Derek Chauvin, en vit polis, mördade George Floyd, en 46-årig afroamerikansk man, under ett gripande den 25 maj 2020 i Minneapolis, Minnesota. Händelsen fångades på video och spreds snabbt i sociala medier, vilket startade omfattande protester mot rasism och polisvåld under samlingsnamnet George Floyd-protesterna i USA och många andra länder.

Händelseförloppet

George Floyd, en 46-årig afroamerikansk man från Houston, Texas, greps efter en misstanke om att han använt falska pengar. Under gripandet lade Chauvin sitt knä mot Floyds hals i nästan nio minuter medan Floyd upprepade gånger sade att han inte kunde andas. Vittnen på platsen filmade händelsen med mobiltelefoner; inspelningarna visade Floyd som kippade efter andan och så småningom förlorade medvetandet. Händelsen ägde rum i Powderhorn-området i Minneapolis.

Videoupptagningar och vittnesmål ledde till att de fyra inblandade poliserna avskedades nästa dag. Federal Bureau of Investigation och andra myndigheter inledde utredningar, både lokala och federala.

Medicinsk bedömning

Det fanns flera rättsmedicinska utlåtanden. Hennepin County Medical Examiner angav att dödsorsaken var ett hjärtstopp (cardiopulmonary arrest) i samband med att Floyd suttits tillrätta och fått tryck mot hals och rygg, medan en obduktion som beställts av familjen bedömde dödsfallet som ett homicide till följd av syrebrist orsakad av tryck mot nacken och ryggen. Dessa olika utlåtanden användes som bevis i de efterföljande rättegångarna.

Åtal och rättegång

I slutet av maj 2020, efter flera dagars protester och stor offentlig uppmärksamhet, åtalades Derek Chauvin inledningsvis för tredje gradens mord och för dråp. Åtalet ändrades senare till mord av andra graden (second-degree murder). De tre andra inblandade poliserna åtalades den 3 juni för medhjälp till mord av andra graden och även för olika grader av dråp och brott mot Floyds civilrättigheter, vilket innebär att de anklagades för att ha hjälpt eller underlättat Chauvin att döda Floyd.

Rättegången mot Chauvin inleddes den 9 mars 2021 efter en lång förberedelseperiod präglad av omfattande mediabevakning och covidrelaterade förseningar. Den 20 april 2021 fann en jury Chauvin skyldig på samtliga punkter. Vid domen den 25 juni 2021 dömdes Chauvin till 22 år och sex månaders fängelse. Domaren anger bland annat att brottet omfattar ett aggravating factor genom att Chauvin utnyttjat sin ställning som polis vid övergreppet.

Civila och politiska följder

Fallet ledde till omfattande protester och en förnyad debatt om polisreformer, frågor om rasism inom rättsväsendet och krav på förändringar i polistaktik. Staden Minneapolis nådde också en förlikning med Floyds familj: i mars 2021 godkändes ett civilrättsligt förlikningsavtal på 27 miljoner dollar.

Händelsen har haft långvariga effekter: lagstiftare på lokal, delstatlig och federal nivå har föreslagit eller genomfört förändringar i utbildning, tillsyn och rutiner för polisarbete. Fallet har också uppmärksammat vikten av video- och vittnesbevis i utredningar av polisinsatser.

Efterspel

Utöver den statliga rättegången fanns det federala utredningar avseende civilrättsbrott. De inblandade officerarnas åtal och rättegångar förlöpte i olika processer och med olika tidtabeller. Fallet har dessutom lett till fortsatta rättsliga prövningar, överklaganden och diskussioner om ansvar, straff och reformbehov i polisen.

George Floyds död och Derek Chauvins rättegång har blivit en milstolpe i samtalet om polisvåld och rasism, både i USA och internationellt, och påverkade politik, rättsväsende och allmänhetens uppfattningar om ansvar och rättvisa.