Kondom – funktion, typer och skydd mot graviditet och infektioner
Kondom – läs om funktion, olika typer, för- och nackdelar samt hur den skyddar mot graviditet och sexuellt överförbara infektioner.
Kondom är ett tunnare skydd som vanligtvis sätts på en mans penis och används vid samlag. Vanligast är kondomer tillverkade av latex, men det finns också kondomer av andra material för personer med latexallergi eller för särskilda behov. Kondomer är en form av preventivmedel och kan förhindra en graviditet. De minskar dessutom risken för spridning av många sexuellt överförbara infektioner, till exempel gonorré, syfilis och hiv. Ett annat namn för en kondom är profylaktisk hylsa.
Material och typer
De flesta kondomer som såldes omkring 2009 var av latex. För personer med latexallergi finns kondomer av andra material, till exempel polyuretan, polyisopren eller nitril (särskilt för kvinnlig kondom). Tidigare användes också kondomer av tarm från djur, t.ex. får; sådana kan fortfarande förekomma. Kondomer av fårskinn låter värme överföras väl men ger inte lika bra skydd mot infektioner som latexkondomer.
- Latex – vanligt, bra elasticitet och effektivt skydd mot både graviditet och de flesta STI:er.
- Polyuretan – ett bra alternativ för den som är allergisk mot latex; tunnare och leder värme väl, men kan vara mindre töjbar.
- Polyisopren – liknar latex i känsla men utan latexproteiner; bra för latexallergiker.
- Fårskinn (lammskinn) – kan förebygga graviditet men skyddar inte lika bra mot STI:er eftersom porer kan släppa igenom virus.
- Kvinnlig kondom – en säkrare inre kondom som bärs i slidan och är oftast gjord av nitril eller polyuretan.
Hur fungerar kondomer?
Kondomen fångar upp sädesvätska och minskar därmed risken för att spermier når vagina och ägg, vilket förebygger graviditet. Samtidigt minskar den direkt kontakt och överföring av kroppsvätskor mellan partners, vilket minskar risken för många sexuellt överförbara infektioner.
Korrekt användning — viktiga steg
Rätt användning är avgörande för kondomens effektivitet. Här är grundläggande steg:
- Kontrollera utgångsdatum och att förpackningen inte är skadad.
- Öppna förpackningen försiktigt så kondomen inte skadas av naglar eller tand.
- Se till att kondomen rullas ut åt rätt håll och nyp bort luft i toppen (reservoir) innan du rullar på den.
- Rulla hela vägen ner på styvt erigerad penis.
- Använd lämpligt glidmedel: vatten- eller silikonbaserat för latex; undvik oljebaserade glidmedel som kan försämra latext.
- Eftersamlag, håll i kondomens kant och dra ut medan penis fortfarande är hård för att undvika att den glider av.
- Kasta kondomen i soporna—spola inte ned den i toaletten.
Effektivitet och skydd mot STI
Ett kondomparets skydd mot graviditet beror mycket på hur korrekt och konsekvent kondomen används. Vid perfekt användning är kondomer mycket effektiva (upp till cirka 98 %), men vid typisk användning (med mänskliga misstag) ligger effektiviteten snarare runt 85 %.
Kondomer minskar risken för många sexuellt överförbara infektioner, inklusive hiv, gonorré och många bakteriella infektioner. De ger dock inte fullständigt skydd mot infektioner som sprids via hud-mot-hud-kontakt om infektiösa sår eller utslag ligger utanför det område som täcks av kondomen — exempelvis vissa fall av HPV (humant papillomvirus) och herpes.
Fördelar
- Lättillgängliga och kan köpas receptfritt.
- Skyddar både mot graviditet och många STI:er.
- Inga systemiska hormoneffekter, därför få medicinska biverkningar.
- Kan kombineras med andra preventivmetoder för ökat skydd (t.ex. hormonella metoder).
- Kan användas av både män och kvinnor (kvinnlig kondom).
Nackdelar och begränsningar
- Kan upplevas som avbrott i sexakten när man ska ta på den.
- Kan minska känsla hos vissa personer.
- Risk för felanvändning som slitage, slippage eller brott, vilket minskar effektiviteten.
- Vissa material (t.ex. fårskinn) skyddar mindre bra mot STI jämfört med latex.
- För vissa par med mycket frekvent sex kan långsiktiga kostnader bli högre än med vissa andra preventivmedel.
Särskilda råd
- Använd inte två kondomer samtidigt (t.ex. två latexkondomer) — friktion ökar risken för brott.
- Förvara kondomer svalt och torrt; undvik plånbok eller lätta solbelysta platser där de kan skadas.
- Använd ersättningsmetod om kondomen går sönder eller glider av — akut-p-piller kan övervägas efter oskyddat samlag (kontakta vårdcentral eller rådgivning för mer information).
- Om du har latexallergi, välj polyuretan eller polyisopren; undvik djurtarmskondomer för STI-skydd.
- Var försiktig med spermicider som innehåller nonoxynol-9 — frekvent användning kan irritera slemhinnor och öka infektionsrisk.
Historik i korthet
De första kända kondomerna var gjorda av silkespapper och senare av djurtarmar. Utvecklingen av moderna material och massproduktion har gjort kondomer både mer tillförlitliga och mer tillgängliga än tidigare.
Sammanfattningsvis är kondomer ett praktiskt och viktigt redskap för både prevention av oönskad graviditet och minskad spridning av många sexuellt överförbara infektioner. Rätt materialval, korrekt användning och god förvaring ökar både säkerhet och komfort.
En kondom för kvinnor
En utrullad kondom
Hur en kondom normalt förpackas.
Översikt
Kondomer rullas ihop när de förpackas och är avsedda att rullas över en erigerad penis. De är oftast gjorda av latex, men finns även i andra material. Kondomer har vanligtvis ett utgångsdatum på sig. Kondomer försvagas efter detta datum och kanske inte fungerar som de ska. Kondomer är inte heller avsedda att användas mer än en gång.
Det är viktigt att veta hur man använder en kondom innan man använder den. Om du gör ett misstag kan det hända att kondomen inte fungerar. Detta händer ofta. När du använder en kondom för första gången kan det hjälpa att prova att använda den ensam för att bekanta dig med kondomer utan fara.
Numera kan även kvinnor använda kondomer. Precis som manliga kondomer ökar de partners skydd mot graviditet och könssjukdomar. Kvinnliga kondomer ser ut som ett hölje med en flexibel ring på båda sidor av höljet. Med dessa ringar fästs kondomen i slidan. Den täcker slidan och livmoderhalsen för att förhindra att spermier kommer in i kvinnans livmoder. Det är nödvändigt att veta att kvinnliga och manliga kondomer inte ska användas samtidigt. I så fall kan de båda kondomerna gnugga mot varandra, vilket leder till misslyckande.
De äldsta kondomer som någonsin hittats är från 1640-talet. De var tillverkade av djur- och fisktarm.
Effektivitet
För att förhindra graviditet
Det finns två sätt att se hur effektiva kondomer är. De är metodens effektivitet, där man tittar på hur många par som använder kondom varje gång de har sex på rätt sätt och som inte blir gravida, och den faktiska effektiviteten, där man tittar på antalet personer som använder kondom antingen korrekt eller felaktigt och som inte blir gravida. De flesta studier visar resultat av effektiviteten under ett år.
Metodfelet för kondomer är 2 % per år. Den faktiska andelen misslyckade metoder är olika på olika ställen och kan vara mellan 10 och 18 procent per år.
För att förebygga sexuellt överförbara infektioner
Enligt en studie från 2001 av National Institutes of Health är korrekt och konsekvent kondomanvändning:
- Minskar risken för överföring av hiv/aids med cirka 85 %.
- Minskar risken för gonorré hos män med cirka 71 %.
Andra sexuellt överförbara infektioner kan också påverkas, men de kunde inte dra några definitiva slutsatser från den forskning de arbetade med. I synnerhet omfattar dessa STI som är förknippade med ulcerösa lesioner som kan finnas på kroppsytor där kondomen inte täcker, såsom humant papillomvirus (HPV), genital herpes simplex (HSV), chancroid och syfilis. Om kontakt sker med icke-täckta lesioner kan överföring av dessa STI fortfarande ske trots lämplig kondomanvändning. Dessutom kan avsaknaden av synliga lesioner eller symtom inte användas för att avgöra om försiktighet är nödvändig.
En artikel i The American Journal of Gynecologic Health visade att "alla kvinnor som korrekt och konsekvent använde Reality® var skyddade mot trichomonas vaginalis" (vilket syftar på ett visst märke av kvinnokondom).
Orsaker till misslyckanden
Den vanligaste orsaken till att en kondom inte fungerar är att användaren inte har tagit på den ordentligt. En kondom kan också misslyckas på grund av att den har skadats, att latexen har försvagats eller att den har lossnat från penis under samlag. Något annat som kan göra att en kondom inte fungerar som den ska är sabotage. Det kan vara när en av parterna vill ha barn, men den andra inte vill det. Vanligtvis genomborrar de kondomen med ett vasst föremål, vilket gör kondomen oanvändbar. En del människor ser det som oetiskt eftersom en av de två sexpartnerna gör det utan den andres vetskap. Det finns webbplatser som visar hur man gör det, om kvinnan vill ha ett barn, men inte mannen.
En metod för att testa kondomer för att upptäcka mikroskopiska hål innebär att kondomen som ska testas placeras över en ledande form med en annan på andra sidan av kondomen. Om kondomen inte förhindrar att en elektrisk ström flödar mellan de två ledande formerna misslyckas den med testet. Hål i kondomer är osannolika om korrekta hanteringsvillkor (se nedan) följs.
Sperma som ejakuleras i en kondom
Kondom helt rullad på en penis
Spela upp media Sätta på en kondom
Argument mot kondomanvändning
Argument från religiösa samfund
Flera religiösa samfund (t.ex. katolska kristna, muslimer och vissa protestantiska kristna) ser problem om kondomer används:
- De säger att det är skillnad på att ha sex för att få barn och att ha sex för skojs skull (för att stärka relationen mellan parterna).
- De säger att det är dåligt att använda kondom för att förhindra en graviditet. I stället för kondom bör man använda naturliga metoder för att förhindra graviditet. Sådana metoder är till exempel att välja tid i månaden med omsorg. (Detta förhindrar inte sexuellt överförbara sjukdomar).
- Andra samhällen är inte lika strikta och tittar bara på resultatet. De överlåter åt de inblandade att välja rätt medel.
- Vissa människor säger att kondomer är mot naturen (onaturliga).
Frågor och svar
F: Vad är en kondom?
S: En kondom är ett tunt överdrag som sätts på en mans penis och används under samlag. Den är normalt tillverkad av latex och kan användas som en form av preventivmedel för att förhindra graviditet eller spridning av vissa sexuellt överförbara infektioner.
F: Vilka andra namn finns det för kondomer?
S: Ett annat namn på kondomer är profylaktisk hylsa.
F: Vilka material tillverkas kondomer vanligtvis av?
S: År 2009 var de flesta kondomer tillverkade av latex. För personer med latexallergi finns plastkondomer tillgängliga. De första kondomerna tillverkades av silkespapper, medan senare modeller tillverkades av tarmar från djur, t.ex. får.
F: Vilka fördelar har kondomer?
S: Kondomer är populära av flera skäl; de är billiga och kan köpas utan recept av både man och kvinna, de har inga hälsorelaterade biverkningar för någon av parterna och de minskar spridningen av infektioner. Om paret bestämmer sig för att skaffa barn kan de sluta använda dem när som helst utan att försöken att bli gravida fördröjs.
F: Finns det några nackdelar med att använda kondomer?
S: Under sex måste paret stanna upp för att sätta på kondomen precis innan de börjar samlaget, vilket avbryter deras upphetsning; det minskar också de fysiska känslorna under samlaget, särskilt för mannen som inte kan känna lika mycket värme och känsla från sin partners vagina; det kan också minska den känslomässiga närheten mellan partnerna eftersom det finns något mellan dem; slutligen kan det bli dyrare om paret har sex väldigt ofta i jämförelse med andra typer av preventivmedel, som till exempel piller, som kan vara effektivare än att bara använda kondomer.
F: Finns det ett alternativt materialalternativ för allergiker?
S: Ja, plastkondomer finns tillgängliga för dem som är allergiska mot latex.
Sök