AlegsaOnline.com

Louis-Philippe I – Frankrikes kung 1830–1848 och julimonarkins regent

Louis-Philippe I: Frankrikes kung 1830–1848 — från exil till julimonarkins koloniala expansion och slutliga fall i 1848 års revolution.

Författare: Leandro Alegsa

05-04-2026

Louis Philippe I (6 oktober 1773 – 26 augusti 1850) var kung av Frankrike 1830–1848 och regent under den så kallade julimonarkin. Han tillhörde huset Orléans och var son till Louis Philippe II, hertig av Orléans (känd som Philippe Égalité). Efter avrättningen av Ludvig XVI och Marie Antoinette blev Frankrike en republik, och den unga Louis-Philippe tillbringade stora delar av livet i exil under revolutionen och Napoleonperioden.

Tidig karriär och exil

Under 1790-talet tvingades Louis-Philippe i exil. Han reste bland annat i Storbritannien och Nordamerika och återvände inte permanent förrän efter Napoleons fall. Hans uppväxt i en gren av kungafamiljen och familjens roll i revolutionens mer extrema skeden (hans far röstade för Ludvigs avrättning) formade hans försiktiga politiska hållning senare i livet.

Vägen till tronen och julimonarkin

Efter de folkliga upproren i juli 1830 (Julirevolutionen) tvingades Karl X av Frankrike abdikera. Louis-Philippe kallades till makten av liberala och borgerliga krafter som sökte en konstitutionell, mer borgerligt orienterad monarki. Han tog titeln "konung av fransmännen" (roi des Français) snarare än "konung av Frankrike" för att markera att kungamakten nu skulle vila på folkets suveränitet enligt den nya konstitutionen, Chartre de 1830. Hans regeringstid 1830–1848 kallas julimonarkin och präglades i början av en närmare samverkan med den växande bourgeoisin.

Inrikes- och utrikespolitik

Politik och styre: Louis-Philippe betonade egendomsskäl och stabilitet. Rösträtten var begränsad av censustemperamentet (endast för välbeställda män), vilket gav industrikapitalister och stora jordägare inflytande. Regimen kallades ibland "borgarkungadömet" eftersom den främst stöddes av det ekonomiska etablissemanget. Samtidigt genomfördes viss liberal lagstiftning, men regimen var också känd för att slå ner på arbetarrörelser och republikaner när de blev hotfulla.
Ekonomi och modernisering: Perioden präglades av industrialisering, utbyggnad av järnvägar, banker och infrastruktur, vilket gav ekonomisk tillväxt och främjade en framväxande medelklass. Samtidigt ökade sociala spänningar i städerna.
Kolonialism: Louis-Philippe-regimen stödde kolonialismen och fullföljde erövringen av Algeriet som inleddes 1830. Koloniala expansioner sågs som ett sätt att stärka fransk prestige och skapa ekonomiska möjligheter.
Utrikesrelationer: Han förespråkade goda relationer med Storbritannien och en försiktig utrikespolitik som undvek storskaliga krig i Europa.

Motstånd, skandaler och avtagande popularitet

Efter början av 1840-talet försämrades Louis-Philippes popularitet. Regimens konservativa drag, anklagelser om nepotism och korruption inom hovet, samt hårda ingripanden mot demonstrationer och strejker bidrog till missnöje. Situationen förvärrades när franska trupper i vissa fall öppnade eld mot demonstranter, vilket väckte stark avsky och ökade stödet för republikanska krafter.

Abdikation och exil

I februari 1848 utbröt nya upplopp i Paris. Den 24 februari 1848 abdikerade Louis-Philippe under trycket från revolutionen. Han försökte överföra kronan till sin sonson, men upploppen gjorde det omöjligt att behålla monarkin. Louis-Philippe flydde till England i förklädnad och sägs ha rest under pseudonymen "Mr Smith". Han levde resten av sitt liv i exil i England och avled den 26 augusti 1850.

Familj, tronföljd och eftermäle

Louis-Philippes äldste son, Ferdinand Philippe, hans arvtagare, omkom i en vagnsolycka 1842. Den plötsliga förlusten av en populär och förväntad tronföljare försvagade dynastins framtidsutsikter och bidrog till osäkerheten kring Orléansgrenen. Efter abdikationen 1848 upphörde julimonarkin och Frankrike övergick till den andra republiken; senare följde åter andra statsformer (bland annat det andra kejsardömet under Napoleon III), men Louis-Philippes tid markerar en viktig fas i övergången från äldre kungadömen till mer moderna politiska system i 1800-talets Frankrike.

Louis-Philippe betraktas ofta som en mellanfigur: han introducerade vissa liberala och ekonomiska moderniseringar men kunde inte lösa de sociala spänningar som industrialiseringen skapade. Hans fall 1848 blev en av flera stora europeiska revolutioner under samma år som förändrade kontinentens politiska karta.

Tidigt liv

Han föddes i Palais Royal i Paris och fick namnet Louis Philippe d'Orléans, Louis Philippe, för att hedra sin far. Hans föräldrar var hertigen och hertiginnan av Orléans. En av de mest högt uppsatta medlemmarna av det franska kungahuset. Han föddes som prins av det blod som berättigade honom att tilltalas som Hans högvördiga höghet. Redan från födseln fick han titeln hertig av Valois en av sina fäders dottertitlar. Han var den äldsta av fyra barn som föddes till hertigen och hertiginnan. Han var medlem av huset Orléans, som i sig var en kadettgren av det härskande huset Bourbon. De två grenarna var båda direkta ättlingar till Ludvig XIV och konkurrerade ofta med varandra.

Han fick sin utbildning av Madame de Genlis, som senare blev hans fars älskarinna. Det var hon som ingav den unge prinsen en ganska liberal inställning. När Louis Philippes farfar dog 1785 efterträdde hans far honom som hertig av Orléans och Louis Philippe efterträdde sin far som hertig av Chartres.

Hans föräldrar hade ett ansträngt äktenskap, hertigen var känd för sina många utomäktenskapliga affärer och hans fru accepterade tyst hans otrohet. Hon var en notoriskt religiös kvinna som njöt av att se sina barn växa upp. Louis Philippe var det äldsta av fyra barn som paret fick. Louis Philippe stod sin bror, den yngre hertigen av Montpensier, mycket nära.

År 1792 anslöt han sig till den franska armén och stred i Österrike. Men i april 1793 deserterade han. Han kunde inte återvända till Frankrike så han fick arbete som lärare i Schweiz. Därefter flyttade han till Sverige för att bo där. Därefter bodde han i USA och slutligen flyttade han till England.

Efter Napoleons abdikation 1814 återvände Louis Philippe till Frankrike. Kung Ludvig XVIII gav honom tillbaka sina egendomar i Orléans.

Äktenskap

1808 friade han till prinsessan Elizabeth, dotter till kung Georg III av Storbritannien. Hans katolicism och motståndet från hennes mor drottning Charlotte gjorde att prinsessan motvilligt avböjde erbjudandet.

1809 gifte sig Louis Philippe med prinsessan Maria Amalia av Neapel och Sicilien, dotter till kung Ferdinand IV av Neapel och Maria Carolina av Österrike. De fick tio barn. Maria Amalia var också en brorsdotter till den avlidna drottning Marie Antoinette.

Han dog den 26 augusti 1850 i Claremont, Surrey, England.

Barn

Ferdinand Philippe, hertig av Orléans (3 september 1810-13 juli 1842) gifte sig med hertiginnan Helene av Mecklenburg-Schwerin och fick barn.
Louise (3 april 1812 - 11 oktober 1850) gifte sig med Leopold I av Belgien och fick barn.
Marie (12 april 1813 - 6 januari 1839) gifte sig med Hertig Alexander av Württemberg, fick barn.
Louis, hertig av Nemours (25 oktober 1814 - 26 juni 1896) gifte sig med prinsessan Victoria av Sachsen-Coburg och Gotha och fick barn.
François, prins av Joinville (14 augusti 1818 - 16 juni 1900) gifte sig med prinsessan Francisca av Brasilien och fick barn.
Françoise (26 mars 1816 - 20 maj 1818) dog ung.
Clémentine (6 mars 1817 - 16 februari 1907) gifte sig med prins August av Sachsen-Coburg och Gotha och fick barn.
Karl, hertig av Penthièvre (1 januari 1820 - 25 juli 1828) dog ung.
Henri, hertig av Aumale (16 januari 1822-7 maj 1897) gifte sig med prinsessan Carolina Augusta av de två Sicilierna och fick barn.
Antoine, hertig av Montpensier (31 juli 1824 - 4 februari 1890) gifte sig med Infanta Luisa Fernanda av Spanien och fick barn.

Legacy

När han var fransk kung gjorde han det möjligt för sina barn och ättlingar att lagligen bära titeln prins/ss av Orléans. Med stilen kunglig höghet.

Titlar och stilar

6 oktober 1773 - 18 november 1785 Hans höghet hertigen av Valois.
18 november 1785 - 6 november 1793 Hans höghet hertigen av Chartres.
6 november 1793 - 21 september 1824 Hans höghet hertigen av Orléans.
21 september 1824 - 9 augusti 1830 Hans kungliga höghet hertigen av Orléans.
9 augusti 1830 - 24 februari 1848 Hans Majestät Kungen [av Frankrike]
24 februari 1848 - 26 augusti 1850 Hans majestät kung Louis Philippe.

Frågor och svar

F: Vem var Louis Philippe I?

S: Louis Philippe I var den andra personen som hade titeln kung av Frankrike.

F: Varför blev Frankrike en republik?

S: Frankrike blev republik efter avrättningen av Ludvig XVI och Marie Antoinette.

Fråga: Hur länge levde Ludvig Filip i exil innan han blev kung?

S: Ludvig Filip tillbringade 21 år i exil innan han blev kung efter att Karl X av Frankrike abdikerat 1830.

F: Vad kallades Louis-Philippes regeringstid?

S: Louis-Philippes regeringstid var känd som julimonarkin.

Fråga: Vad främjade Louis-Philippe under sin regeringstid?

Svar: Louis-Philippe främjade vänskap med Storbritannien och sponsrade kolonialism, särskilt erövringen av Algeriet.

Fråga: Varför flydde Louis Philippe till England som "Mr Smith"?

S: Franska trupper sköt mot demonstranter, vilket utlöste den franska revolutionen 1848 och fick Ludvig Filip att fly till England som "Mr Smith".

Fråga: Vad hände med det franska kungadömet efter Louis Philippes död?

S: Ludvig Filips äldste son och arvtagare dog innan han hann efterträda honom, vilket innebar slutet för det franska kungadömet.