United States Naval Academy och olika marinbaser och forskningsanläggningar.

Utnämning och civilt ledarskap

Marinminister utses av presidenten och måste godkännas av senaten. Tjänsten är en civil ämbetsställning — en del av den amerikanska traditionen med civilt ledarskap över väpnade styrkor. Före detta militärer kan i praktiken inneha posten, men då sker normalt en tidsperiod i civilt liv mellan aktiv militärtjänst och utnämning eller ett särskilt undantag enligt lag.

Organisation och förhållandet till militära chefer

Under marinministern finns flera civila biträden, bland annat en undersekreterare (Under Secretary of the Navy) och flera biträdande sekretarier och generalkonsuler. De högsta militära befattningshavarna inom marindepartementet är Chief of Naval Operations (CNO) för flottan och Commandant of the Marine Corps (CMC) för marinkåren. Dessa är marinministerens främsta militära rådgivare när det gäller beredskap, operationer och tekniska frågor.

Det är viktigt att skilja mellan administrativt ansvar och operativt befäl: den operativa ledningen av militära styrkor förs normalt i kedjan Presidenten → försvarsministern → stridskommandon (combatant commanders).

Historisk utveckling

Marindepartementet och posten som marinminister har sina rötter i 1700‑ och 1800‑talens behov av att organisera och förvalta USA:s sjömaktsresurser. Under stora konflikter — till exempel inbördeskriget och båda världskrigen — växte departementets personalstyrka, industrisamarbeten och tekniska kapacitet kraftigt. Ett tydligt skifte skedde 1947 genom den så kallade National Security Act, när försvarsorganisationen omstrukturerades och marindepartementet placerades under det nya försvarsdepartementet, vilket ändrade marinministerns roll från kabinettmedlem till en civil chef inom en större försvarsstruktur.

Betydelse i modern tid

Idag påverkar marinministern både långsiktig maritim strategi och dagliga förvaltningsfrågor: budgetprioriteringar, teknisk modernisering, internationellt samarbete till sjöss, miljöfrågor vid marin verksamhet samt personalpolitik som rör utbildning, jämställdhet och säkerhet. Tjänsten är central för att säkerställa att flottan och marinkåren har de resurser och den organisatoriska förmåga som krävs för att möta såväl militära som humanitära uppdrag globalt.