UNESCO:s världsarvskommitté – funktion, medlemmar och mandat
Läs om UNESCO:s världsarvskommittés funktion, mandat, medlemsval (21 platser), beslut om världsarv och hur Världsarvsfonden förvaltas.
Världsarvskommittén är den grupp som beslutar om vilka platser som ska tas upp på Unescos världsarvslista. Den ser till att avtalen i världsarvskonventionen följs och tolkar dess bestämmelser i praktiska frågor. Kommittén har också det övergripande ansvaret för hur pengarna i Världsarvsfonden används för att stödja bevarandeinsatser, nödhjälp och kapacitetsbyggande. Kommittén består av 21 medlemsstater som väljs av de stater som har ratificerat konventionen.
Kommitténs huvudsakliga uppgifter
- Besluta om nya världsarv: prövar nomineringar utifrån konventionens kriterier och rekommendationer från rådgivande organ.
- Övervaka befintliga världsarv: följer upp genom periodisk rapportering, reaktiva övervakningsuppdrag och fältbesök.
- Hantera Listan över världsarv i fara: kan placera objekt på listan, besluta om åtgärder för att minska risker eller, i extrema fall, ta bort platser från världsarvslistan.
- Fördela medel: beslutar om användning av Världsarvsfonden för projekt, nödhjälp och tekniskt stöd.
- Utforma policy och riktlinjer: antar och uppdaterar operativa riktlinjer och tolkningar för genomförandet av konventionen.
Medlemmar, val och mandatstid
Enligt världsarvskonventionen väljs kommittémedlemmarna av Generalförsamlingen för de stater som antagit konventionen och formellt förordnas för en period om sex år. I praktiken har många av de valda representanterna valt att sitta i kommittén under fyra år för att möjliggöra större rotation och ge fler länder möjlighet att delta. Vid den 15:e generalförsamlingen (2005) enades medlemmarna om en praxis att i många fall begränsa sin tid till fyra år, även om det formella mandatet i konventionen fortfarande är sex år.
Valen sker med hänsyn till jämn geografisk representation så att olika regioner får rättvis andel platser. Medlemsstater kan återväljas, men praxis med kortare tjänstgöringstid uppmuntrar till bredare deltagande och kompetensutbyte.
Beslutsfattande och möten
Kommittén sammanträder normalt en gång per år vid en ordinarie session; sessionens plats kan vara UNESCO:s huvudkvarter i Paris eller i annan värdstat om så beslutas. Beslut söks i första hand genom konsensus. Om konsensus inte uppnås fattas beslut genom omröstning bland kommittémedlemmarna enligt de procedurregler som gäller.
När en fråga rör en medlemsstat i kommittén finns ofta rutiner för att undvika jäv, exempelvis att den berörda staten avstår från att rösta eller deltar i vissa delar av behandlingen, enligt kommitténs arbetsordning och vedertagen praxis.
Arbetsprocess och rådgivande organ
Beslut om nomineringar och övervakning grundar sig inte enbart på kommitténs interna bedömningar. Flera expertorgan ger teknisk och vetenskaplig rådgivning:
- ICOMOS (International Council on Monuments and Sites) utvärderar kulturarvskandidater och ger rekommendationer för kulturarv.
- IUCN (International Union for Conservation of Nature) bedömer naturvärden och risker för naturarv.
- ICCROM erbjuder specialistkompetens inom konservering och kapacitetsbyggande.
UNESCO:s World Heritage Centre fungerar som sekretariat och samordnar nomineringar, kommunikation och uppföljning mellan staterna, kommittén och de rådgivande organen.
Övervakning, hjälp och sanktioner
Kommittén kan begära reaktiva övervakningsuppdrag, godkänna bevarandeplaner och kräva åtgärder från den stat där världsarvet ligger. Den kan också:
- ge ekonomiskt och tekniskt stöd via Världsarvsfonden,
- placera objekt på Listan över världsarv i fara för att mobilisera stöd och åtgärder,
- besluta om uppföljning eller i yttersta fall radera objekt från världsarvslistan om förutsättningarna för världsarvsstatus inte längre uppfylls.
Varför kommittén är viktig
Världsarvskommittén spelar en central roll för att bevara platser av exceptionellt universellt värde för kommande generationer. Genom att kombinera politiska beslut med expertutlåtanden, finansiellt stöd och övervakning skapar kommittén ramarna för internationellt samarbete kring bevarande, rehabilitering och hållbar förvaltning av världsarv.
Session
Världsarvskommittén sammanträder flera gånger om året för att diskutera förvaltningen av befintliga världsarv och för att undersöka eventuella nya platser. Varje år hålls ett särskilt möte, som kallas världsarvskommitténs session, där platser läggs till (skrivs in) på världsarvslistan.
Den årliga sessionen äger rum i städer över hela världen. Med undantag för de möten som hålls i Paris, där Unescos huvudkontor ligger, har endast länder som är medlemmar i Världsarvskommittén rätt att hålla en session. Städerna bestäms av kommittén.
| Sammanträde | År | Datum | Värdstad | Statlig part |
| 1 | 1977 | 27 juni-1 juli | Paris | |
| 2 | 1978 | 5 september-8 september |
| |
| 3 | 1979 | 22 oktober-26 oktober | Kairo och Luxor |
|
| 4 | 1980 | 1 september-5 september | Paris | |
| 5 | 1981 | 26 oktober-30 oktober | ||
| 6 | 1982 | 13 december-17 december | Paris | |
| 7 | 1983 | 5 december-9 december | ||
| 8 | 1984 | 29 oktober-2 november | Buenos Aires | |
| 9 | 1985 | 2 december-6 december | Paris | |
| 10 | 1986 | 24 november-28 november | Paris | |
| 11 | 1987 | 7 december-11 december | Paris | |
| 12 | 1988 | 5 december-9 december | ||
| 13 | 1989 | 11 december-15 december | Paris | |
| 14 | 1990 | 7 december-12 december | Banff | |
| 15 | 1991 | 9 december-13 december |
| |
| 16 | 1992 | 7 december-14 december | Santa Fe |
|
| 17 | 1993 | 6 december-11 december | Cartagena | |
| 18 | 1994 | 12 december-17 december | Phuket | |
| 19 | 1995 | 4 december-9 december | ||
| 20 | 1996 | 2 december-7 december | Mérida | |
| 21 | 1997 | 1 december-6 december | ||
| 22 | 1998 | 30 november-5 december | Kyoto |
|
| 23 | 1999 | 29 november-4 december | ||
| 24 | 2000 | 27 november-2 december | Cairns | |
| 25 | 2001 | 11 december-16 december | Helsingfors | |
| 26 | 2002 | 24 juni-29 juni | Budapest | |
| 27 | 2003 | 30 juni-5 juli | Paris | |
| 28 | 2004 | 28 juni-7 juli | Suzhou |
|
| 29 | 2005 | 10 juli-17 juli |
| |
| 30 | 2006 | 8 juli-16 juli | ||
| 31 | 2007 | 23 juni-1 juli |
| |
| 32 | 2008 | 2 juli-10 juli | Quebec City | |
| 33 | 2009 | 22 juni-30 juni | ||
| 34 | 2010 | 25 juli-3 augusti | ||
| 35 | 2011 | 19 juni-29 juni | Paris | |
| 36 | 2012 | 25 juni-5 juli | Sankt Petersburg |
Sök