Kanon (musik) – definition, typer (inkl. runda) och exempel
Kanon (musik): Förklaring, typer (inkl. runda) och kända exempel som Pachelbelkanonen — tydliga definitioner och notexempel för musiker och musikälskare.
För andra betydelser av ordet "kanon" se kanon.
En kanon är ett stycke med röster (eller instrumentala delar) som sjunger eller spelar samma musik vid olika tidpunkter. En runda är en typ av kanon, men i en runda kan varje röst, när den är klar, börja från början igen, så att stycket kan gå "runt och runt". Den kanske mest kända kanonen är Pachelbelkanonen som skrevs av Johann Pachelbel.
Definition och grundläggande idé
En kanon bygger på en enkel idé: en stämma (kallad föregångaren eller "ledmotivet") presenteras först, och efter en bestämd tid inträder en annan stämma (efterkommanden) och upprepar samma melodiska material exakt eller med vissa förändringar. Tidsförskjutningen och relationen mellan stämmorna skapar kontrapunktisk väv och ofta en känsla av imitation och spegling.
Typer av kanon
- Runda – en enkel, ofta populär variant där varje röst börjar om från början när den egna raden är slut (t.ex. "Broder Jakob" / "Frère Jacques").
- Strikt kanon – efterkommanden återger ledmotivet exakt i rytm och intervall.
- Fri kanon – efterkommanden följer ledmotivet i stora drag men med variationer och friheter i rytm eller tonhöjd.
- Inversion (spegelkanon) – efterkommanden sjunger melodin upp-och-ner (intervallerna speglas).
- Retrograd (baklängeskanon) – melodin upprepas baklänges i efterkommanden (kallas ibland krabkanon eller "canone al rovescio").
- Augmentation och diminution – efterkommanden utför motivet i förstorad takt (augmentation) eller förminskad takt (diminution), det vill säga långsammare eller snabbare.
- Kanoner vid olika intervall – efterkommanden kan börja i en annan tonal relation, till exempel i ters, kvart, kvint eller oktav från ledmotivet.
- Stretto – täta inträden där efterkommanden kommer mycket nära föregångaren, ofta använd för att skapa intensitet.
Exempel
- Pachelbelkanonen (den mest kända exempelvis) — tre violiner i kanon över en upprepad basgång (basso continuo).
- Rundor — folkliga och enkla, t.ex. "Broder Jakob" eller engelska "Row, Row, Row Your Boat".
- Johann Sebastian Bach — skrev många konstfulla kanoner (bl.a. i "Musikalisches Opfer" och i kanonerna i olika satsnummer i andra verk).
- Senare exempel — kompositörer under romantiken och 1900-talet har använt kanontekniker för kontrapunktisk effekt; kanonteknik finns även i modern och samtida musik.
Struktur och hur en kanon fungerar
En kanon innehåller vanligtvis:
- Ledtema — den ursprungliga melodin som presenteras.
- Entréavstånd — hur lång tid (antal takter eller slag) efterföljaren kommer in.
- Intervallrelation — i vilken transposition/interval efterkommanden börjar jämfört med ledmotivet (samma ton, oktav ovan/under, kvint etc.).
- Modifieringar — om efterkommanden använder inversion, retrograd, augmentation eller diminution.
Historia och användning
Kanontekniken är mycket gammal och har använts i västerländsk musik från medeltiden och renässansen till idag. Under renässansen och barocken var imitation och kanon viktiga verktyg i kyrklig och konstmusik. På 1700-talet och framåt utvecklade kompositörer som Bach tekniskt avancerade kanoner. I pedagogiska sammanhang används kanoner ofta för att lära ut kontrapunkt, rytm och intonation eftersom formen visar hur stämmor samverkar.
Praktiska tips för att sjunga eller spela en runda
- Se till att alla känner till melodin innan olika inträden börjar.
- Håll jämn takt och var uppmärksam på din egen ingångstid — lyssna på de andra stämmorna.
- Om flera varv sker (som i en runda), bestäm på förhand när och hur stycket avslutas tillsammans för att undvika evighetsloop.
Sammanfattningsvis är en kanon en mångsidig och spännande musikalisk form som kan vara både enkel (rundor) och mycket komplex (konstfulla kontrapunktiska konstruktioner). Den visar tydligt hur imitation och tidsskillnad mellan stämmor skapar harmonisk och melodisk rikedom.
Olika typer av kanoner
Det finns olika typer av kanon. Kanoner kan beskrivas utifrån avståndet mellan rösternas ingångar. Om den andra stämman börjar en takt (en åtgärd) efter den första stämman kallas detta för en "kanon i takt". Om den börjar efter bara en halv takt kallas det för en "kanon i halv takt". Det är till och med möjligt att ha mycket nära kanonerna, t.ex. "kanon vid en åttondels not". Olivier Messiaen skrev en trestämmig kanon vid kvadern i sin Thème et Variations för violin och piano. Pianistens högra hand (som spelar ackord), hans vänstra hand och violinisten utgör de tre delarna.
Kanoner kan också beskrivas utifrån intervallen mellan två röster. Om en röst börjar på ett C och nästa röst börjar samma melodi på ett F ovanför är detta en "kanon i fyrkant" (eftersom intervallet (avståndet) från C till F kallas "perfekt fjärdedel"). Om den andra rösten har melodin upp och ner (inversion) kallas detta "canon in inversion". Om den andra rösten har melodin i halva hastigheten (varje ton är dubbelt så lång) är detta en "kanon i augmentation" eller en "augmenterad kanon". Motsatsen är en "canon i minskning".
Med "strikt kanon" menas en kanon där varje röst imiterar den första rösten exakt hela vägen genom stycket. Om detta inte sker (dvs. om det börjar som en kanon men sedan blir friare) är det "fri kanon". En kanon kan börja låta som en fuga, men fogar har sin egen form och sina egna regler.
Kanonerna i musikens historia
Kanoner var populära redan på 1300-talet när kompositörer tyckte om att skriva musik för flera röster där varje röst har en del av melodin (detta kallas polyfonisk musik).Kompositörer som Guillaume de Machaut skrev kanonisk musik. Hans Sanz cuer m'en vois är en tredelad kanon där varje del har olika ord.
Johann Sebastian Bach var förmodligen den största författaren av kanoner under 1700-talet. Många av hans orgelverk har kanoner. Han skrev en berömd uppsättning kanoniska variationer över "Vom Himmel hoch da komm' ich her" som har flera kanoner i olika intervall och inversioner. Han skrev förmodligen detta för att visa unga kompositörer hur man skriver bra kanoner. Bach skrev också ett verk som kallas Musikaliska offret och som har vad han kallar en "canon per augmentationem contrario motu" (kanon i augmentation och motsatt rörelse, dvs. baklänges) samt en "canon per tonos". Den sistnämnda är en modulerande kanon, vilket innebär att melodin byter tonart. Detta är svårt att komponera så att det låter bra, för när den första rösten just har bytt tonart är den andra rösten fortfarande ikapp i den andra tonarten.
Bach var en stor mästare på att skriva kanoner och andra mycket komplicerade musikaliska former. Efter 1750 blev kompositörerna mindre intresserade av att skriva musik som var helt polyfonisk, även om många kompositörer fortfarande visade intresse för kontrapunkt. Haydn, Mozart och Beethoven skrev alla kanoner och även romantiska kompositörer som Schumann och Brahms visade intresse. César Franck skrev en kanon till den fjärde satsen i sin Sonata för violin och piano. Det är ganska lätt att höra denna kanon, eftersom violinen spelar melodin en oktav högre än pianot och pianot håller fast vid en lång ton varannan takt medan violinen hinner ikapp.
På 1900-talet var kompositörer som Schönberg, som skrev seriemusik, förtjusta i kanoner. Moderna kompositörer som Pierre Boulez har skrivit rytmiska kanoner: kanoner där t.ex. rytmen i en del är en retrograd (bakåt) version av en annan.
]
Frågor och svar
F: Vad är en kanon i musik?
S: En kanon är ett stycke av röster (eller instrumentala delar) som sjunger eller spelar samma musik som börjar vid olika tidpunkter.
F: Vad är en runda i musik?
S: En runda är en typ av kanon, men i en runda kan varje röst, när den är klar, börja om från början igen så att stycket kan gå "runt och runt".
F: Vem är kompositören till Pachelbels kanon?
S: Kompositören till Pachelbel-kanonen är Johann Pachelbel.
Fråga: Vilken kanon är den mest kända?
S: Den mest kända kanonen är Pachelbel-kanonen.
F: Skiljer sig en runda från en kanon?
S: En runda är en typ av kanon som skiljer sig från traditionella kanoner eftersom varje stämma kan börja om från början igen när den är klar.
F: Kan en kanon framföras av enbart instrument?
S: Ja, en kanon kan framföras av antingen stämmor eller instrumentalstämmor.
F: Används ordet "kanon" i andra sammanhang än musik?
S: Ja, ordet "kanon" har andra betydelser än musik.
Sök