Libertarianism

Individuella rättigheter

Libertarianer anser att ingen person rättmätigt kan äga eller kontrollera en annan persons kropp, vilket de kallar "självägande" eller "individuell suveränitet". Med enkla ord har varje person rätt att kontrollera sin egen kropp.

På 1800-talet var amerikanska libertarianer som William Lloyd Garrison, Frederick Douglass och Lysander Spooner alla abolitionister. Abolitionister var människor som ville göra slut på slaveriet på en gång.

Garrison grundade sitt motstånd mot slaveriet på idén om självägande. Eftersom du har en naturlig rätt att bestämma över din egen kropp har ingen annan rätt att stjäla den kontrollen från dig. Garrison och Douglass kallade båda slavägare för "människostölare".

Stoppa våldet

Om du har rätt att bestämma över din egen kropp har ingen rätt att utöva våld (eller tvång) mot dig.

Vissa libertarianer anser att allt våld är orättvist. Dessa libertarianer kallas ofta "anarkopacifister". Robert LeFevre var en libertarian som förkastade allt våld. De flesta libertarianer anser dock att det finns vissa sätt på vilka våld kan rättfärdigas.

En sak som rättfärdigar våld är självförsvar. Om någon är våldsam mot dig har du rätt att försvara dig med samma styrka.

Libertarianen Murray N. Rothbard sa att det skulle vara fel att döda någon som stal ett tuggummi. Om man stjäl ett tuggummi är det en våldshandling mot fastighetsägaren. Ägaren har rätt att använda defensivt våld för att få tillbaka tuggummit, men att döda tjuven går för långt. Det är för mycket våld eftersom det inte motsvarar det våld som tjuven använder. Straffet måste stå i proportion till brottet. En student och kollega till honom, Walter Block, sa att ett straff inte ska vara lika stort som brottet, utan snarare tillräckligt för att kompensera för den skada som brottet orsakat plus hur mycket det kostade att fånga brottslingen.

Vissa libertarianer anser att det är din moraliska plikt att försvara dig själv och din egendom om du kan. Denna åsikt delas vanligen av objektivister. Dessa människor anser att pacifism är omoraliskt. De flesta libertarianer håller inte med om denna åsikt.

Alla libertarianer anser att det är fel att utöva våld mot någon person eller mot det som han eller hon äger. De kallar detta för "icke-aggressionsprincipen".

Egenskap

Ägande är rätten att kontrollera något. Egendom är det som du kontrollerar.

Libertarianer anser att äganderätten är en följd av självägande. Detta innebär att eftersom du har rätt att bestämma över din egen kropp har du också rätt att bestämma över vad du gör med den.

Den engelske filosofen John Locke sade att en person äger något genom att använda det. Om du omvandlar ett område som ingen annan äger till en gård och använder det, blir det området din egendom. Detta kallas "homesteadprincipen".

Libertarianer säger också att man kan bli en legitim ägare genom att få något i gåva eller genom att byta det med någon mot något som de äger. Man blir inte en legitim ägare genom att stjäla. Man blir inte heller en legitim ägare genom att bara säga att man äger något. Om du inte har "hemtagit" det eller tagit emot det genom handel eller gåva äger du det inte.

Regering

Libertarianer motsätter sig att stater (eller regeringar) skapar "lagar" som talar om för människor vad de får och inte får göra med sina egna kroppar. De enda legitima lagarna är lagar som säger att en person inte får utöva våld mot andra människor eller deras lagliga egendom. Alla "lagar" som hindrar människor från att göra icke-våldsamma saker bör enligt libertarianerna upphävas. (Dessa "lagar" brukar kallas "brott utan offer" eftersom det inte finns något offer om det inte sker någon skada).

I de flesta länder tar staten (eller regeringen) emot skattepengar från folket. Alla libertarianer stöder en sänkning av skatterna, och vissa libertarianer anser att staten inte bör ta emot skattepengar alls. Libertarianer anser att människor kan ta hand om de fattiga utan staten. De anser att människor ska betala för de saker som de vill använda, men inte behöva betala för andra saker som de inte vill ha. Skatteflykt (vägran att betala skatt till staten) är ett brott utan offer. Libertarianer skulle föredra att beskattning ersätts med lotterier, användaravgifter och donationer.

Libertarianer anser att alla ska få bestämma vad som är bra eller dåligt för den egna kroppen. Libertarianer anser att om människor vill köra bil utan att använda säkerhetsbälte är det deras eget val. De bör inte hindras från att göra det med våld, inte ens av staten. Om en person vill donera alla sina pengar till en välgörenhetsorganisation eller slösa bort alla pengar på spel är det också något som han eller hon bör bestämma själv. Ingen bör med tvång hindras från att göra det, inte ens av staten. Libertarianer säger till och med att om vuxna vill använda skadliga droger bör de tillåtas att göra det, även om det förstör deras liv. Det är droganvändarens eget val eftersom det är droganvändarens egen kropp. Så länge som narkotikamissbrukaren inte börjar använda våld mot andra människor eller deras lagliga egendom, bör ingen använda våld mot narkotikamissbrukaren eller narkotikamissbrukarens lagliga egendom, inte ens regeringen.

Många libertarianer anser också att familjer och vänner bör ta hand om människor så att de inte använder droger, kör utan säkerhetsbälte eller gör andra saker som är farliga för dem. Men ingen kan tvinga andra att göra saker som de inte vill göra, eller hindra dem från att göra icke-våldsamma saker som de vill göra.

Typer av libertarianer

Det finns två breda grundtyper av libertarianer.

Minarkism

Minarkister är libertarianer som anser att samhället bör ha en stat med mycket begränsad makt. De anser att fria marknader är det mest moraliska och effektiva sättet att tillhandahålla varor och tjänster. De anser vanligtvis att det enda som staten bör tillhandahålla är poliser och domare för att se till att folk följer lagarna och en militär för att se till att ingen attackerar landet. Vissa minarkister tror på en liten beskattning och ett begränsat tillhandahållande av kollektiva nyttigheter, t.ex. internationell diplomati och offentliga parker.

Två kända minarkistiska libertarianer är Robert Nozick och Ayn Rand. Nozick ansåg att det enda legitima en stat kan göra är att ha en polisstyrka. Han kallade sin legitima stat för en "nattväktarstat". Ayn Rand ansåg att staten borde ha en polisstyrka och ett domstolssystem.

Anarkism

Libertarianska anarkister brukar kalla sig anarkokapitalister, frimarknadsanarkister, individualistiska anarkister eller bara anarkister.

Libertarianska anarkister anser inte att staten behövs. De anser att människor kan organisera sina egna liv och företag. De vill ersätta staten med frivilliga organisationer, inklusive välgörenhetsorganisationer, privata företag, frivilliga fackföreningar och ömsesidiga hjälpsällskap. De vill också avskaffa all påtvingad beskattning.

De säger att statspolisen kan ersättas med "DROs" (Dispute Resolution Organisations) eller "privata skyddsorganisationer". De säger också att statliga domare kan ersättas med "privata skiljedomsförfaranden".

En berömd libertariansk anarkistisk tänkare var Murray N. Rothbard. Andra är Lysander Spooner, Benjamin R. Tucker och Linda & Morris Tannehill.

Andra typer

De flesta libertarianer hör till någon av de två typer av libertarianer som anges ovan. Men det finns även andra typer.

• Libertarianska konstitutionalister är libertarianer som anser att de enda legitima saker som en stat kan göra är de saker som har godkänts i en konstitution. Till libertarianska konstitutionalister hör bland annat Ron Paul.
• Agorister är revolutionära libertarianska anarkister som anser att vi bör bekämpa staten genom vad de kallar "motekonomi". Bland agoristerna finns Samuel Edward Konkin, III och Brad Spangler.
• Objektivister är libertarianer som tror på ateism. De tror att människor kan veta saker och ting, till skillnad från skepticism, som är tanken att människor inte kan veta saker med säkerhet. De anser att förnuftet är den enda vägen till sanningen och att ett system med fri kapitalism är det enda etiska styrelseskicket. Till objektivisterna hör Ayn Rand. (Det finns också en del "anarko-objektivister", till exempel Linda & Morris Tannehill och Roy A. Childs, Jr.)
• Vänsterlibertarianer är libertarianska anarkister som anser att ett kapitalistiskt system med fri marknad inte leder till ökad jämlikhet. De är ofta mycket öppna för idéer som "arbetarnas självförvaltning" och feminism. Dessa uppfattningar fungerar ofta bra tillsammans med anrarko-kommunism och anarkosyndikalism. Till vänsterliberalerna hör Benjamin R. Tucker och Roderick T. Long.
• Anarkopacifister är libertarianer som anser att inget våld någonsin är legitimt, inte ens i självförsvar. Även om Robert LeFevre inte kallade sig själv för "anarkopacifist" (eller ens "anarkist") var han en sådan.
• Autarkism är en form av libertariansk anarkism som stöder individuell frihet, självförsörjning och individualism. Enkelt uttryckt tror autarkister på filosofin: "Kontrollera dig själv". Robert LeFevre är en självskriven autarkist.
• Geolibertarianer anser att det enda legitima som en stat kan göra är att beskatta, och att den enda legitima skatten är en skatt på mark. Detta kallas ofta för "enkelskatt".
• Frivillighet är en annan term för libertariansk anarkism. Voluntärister anser att endast frivilliga handlingar är legitima. Detta innebär att allt statligt våld är illegitimt. Den första libertarianen som kallade sig voluntarist var Auberon Herbert.
• Civil libertarians är människor som tror på bevarandet av de medborgerliga friheterna, som yttrandefrihet. Men alla civil libertarianer anser inte att man ska få göra vad man vill med de pengar man tjänar. Alla libertarianer är civil libertarianer, men alla civil libertarianer är inte libertarianer.