COVID-19 — sjukdomen, viruset och pandemins konsekvenser

Enligt United States Center for Disease Control and Prevention gör COVID-19 att människor känner sig sjuka på olika sätt, men det påverkar vanligtvis lungorna. Människor brukar hosta och ha svårt att andas. De har ofta också feber, frossa, huvudvärk, smärta i musklerna eller problem med att smaka eller lukta på saker.

Enligt en studie från april 2020 av American Gastroenterological Association kan COVID-19 få sjuka människor att kräkas eller få diarré, men det är sällsynt. De sade att cirka 7,7 % av COVID-19-patienterna kräktes, cirka 7,8 % fick diarré och cirka 3,6 % hade ont i magen.

I februari 2020 meddelade Världshälsoorganisationen att de hade valt ett namn för den sjukdom som orsakas av SARS-CoV-2: COVID-19, som ersatte det tillfälliga namnet "2019-nCoV". "Co" står för "corona", "Vi" för "virus", "D" för "sjukdom" och "19" för år 2019. De sa att de inte ville att namnet skulle innehålla någon person, plats eller djur, som "Wuhan", eftersom folk då skulle kunna skylla sjukdomen på den platsen, personen eller djuret. De ville också att namnet skulle vara lätt att säga högt.

Den expanderande delen av lungorna, lungalveolerna, har två huvudtyper av celler. Den ena cellen, typ I, absorberar luft, dvs. gasutbyte. Den andra, typ II, producerar surfaktanter som hjälper till att hålla lungorna flytande, rena, infektionsfria osv. COVID-19 tar sig in i en surfaktantproducerande typ II-cell och kväver den genom att reproducera COVID-19-viruset i den. Varje typ II-cell som dödas av viruset orsakar en extrem reaktion i lungorna. Vätska, pus och döda cellmaterial översvämmar lungorna och orsakar coronaviruslungsjukdomen.

Forskarna undersökte lungorna från personer som dog av COVID-19. De jämförde dem med lungor från personer som dött av influensa A och med lungor från personer som dött utan att ha några problem med lungorna. De såg att de celler som utgör huden på blodkärlen i lungorna var mer skadade i lungorna från COVID-19-patienter, och att det fanns fler blodproppar. Den viktigaste skillnaden som forskarna såg var att lungorna hade börjat växa nya blodkärl. Rökning av marijuana och tobak samt rökning kan skada lungorna ytterligare.

Andra organ

Enligt läkare och forskare från Columbia University skadar viruset insidan av blodkärlen, vilket orsakar blodpropp. Blodpropparna färdas genom kroppen och kan skada hjärtat, njurarna och andra system. Viruset kan också skada organ av sig självt. På sjukhusen i New York hade 50 % av COVID-19-patienterna njursvikt på något sätt. Forskarna sade att njurarna har många ACE2-receptorer, samma receptor som SARS-CoV-2 använder för att smyga sig in i cellerna.

Vissa forskare, till exempel Robert Stevens vid Johns Hopkins University i Baltimore, har inlett studier där man följer människor som har återhämtat sig från COVID-19 för att se vilka långtidseffekter de har. Forskarna tror att människor som har COVID-19 och inte dör kan ha lung- eller hjärnskador resten av livet.

Andra forskare såg att SARS-CoV-2 fick kroppen att producera mindre av det manliga hormonet testosteron och ansåg att SARS-CoV-2 kunde orsaka sterilitet på samma sätt som påssjuka och andra virus gör. En steril man kan inte föda barn på naturlig väg.

Forskarna såg att fler människor dog av COVID-19 på platser med stora mängder luftföroreningar. Ett forskarlag från Martin Luther University Halle-Wittenberg tittade på information om luftföroreningar från satelliter och statistik om COVID-19-dödsfall i Italien, Frankrike, Tyskland och Spanien och såg att det var på platser med stora mängder kvävedioxidföroreningar som fler människor dog av COVID-19. Kvävedioxid kan skada lungorna.

Det finns många sätt att stoppa spridningen av COVID-19. Att tvätta händerna i minst 20 sekunder hjälper till att döda virusen. Försök att inte röra ditt eget ansikte - ögon, näsa eller mun - med otvättade händer.

Man bör hålla sig borta från trånga platser om man kan, eftersom viruset lätt kan spridas om man är nära stora grupper av människor. Faktum är att många hälsoorganisationer säger att man bör hålla sig minst två meter eller 6 fot från en annan person.

Många människor bär ansiktsmask offentligt för att undvika att få viruset, och det rekommenderas av länder som Kina, Hongkong och Thailand. De flesta ansiktsmasker fungerar bäst för att förhindra att du ger viruset till andra människor. När människor med viruset bär masker ger de det vidare till färre människor. En studie som publicerades i Cell visade att det inte var bra att bära en mask som drogs ner så att den täckte munnen men inte näsan. Människor andas vanligtvis genom näsan och inte genom munnen. Forskarna fann att det var mer sannolikt att näsceller hade viruset i sig än halsceller. På grund av detta, menade forskarna, var det mer sannolikt att utandning genom näsan skulle sprida viruset än utandning genom munnen, så människor bör bära masker som täcker näsan.

I en studie i Kina hittades viruset i sperma från män med COVID-19. Forskarna undrade om männen kunde ge COVID-19 till sina partners vid samlag.

Experter rekommenderar att människor testas för COVID-19. Vissa människor kan ha SARS-CoV-2 i kroppen men inte känna sig sjuka direkt. Dessa personer kan sprida viruset till andra.

Det finns två typer av tester. Virustester visar om en person har viruset just då. Antikroppstester visar om personen har haft viruset och sedan dess återhämtat sig.

En grupp forskare från Hokkaido-universitetet har utvecklat ett antikroppstest som kan upptäcka antikroppar mot fågelinfluensa på bara 20 minuter. De sade att deras test skulle kunna ändras för att upptäcka SARS-CoV-2.

Det virus som orsakar COVID-19 är nytt för människor. Det betyder att det inte finns några läkemedel som kan hindra människor från att få COVID-19 eller som kan behandla dem om de får det. Forskare arbetar hårt för att uppfinna och testa nya läkemedel. Vissa forskare försöker uppfinnas ett nytt vaccin som skulle hindra människor från att bli sjuka av COVID-19. Andra forskare testar mediciner som används mot andra sjukdomar för att se om dessa mediciner gör att människor blir mindre sjuka om de får COVID-19.

Vacciner

I april 2020 meddelade gruppen Coalition for Epidemic Preparedness Innovations (CEPI) att forskarna undersökte 115 föreningar som skulle kunna utgöra ett vaccin. Anthony Fauci, chef för USA:s nationella institut för allergi- och infektionssjukdomar, säger att det tar 18 månader att testa ett vaccin för att se till att det fungerar och är säkert.

I april 2020 meddelade forskare från University of Pittsburgh att de hade tagit fram ett vaccin, kallat PittCoVacc, och testat det på möss.

Ett annat forskarlag under ledning av Dr Josef Penninger från University of British Columbia uppfann ett läkemedel som kallas APN01. De testade APN01 i konstruerad mänsklig vävnad. Detta är mänskliga celler som sätts samman för att fungera som en del av kroppen, men det är inte ett helt djur eller en hel människa. De lade till ett protein som kallas "humant rekombinant lösligt angiotensinkonverterande enzym 2" (hrsACE2) och såg att det stoppade viruset från att ta över cellerna. De kallade sitt hrsACE2 för APN01.

I slutet av april 2020 meddelade ett team från Oxford University att de hade utvecklat ett vaccin mot COVID-19. USA:s National Institutes of Health testade det på rhesusapor, och det fungerade. Eftersom de redan hade arbetat med ett vaccin mot ett annat coronavirus hade de ett försprång när de arbetade med ett vaccin mot SARS-CoV-2. De skulle försöka testa sitt vaccin på 6 000 personer i slutet av maj 2020, och att deras vaccin skulle kunna vara klart för människor att använda i september 2020.

I november 2020 meddelade två företag, Pfizer och Moderna, att deras vacciner hade genomgått vissa tester. Båda var över 90 procent effektiva. Båda företagen bad USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet om tillstånd att börja ge vaccinet till människor. Både Pfizer- och Moderna-vaccinerna är budbärar-RNA-vacciner de lär kroppen att känna igen viruset. De säger att mRNA-vacciner tar mindre tid att utveckla och tillverka än protein- eller helvirusvacciner.

En 90-årig kvinna från Nordirland var den första som fick vaccinet från Pfizer den 8 december 2020.

Interferon beta

En studie från det brittiska företaget Synairgen visade att vissa patienter med lindrig COVID-19 som fick interferon beta hade mindre risk att utveckla allvarlig COVID-19, och att de blev bättre snabbare. Läkarna gav patienterna interferon beta genom att låta dem andas in en spray. Studien genomfördes på 101 patienter, vilket inte är många. Forskarna gav vissa patienter interferon beta och andra patienter placebo, en ofarlig men tom spray. De COVID-19-patienter som fick den riktiga medicinen hade 79 procent mindre risk att utveckla ett allvarligt fall. Från och med juli 2020 planerar forskarna att testa inhalerat interferon beta i en större studie med 400 patienter för att se om det verkligen hjälper.

Till skillnad från hydroxiklorokin är interferon beta ett vanligt läkemedel. Att ge interferon beta till COVID-19-patienter skulle inte innebära att man tar bort läkemedel från personer med malaria eller lupus.

Hydroxiklorokin

Vissa trodde att hydroxiklorokin, ett läkemedel som ges till personer med malaria, lupus och artrit, skulle kunna fungera mot COVID-19. En studie från Kina visade att COVID-19-patienter som tog hydroxiklorokin blev bättre snabbare, men studien var inte expertgranskad. Andra studier i Frankrike och Kina verkade visa att hydroxiklorokin hjälpte, men läkarna jämförde inte patienter som tog hydroxiklorokin med patienter som inte gjorde det, så de kunde inte vara säkra på att det var hydroxiklorokin som hjälpte dem eller om det var något annat. USA:s president Donald Trump sade att han tog hydroxiklorokin och uppmanade andra att också ta det, men dr Anthony Fauci, som ingår i Vita husets officiella arbetsgrupp för coronavirus, sade att ingen kunde veta säkert om hydroxiklorokin fungerade mot SARS-CoV-2. I mars tillät USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet läkare att ge hydroxiklorokin och ett annat läkemedel som kallas klorokin till COVID-19-patienter, men i juni uppmanade de läkarna att sluta. Då hade fler studier visat att läkemedlen inte hjälpte särskilt mycket och kunde skada patienternas hjärtan.

Avsluta

Vissa forskare tror också att läkemedlet remdesivir, som uppfanns som ett läkemedel mot ebola, skulle kunna fungera mot SARS-CoV-2. Remdesivir fungerar mot andra virus och har redan testats på människor, så läkarna visste redan att det inte skulle skada patienterna även om det inte gjorde dem bättre. Eftersom forskarna redan visste att remdesivir var säkert kunde de börja testa det på människor direkt.

Läkare gav remdesivir till vissa COVID-19-patienter av humanitära skäl, vilket innebär att de gav dem läkemedlet eftersom det inte fanns någon annan behandling tillgänglig. 68 % av patienterna blev bättre, 13 % dog och 25 % fick allvarliga biverkningar. Men eftersom studien inte hade någon kontrollgrupp, vilket innebär att dessa patienter inte jämfördes med andra COVID-19-patienter som inte tog remdesivir, och eftersom endast 53 personer deltog i försöket måste forskarna genomföra fler studier innan de kan vara säkra på att remdesivir fungerar.

David O'Day, ordförande och VD för företaget som tillverkar remdesivir, sade att remdesivir kan fungera bättre hos vissa patienter än hos andra och bad forskare att utföra många olika typer av studier. Den 3 juli godkände Europeiska kommissionen remdesivir för användning hos de allra sjukaste COVID-19-patienterna.

Gilead Sciences, som tillverkar remdesivir, tar ut cirka 2 340 US-dollar per patient och gick med på att skicka det mesta av sitt remdesivir till USA. I juli 2020 godkände Indiens läkemedelsmyndighet den tredje av tre generiska versioner av remdesivir som tillverkas av indiska företag. Den billigaste av dem kostar 4 800 rupier per ampull, eller 64,31 US-dollar.

Antikroppar

Vissa forskare gav lamor SARS och MERS så att lamornas immunsystem skulle bilda antikroppar, eller naturläkemedel, mot dessa virus, och de hittade några antikroppar som fungerade. I en studie från maj 2020 sade forskarna att detta även skulle kunna fungera med SARS-CoV-2.

Om du stannar hemma när du är sjuk minskar risken att du sprider COVID-19. Att bära mask och hålla sig 2 meter från människor i offentligheten, tvätta händerna, använda desinfektionsmedel och undvika stora folksamlingar när du är utomhus hjälper till att förhindra att du smittas av COVID-19.

Maskens effektivitet beror på vilken typ av mask det är. Medan masker som kirurgiska masker är effektiva är andra masker som halsmasker inte effektiva.

COVID-19-vacciner, som Moderna och Pfizer, minskar risken för att du ska få det dödliga viruset. Att vaccinera sig är över 90 % effektivt. Personer som vaccineras har en mycket lägre risk att bli inlagda på sjukhus. Johnson & Johnson-vaccinet med en enda dos visade sig vara 66 % effektivt för att förebygga COVID-19 två veckor efter vaccinationen. Vaccinet från Pfizer kan bidra till att förebygga dödligare varianter av viruset, t.ex. deltavarianten.

• Wang D, Hu B, Hu C, et al. (2020-02-07). "Kliniska egenskaper hos 138 sjukhusvårdade patienter med 2019 ny koronavirusinfekterad lunginflammation i Wuhan, Kina". JAMA. 323 (11): 1061-1069. doi:10.1001/jama.2020.1585. PMC 7042881. PMID 32031570.

• Abenomask (en av de japanska regeringarnas åtgärder mot utbrottet)
• COVID-19-pandemi på det kinesiska fastlandet
• COVID-19 i Kanada
• COVID-19-pandemi i Japan