Datormoln | när datatjänster tillhandahålls av en plats utanför den plats där de används

Molntjänster är när datatjänster tillhandahålls av ett företag eller en plats utanför den plats där de används. Det är som när elektricitet skickas till användarna: de använder helt enkelt den elektricitet som skickas till dem och behöver inte oroa sig för varifrån elektriciteten kommer eller hur den tillverkas och förs till dem. Varje månad betalar de bara för det de använt och inget mer. Tanken bakom molntjänster är liknande: användaren kan helt enkelt använda lagring, datorkraft eller utvecklingsmiljöer utan att behöva oroa sig för hur de fungerar bakom kulisserna.

Molnet är en metafor för Internet baserat på hur det beskrivs i diagrammen för datornätverk. På samma sätt som moln i den verkliga världen döljer delar av himlen, döljer molnet inom datateknik den komplexa infrastruktur som får Internet att fungera. Det är en typ av databehandling där IT-relaterade åtgärder tillhandahålls "som en tjänst", vilket gör det möjligt för användare att få tillgång till dessa tjänster via Internet ("i molnet"). De behöver inte känna till eller kontrollera den bakomliggande tekniken, vilket förhindrar att de stöter på etiska och rättsliga problem.

Enligt IEEE är cloud computing ett koncept där information placeras på servrar och skickas via Internet till andra enheter, t.ex. datorer, bärbara datorer, handdatorer och sensorer. Det innefattar idén om att ha programvara som en tjänst (SaaS), såsom Web 2.0, som är beroende av Internet för att tillgodose användarnas behov. Google har t.ex. gjort flera kontorsprogram som nås från en webbläsare. Till skillnad från andra program som utför samma uppgifter, bland annat Microsoft Office, lagras programvaran och data på Googles servrar, inte på den maskin där de används.


   Zoom
 

Kort

Jämförelser

Cloud computing förväxlas ofta med andra idéer:

  • Grid computing: en form av distribuerad databehandling där en "super och virtuell dator" består av ett kluster av nätverksanslutna, löst kopplade datorer som arbetar tillsammans för att utföra mycket stora uppgifter.
  • Utility computing: paketering av datorresurser, t.ex. beräkning och lagring, tillhandahålls som en tjänst som måste betalas på samma sätt som en traditionell offentlig tjänst, t.ex. elektricitet.
  • Autonomic computing: datorsystem som kan hantera sig själva.

Molntjänster använder ofta grid computing, har autonoma egenskaper och faktureras som nyttigheter, men molntjänster kan ses som ett naturligt nästa steg från modellen grid-utility. Vissa framgångsrika molnarkitekturer har liten eller ingen centraliserad infrastruktur eller faktureringssystem, däribland peer-to-peer-nätverk som BitTorrent och Skype.

Arkitektur

Majoriteten av infrastrukturen för molntjänster består för närvarande av tillförlitliga tjänster som levereras via datacenter som bygger på virtualiseringsteknik för datorer och lagring. Tjänsterna är tillgängliga var som helst i världen, och molnet fungerar som en enda punkt för att tillgodose konsumenternas alla datorbehov. Kommersiella erbjudanden måste uppfylla kundernas krav på tjänstekvalitet och erbjuder vanligtvis avtal om servicenivåer. Öppna standarder och programvara med öppen källkod är också avgörande för molndatorns tillväxt.

Egenskaper

Eftersom kunderna i allmänhet inte äger infrastrukturen eller känner till alla detaljer om den, har de huvudsakligen tillgång till eller hyr den, så att de kan konsumera resurser som en tjänst och kanske betalar för det de inte behöver, i stället för det de faktiskt behöver använda. Många leverantörer av molntjänster använder sig av en modell som motsvarar hur traditionella allmännyttiga tjänster som el förbrukas, medan andra faktureras på abonnemangsbasis. Genom att dela förbrukningsbar och "immateriell" datorkraft mellan flera "hyresgäster" kan utnyttjandegraden förbättras (eftersom servrarna inte står oanvända), vilket kan sänka kostnaderna avsevärt och samtidigt öka hastigheten i programutvecklingen.

En sidoeffekt av detta tillvägagångssätt är att "datorkapaciteten ökar dramatiskt", eftersom kunderna inte behöver planera för toppbelastningar. Införandet har möjliggjorts av "ökad höghastighetsbandbredd" som gör det möjligt att få samma svarstider från centraliserad infrastruktur på andra platser.

Leverantörer

Cloud computing drivs av leverantörer som Google, Amazon.com och Yahoo! samt traditionella leverantörer som IBM, Intel, Microsoft, HP och SAP. Den kan användas av alla typer av användare, oavsett om de är privatpersoner eller stora företag. De flesta internetanvändare använder för närvarande molntjänster, även om de inte är medvetna om det. Webmail är till exempel en molntjänst, liksom Facebook och Wikipedia samt synkronisering av kontaktlistor och säkerhetskopiering av data online.


 

Historia

Molnet är en metafor för Internet, eller mer allmänt för komponenter och tjänster som förvaltas av andra.

Det underliggande konceptet går tillbaka till 1960 då John McCarthy uttryckte sin åsikt att "beräkningar kanske en dag kan organiseras som ett allmännyttigt företag", och termen Cloud användes kommersiellt redan i början av 1990-talet för att hänvisa till stora ATM-nätverk. Vid sekelskiftet 2000 hade lösningar för molntjänster börjat dyka upp på marknaden, även om det mesta av fokuset vid den här tiden låg på mjukvara som tjänst.

Amazon.com spelade en nyckelroll i utvecklingen av molntjänster genom att uppgradera sina datacenter efter dotcom-bubblan och ge tillgång till sina system genom Amazon Web Services 2002 på basis av nyttodrift. De fann att den nya molnarkitekturen ledde till betydande interna effektivitetsförbättringar.

Under 2007 ökade aktiviteten, bland annat genom att Google, IBM och ett antal universitet startade storskaliga forskningsprojekt om molntjänster, ungefär samtidigt som begreppet började bli populärt i den allmänna pressen. I mitten av 2008 var det ett hett ämne och många evenemang om molnberäkningar hade planerats.

I augusti 2008 konstaterade Gartner att "organisationer byter från företagsägda hård- och mjukvarutillgångar till tjänstebaserade modeller som baseras på användning" och att "den planerade övergången till molntjänster kommer att resultera i en dramatisk ökning av IT-produkter på vissa områden och i betydande minskningar på andra områden".


 

Politiska frågor

Moln överskrider många landsgränser och "kan vara den ultimata formen av globalisering". Det är därför föremål för komplexa geopolitiska frågor, där leverantörerna måste uppfylla många rättsliga restriktioner för att kunna leverera tjänster till en global marknad. Detta går tillbaka till Internets tidiga dagar, då libertarianska tänkare ansåg att "cyberrymden var en särskild plats som krävde egna lagar och rättsliga institutioner". Författaren Neal Stephenson föreställde sig detta som en liten ö som en dataparadis i sin klassiska science fiction-roman "Cryptonomicon".

Även om det har gjorts ansträngningar för att anpassa den rättsliga miljön (t.ex. Safe Harbor mellan USA och EU), hanterar leverantörer som Amazon Web Services vanligtvis internationella marknader (vanligtvis USA och EU) genom att använda lokal infrastruktur och låta kunderna välja land. Det finns dock fortfarande problem med säkerheten och integriteten för enskilda personer på olika myndighetsnivåer (t.ex. USA PATRIOT Act och användningen av nationella säkerhetsbrev och avdelning II i Electronic Communications Privacy Act, Stored Communications Act).


 

Rättsliga frågor

I mars 2007 ansökte Dell om att få varumärket "cloud computing" i USA. Dell fick ett "Notice of Allowance" i juli 2008, som sedan upphävdes den 6 augusti, vilket resulterade i ett formellt avslag på varumärkesansökan mindre än en vecka senare.

I november 2007 släppte Free Software Foundation Affero General Public License (förkortat Affero GPL och AGPL), en version av GPLv3 som är utformad för att täppa till ett förmodat rättsligt kryphål i samband med fri programvara som är utformad för att köras via ett nätverk, särskilt programvara som tjänst. Enligt AGPL-licensen är leverantörer av tillämpningstjänster skyldiga att offentliggöra alla ändringar som de gör i en AGPL-kod med öppen källkod.


 

Arkitektur

Molnarkitektur är systemarkitekturen för de mjukvarusystem som är involverade i leveransen av molndrift (t.ex. hårdvara, mjukvara) som utformats av en molnarkitekt som vanligtvis arbetar för en molnintegratör. Den omfattar vanligtvis flera molnkomponenter som kommunicerar med varandra via gränssnitt för tillämpningsprogrammering (vanligtvis webbtjänster).

Detta är mycket likt Unix-filosofin att ha flera program som gör en sak på ett bra sätt och som arbetar tillsammans via universella gränssnitt. Komplexiteten kontrolleras och de resulterande systemen är mer lätthanterliga än deras monolitiska motsvarigheter.

Molnarkitekturen sträcker sig till klienten där webbläsare och/eller programvaror används för att få tillgång till molntillämpningar.

Arkitekturen för molnlagring är löst kopplad där metadataoperationer är centraliserade, vilket gör att datanoderna kan skalas upp i hundratals, var och en oberoende av varandra och leverera data till program eller användare.



  Zoom
 

Viktiga egenskaper

  • Investeringsutgifterna är minimerade, vilket innebär låga inträdesbarriärer eftersom infrastrukturen ägs av leverantören och inte behöver köpas in för engångsarbeten eller sällan förekommande intensiva beräkningsuppgifter. Tjänsterna är vanligtvis tillgängliga för eller riktar sig särskilt till privatkunder och småföretag.
  • Enhets- och platsoberoende, vilket gör det möjligt för användare att få tillgång till system oavsett var de befinner sig eller vilken enhet de använder (t.ex. dator, mobil, etc.).
  • Multitenancy som gör det möjligt att dela resurser (och kostnader) mellan en stor grupp användare, vilket ger möjlighet till:
    • Centralisering av infrastruktur till områden med lägre kostnader (t.ex. fastigheter, elektricitet).
    • Kapaciteten vid toppbelastning ökar (användarna behöver inte konstruera för högsta möjliga belastningsnivåer).
    • Användning och effektivitetsförbättringar för system som ofta bara används till 10-20 %.
  • Prestandan övervakas och är konsekvent men kan påverkas av otillräcklig bandbredd eller hög nätverksbelastning.
  • Tillförlitlighet genom flera redundanta platser, vilket gör det lämpligt för kontinuitet och katastrofåterställning, men IT- och företagsledare kan inte göra mycket när ett avbrott drabbar dem. Historiska uppgifter om avbrott i molnet finns i databasen Cloud Computing Incidents Database.
  • Skalbarhet som snabbt uppfyller förändrade användarbehov utan att behöva konstruera för toppbelastningar. Massiv skalbarhet och stora användarbaser är vanliga men inte ett absolut krav.
  • Säkerheten förbättras vanligen genom centralisering av data, ökade säkerhetsresurser osv. men ger upphov till oro för att kontrollen över vissa känsliga data går förlorad. Åtkomster loggas vanligtvis, men det kan vara svårt eller omöjligt att få tillgång till själva granskningsloggarna.
  • Hållbarhet genom bättre resursanvändning, effektivare system och koldioxidneutralitet.

 

Säkerhet och sekretess

Cloud computing ger upphov till problem med integriteten eftersom tjänsteleverantören när som helst kan få tillgång till de uppgifter som finns i molnet. Den kan oavsiktligt eller avsiktligt ändra eller radera information. Många molnleverantörer kan dela information med tredje part om det är nödvändigt för att upprätthålla lag och ordning utan en fullmakt. Detta är tillåtet i deras integritetspolicy, som användarna måste godkänna innan de börjar använda molntjänsterna. Lösningar för integritetsskydd omfattar politik och lagstiftning samt slutanvändarnas val av hur uppgifter lagras.


 

Komponenter

Ansökan

En molntillämpning påverkar molnmodellen för programvaruarkitektur, vilket ofta eliminerar behovet av att installera och köra programmet på kundens egen dator, vilket minskar underhåll av programvara, löpande drift och support. Ett exempel:

Kund

En molnklient är datorutrustning och/eller programvara som är beroende av molnet för att leverera program, eller som är särskilt utformad för att leverera molntjänster, och som i båda fallen är i princip värdelös utan molnet. Till exempel:

Infrastruktur

Molninfrastruktur (t.ex. infrastruktur som tjänst) är leverans av datorinfrastruktur (vanligtvis en virtualiseringsmiljö för plattformar) som en tjänst. Till exempel:

  • Full virtualisering (GoGrid, Skytap)
  • Grid computing (Sun Grid)
  • Hantering (RightScale)
  • Paravirtualisering (Amazon Elastic Compute Cloud)

Plattform

En molnplattform (t.ex. Platform as a service) (leverans av en datorplattform och/eller lösningsstack som en tjänst) underlättar utplacering av tillämpningar utan att det är dyrt och komplicerat att köpa och hantera de underliggande hårdvaru- och mjukvarulagren. Till exempel:

  • Ramverk för webbapplikationer
    • Python Django (Google App Engine)
    • Ruby on Rails (Heroku)
  • Webbhotell (Mosso)
  • Proprietärt (Azure, Force.com)

Service

En molntjänst (t.ex. en webbtjänst) är ett "programvarusystem som är utformat för att stödja interoperabel interaktion mellan maskiner över ett nätverk" och som kan nås direkt av andra molntjänstkomponenter, programvara (t.ex. programvara plus tjänster) eller slutanvändare. Till exempel:

  • Identitet (OAuth, OpenID)
  • Integration (Amazon Simple Queue Service)
  • Kartläggning (Google Maps, Yahoo! Maps)
  • Betalningar (Amazon Flexible Payments Service, Google Checkout, PayPal)
  • Sökning (Alexa, Google Custom Search, Yahoo! BOSS)
  • Andra (Amazon Mechanical Turk)

Lagring

Molnlagring är tillhandahållande av datalagring som en tjänst (inklusive databasliknande tjänster), ofta fakturerad på en nyttodatabas (t.ex. per gigabyte per månad). Till exempel:

  • Databas (Amazon SimpleDB, Google App Engine's BigTable-databas)
  • Nätverksansluten lagring (MobileMe iDisk-komponent, Nirvanix CloudNAS)
  • Synkronisering (Live Mesh Live Desktop-komponenten, MobileMe push-funktioner)
  • Webbtjänst (Amazon Simple Storage Service, Nirvanix SDN)

Traditionella lagringsleverantörer har nyligen börjat erbjuda sin egen typ av molnlagring, ibland tillsammans med sina befintliga programvaruprodukter (t.ex. Symantecs Online Storage for Backup Exec Archived 2008-11-27 at the Wayback Machine). Andra fokuserar på att tillhandahålla en ny typ av backend-lagring som är optimalt utformad för att leverera molnlagring (EMC:s Atmos), kategoriskt känd som Cloud Optimized Storage.


 

Roller

Leverantör

En leverantör av molntjänster äger och driver system för molntjänster för någon annans räkning. Vanligtvis behöver detta bygga och hantera nya datacenter. Vissa organisationer får en del av fördelarna med molndrift genom att bli "interna" molnleverantörer och tillhandahålla tjänsterna själva, även om de inte drar nytta av samma stordriftsfördelar och fortfarande måste konstruera för toppbelastningar. Inträdesbarriären är också betydligt högre, eftersom det krävs kapitalinvesteringar och fakturering och förvaltning skapar vissa omkostnader. Betydande fördelar i fråga om driftseffektivitet och snabbhet kan dock uppnås även av små organisationer, och serverkonsolidering och virtualisering är redan på gång. Amazon.com var den första leverantören som moderniserade sina datacenter som, liksom de flesta datornätverk, använde så lite som 10 % av sin kapacitet vid varje tillfälle, bara för att lämna utrymme för tillfälliga toppar. De öppnade upp det för utomstående som Amazon Web Services 2002 på grundval av en nyttodatabas.

En användare är en konsument av molntjänster. Användarnas integritet i molntjänster har blivit ett allt större problem. Användarnas rättigheter är också en fråga som tas upp i en gemenskapsinsats för att skapa en rättighetsförteckning (som för närvarande är i utkast).

Leverantör

En säljare säljer produkter och tjänster som underlättar leverans, införande och användning av molntjänster. Till exempel:

  • Datorhårdvara (Dell, HP, IBM, Sun Microsystems)
    • Lagring (3PAR, EMC, MogileFS)
    • Infrastruktur (Solace Systems, Layer 7 Technologies, F5 Networks)
  • Datorprogramvara (3tera, GigaSpaces, Hadoop).

 

Standarder

En molnstandard är en av ett antal befintliga (vanligtvis lätta) öppna standarder som har underlättat tillväxten av molntjänster, t.ex:

  • Ansökan
  • Kund
    • Webbläsare (AJAX)
    • Offline (HTML 5)
  • Infrastruktur
    • Virtualisering (OVF)
  • Plattform
    • Lösningsstackar (LAMP, rymdbaserad arkitektur)
  • Service
    • Data (XML, JSON)
    • Webbtjänster (REST)
  • Lagring


 

Frågor och svar

F: Vad är cloud computing?


S: Molntjänster är när datatjänster tillhandahålls av ett företag eller en plats utanför den plats där de används. Det liknar det sätt på vilket elektricitet skickas till användarna, så att de kan få tillgång till dessa tjänster via Internet ("i molnet").

F: Hur fungerar molntjänster?


S: Användaren kan helt enkelt använda lagring, datorkraft eller utvecklingsmiljöer utan att behöva oroa sig för hur de fungerar bakom kulisserna. Molnet döljer den komplexa infrastruktur som får Internet att fungera och gör det möjligt att tillhandahålla IT-relaterade åtgärder "som en tjänst".

F: Vad är ett exempel på molntjänster?


S: Ett exempel på molntjänster är Googles kontorsprogram som nås från en webbläsare. Till skillnad från andra program som utför samma uppgifter, inklusive Microsoft Office, lagras programvaran och data på Googles servrar i stället för på den maskin där de används.

F: Vad säger IEEE om molntjänster?


S: Enligt IEEE är cloud computing ett koncept där information placeras på servrar och skickas via Internet till andra enheter som datorer, bärbara datorer, handdatorer och sensorer. Det omfattar även programvara som en tjänst (SaaS), t.ex. webb 2.0, som är beroende av Internet för att tillgodose användarnas behov.

Fråga: Vad behöver användarna inte känna till eller kontrollera när de använder molntjänster?


S: Användarna behöver inte känna till eller kontrollera tekniken bakom användningen av molntjänster för att undvika etiska och rättsliga problem.

F: Hur kan man jämföra betalning för el med betalning för molntjänster?


S: Precis som när du betalar för el varje månad betalar du bara för det du använt och ingenting mer, betalar du för molntjänster bara för det du använder och ingenting mer.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3