Existentialism – vad det betyder: frihet, mening och ansvar

Upptäck existentialismens kärna: frihet, mening och ansvar. En lättläst guide till Sartre, Kierkegaard och hur du skapar mening i en till synes meningslös värld.

Existentialism är en filosofisk riktning som fokuserar på vad det innebär för människor att existera. Den växte fram i idéströmningar under 1800‑ och 1900‑talen och blev särskilt känd genom böcker, teater och filmer från denna tid. Existentialismen tar upp svåra frågor som ofta förknippas med nihilistiska problem — men den är i grunden inte nihilistisk. Den menar att människor har vilja och medvetande, samtidigt som de lever i en värld som i sig saknar medfödd mening. Utgångspunkten är att människor måste fatta val om sina liv, samtidigt som de vet att de är dödliga. Det är denna spänning — friheten att välja plus insikten om begränsningen i vår situation — som existentialismen handlar om.

Rörelsen brukar spåras tillbaka till den danske filosofen Søren Kierkegaard (1813–1855). Kierkegaard var djupt religiös, men under 1900‑talet utvecklades många existentialistiska idéer i mer ateistiska riktningar. Flera av de mest inflytelserika tänkarna fanns på det europeiska fastlandet. Ett exempel är Jean‑Paul Sartre, som under andra världskriget studerade bland annat Martin Heideggers tänkande. Efter kriget höll Sartre sin kända föreläsning Existentialism and Humanism, som för många är ett tillgängligt introduktionsarbete till hans idéer.

Kärnidéer

Flera centrala begrepp återkommer i existentialistisk teori:

• Existensen föregår essensen: Poängen är att vi först finns till i världen och därefter skapar och formar vår "essens" (vår identitet och mening) genom handlingar och val. Detta uttrycks ofta med frasen att människor inte föds med ett förutbestämt syfte.
• Frihet och ansvar: Som Sartre formulerade det: "Vi är dömda att vara fria." Friheten att välja innebär också ett fullt ansvar för följderna av våra val.
• Autenticitet och dålig tro: Existentialister uppmanar till att leva autentiskt — det vill säga att erkänna sin frihet och ta ansvar. "Dålig tro" (bad faith) är när man förnekar sin frihet, låtsas att man inte kan välja eller skyller på omständigheter för att undvika ansvar.
• Ångest och begränsning: Insikten om frihet, valets tyngd och människans dödlighet kan framkalla ångest och oro. Istället för att ses som något enbart negativt kan dessa känslor fungera som signaler som uppmuntrar till medvetna val.

Vanliga teman och frågor

Existentialism ställer frågor som "Hur är det att vara människa i världen?" och "Vad innebär frihet?" Den undersöker också moralens grund — om det inte finns en förutbestämd mening, hur bestämmer vi då vad som är rätt och fel? Existentialister menar ofta att värderingar måste skapas av individer själva och att de handlingar vi utför är avgörande för vem vi blir. Teman som återkommer är ångest, rädsla, ensamhet, dödlighet och sökandet efter mening.

Viktiga tänkare och varianter

• Søren Kierkegaard: Tidig föregångare som betonade individens relation till Gud, hopp och subjektivt ansvar.
• Friedrich Nietzsche (till viss del inspiratör): Kritiserade traditionella värden och talade om individens skapande av egna värden.
• Martin Heidegger: Fokuserade på frågan om varat och det autentiska varandet i världen.
• Jean‑Paul Sartre: Utvecklade en mycket inflytelserik ateistisk existentialism med tonvikt på frihet och ansvar.
• Simone de Beauvoir: Kopplade existentialismen till frågor om kön och frihet; hennes arbete har haft stor betydelse för feministisk filosofi.
• Albert Camus: Förknippas ofta med existentialism, särskilt tankar om det absurda och hur man trots detta kan skapa mening genom uppror och handling.

Existentialism i konst, litteratur och film

Existentialistiska idéer har spridits långt utanför den akademiska filosofin. Skönlitteratur, dramatik och film har använt teman som meningslöshet, frihet och ansvar för att skildra människors kamp. Kända romaner och pjäser samt många filmer har hjälpt till att göra begreppen konkreta och känslomässigt begripliga för en bred publik.

Existentialism kontra nihilism

Existentialism förväxlas ibland med nihilism. Skillnaden är viktig: nihilismen menar att människans liv inte har någon mening alls. Existentialismen erkänner att världen inte har en given mening, men säger att människor kan och måste välja att själva skapa mening — alltså att människan tilldelar livet mening genom sina handlingar och val.

Användning i psykologi och etik

Existentiella tankar har påverkat psykoterapi (existentiell terapi) där fokus ligger på klientens frihet, ansvar och förmåga att skapa mening. I etik leder existentialismen ofta till betoning på individuell integritet och ansvar för sina handlingar, snarare än att förlita sig på yttre auktoriteter eller förutbestämda moraliska regler.

Kritik och begränsningar

Existentialismen har också kritiserats för att vara alltför individualistisk eller för att tona ned hur sociala och materiella omständigheter påverkar människors val. Vissa menar att betoningen på personlig frihet kan förbises strukturernas betydelse — t.ex. klass, kön och förtryck — som påverkar vilka val som verkligen är möjliga.

Sammanfattning

Existentialism handlar om människans frihet, ansvar och sökandet efter mening i en värld som inte erbjuder en färdig anledning till vår existens. Den uppmuntrar till äkthet, till att erkänna både möjligheter och begränsningar, och att ta ansvar för de val som formar våra liv. Genom filosofi, litteratur och konst har existentialismen gett människor verktyg att reflektera över hur de vill leva, trots ångest och osäkerhet.

Frågor och svar

F: Vad är existentialism?

F: Vem startade existentialismen?

F: Säger existentialismen att människans liv har en mening eller ett syfte?

F: Hur skiljer sig detta från nihilism?

F: Vilka känslor är ofta förknippade med existentialism?

F: Vad tycker existentialister om att göra val?

Sök med bokstav