Komet Swift–Tuttle (109P/Swift–Tuttle) är en periodisk komet med en omloppstid på ungefär 133 år. Den räknas som en komet av Halley-typ eftersom den har en period mellan 20 och 200 år. Kometen upptäcktes oberoende av varandra av Lewis Swift och Horace Parnell Tuttle i juli 1862. Den har en välkänd bana och en stor kometkärna med en beräknad diameter på omkring 26 km, vilket gör den till en av de största kända kortperiodiska kometerna.

Upptäckt och historiska observationer

Förutom observationerna 1862 finns äldsta kända iakttagelser i kinesiska kronikor: kometen noterades år 188 e.Kr. och uppgavs då ha haft en synlig magnitud på omkring 0,1. Under återkomsten 1862 var den lika ljusstark som Polaris och gjorde ett starkt intryck på samtida observatörer.

Bana och fysiska egenskaper

  • Omloppstid: cirka 133 år.
  • Banparametrar: kometen har en stor semimajoraxel på omkring 26 AU, perihelieavstånd nära 0,96 AU och aphelie runt 51 AU (ungefärliga värden).
  • Bana: den har en hög inklinationsvinkel (över 110°), vilket innebär att den rör sig i en retrograd bana i förhållande till planeterna.
  • Kärna: cirka 26 km i diameter — betydligt större än många andra kortperiodiska kometer.

Den välbestämda banan gör att framtida passager kan förutses med god noggrannhet. Kometen återkom till inre delen av solsystemet senast 1992, då den blev synlig med kikare för amatörastronomer.

Perseiderna — meteorregnet från Swift–Tuttle

Swift–Tuttle är huvudkroppen för meteorregnet Perseid. När kometen rör sig lämnar den spår av damm och sten som i följande varv korsar jordens bana. När jorden passerar genom dessa partiklar varje år i början av augusti möts vi av meteorer från Perseiderna, med ett maximum normalt kring 11–13 augusti. Under goda förhållanden kan Perseiderna ge många meteorer per timme och är ett av de mest pålitliga och välkända meteorregnen.

Framtida återkomster och riskbedömning

Närmaste spektakulära återkomst förväntas år 2126, då kometen beräknas bli en ljus komet för blotta ögat och nå omkring synlig magnitud ~0,7. På grund av dess stora kärna och det faktum att dess bana korsar jordbanan räknas Swift–Tuttle som en potentiellt farlig kropp i den mening att den överstiger tröskelvärden för klassificering som potentially hazardous. Samtidigt visar noggranna beräkningar att en kollision med jorden inte är trolig under de närmaste århundradena till årtusendena.

Sammanfattningsvis är 109P/Swift–Tuttle en av de mest intressanta kortperiodiska kometerna: den är stor, välstuderad, ansvarig för ett av de mest populära meteorregnen och ger återkommande möjligheter för både professionella observatörer och amatörer att följa en gammal och dynamisk himlakropp.