HIV

Hur människor smittas

Det är möjligt att en person kan bli smittad av hiv om någon kroppsvätska med viruset kommer in i kroppen. De kroppsvätskor som bär på hiv är blod, sperma, vätska från slidan och bröstmjölk. Vätskorna kan komma in i kroppen genom skadad hud. Vätskorna kan också komma in genom munnen, ögonen, näsan, slidan, anus eller penis. Men även om hiv kan komma in i kroppen genom någon av dessa platser, när människor får hiv genom att ha sex, kommer viruset vanligtvis in i kroppen genom slidan eller anus.

Det finns några vanliga sätt att få hiv:

• En hiv-smittad person kan överföra viruset till sin sexpartner om de har oskyddat sex. Det innebär att de har samlag utan kondom.
• En person kan få hiv om han eller hon använder samma nål som en person med hiv för att injicera droger eller tatuera sig.
• En person kan få hiv om han eller hon blir stucken av en nål som använts på en hivpatient.
• Spädbarn kan få viruset från sina mödrar när de föds eller när de ammar. Ett barn kan skyddas från att få hiv på detta sätt om mamman tar vissa mediciner under graviditeten.
• Blodtransfusioner med infekterade blodprodukter var en vanlig orsak till hiv. Blodet hade tagits från personer med hiv-infektioner. I den utvecklade världen har screening av blodprodukter för hiv i de flesta fall förhindrat detta. Människor kan dock fortfarande få hiv från blodtransfusioner i mindre utvecklade länder om blodet inte screenas noggrant.

En person kan inte smittas av hiv genom icke-sexuell beröring, t.ex. en kram eller ett handslag, eller genom att röra vid någon annans saliv. En person kan inte bli hiv-smittad genom ett insektsbett, hosta eller nysning. Man kan inte heller få hiv genom att röra vid ljusbrytare, använda toaletter eller dricka ur samma glas som en person med hiv.

Uppgifter

Jämförelse av hiv-arter
Arter	Virulens	Infektionsförmåga	Prevalens	Förmodat ursprung
HIV-1	Hög	Hög	Global	Vanlig schimpans
HIV-2	Lägre	Låg	Västafrika	Sooty Mangabey

 

Uppskattad risk per akt för förvärv av hiv genom exponering
Exponeringsväg	Uppskattad infektion per 10 000 exponeringar för en infekterad källa
Blodtransfusion [Att få blod i en transfusion]	9,000 (90%)
Moder till barn, inklusive graviditet, förlossning och amning (utan behandling) [Mamma som ger sitt barn eller ofödda barn hiv, om hon inte tar läkemedel för att förhindra att barnet får hiv].	2,500 (25%)
Moder till barn, inklusive graviditet, förlossning och amning (med optimal behandling). [Mamma som ger sitt barn eller ofödda barn hiv, om hon tar bästa möjliga medicinering för att förhindra att barnet får hiv].	100-200 (1%-2%)
Användning av injektionsdroger med delning av nålar [Personer som delar samma nål för att injicera olagliga droger]	67 (0.67%)
Perkutan nålstick [Att bli stucken av en nål som används på en person med hiv - till exempel inom sjukvården].	30 (0.30%)
Mottagande analt samlag (2009 och 2010 års studier) [Mottagande analsex]	170 (1,7%)‡ [30-890] / 143 [48-285]
Mottagande analt samlag (baserat på data från en studie från 1992) [Mottagande analsex]	50 (0.5%)
Anala samlag med insikt för oomskurna män (2010 års studie) [En oomskuren man som ger analsex]	62 (0,62%)a [7-168]
Anala samlag med omskurna män (2010 års studie) [En omskuren man som ger analsex]	11 (0,11 %)a [2-24]
Analsex med inbördes kontakt (baserat på data från en studie från 1992) [Ge analsex]	6.5 (0.065%)
Låginkomstland kvinna till man [En kvinna som ger en man hiv genom sexuell aktivitet; siffran gäller för låginkomstländer]	38 (0,38 %)‡ [13-110]
Låginkomstland man-till-kvinna [En man som ger en kvinna hiv genom sexuell aktivitet; siffran gäller för låginkomstländer]	30 (0,3 %)‡ [14-63]
Mottagande (kvinnligt) samlag mellan penis och vaginal kropp. [En kvinna som får samlag av en man]	10 (0.1%)
Insertivt (manligt) samlag mellan penis och vaginal kropp. [En man som har samlag med en kvinna]	5 (0.05%)
Att fälla en man [Utföra oralsex på en man]	1 (0,01%) †b
En man som blir avsugen [En man som får oralsex]	0,5 (0,005%) †b

^a Andra studier har funnit otillräckliga bevis för att manlig omskärelse skyddar mot hiv-infektion bland män som har sex med män.

^b Oral skada, sår, inflammation, samtidiga sexuellt överförbara infektioner, utlösning i munnen och systemisk immunsuppression kan öka överföringshastigheten för hiv.

^† "bästa uppskattning"

^‡ Uppskattning av den sammanlagda sannolikheten för överföring.

Värden inom parentes representerar 95 % konfidensintervall.  

Behandling

Läkemedelsbehandling

Hiv gör en person mer sårbar för sjukdomar, så smittade personer behöver behandlingsalternativ. Det finns dock inget botemedel mot hiv. För att lindra negativa symtom finns läkemedel som kallas antiretroviral behandling (ART). Denna behandling kallas också för högaktiv antiretroviral behandling (HAART). HAART-behandlingen inleds med en icke-nukleosidhämmande omvänd transkriptashämmare (NNRTI) och två nukleosidanaloga omvända transkriptashämmare (NRTI). NRTI-läkemedlet kan benämnas zidovudin (AZT), tenofovir (TDF), andlamivudin (3TC) eller emtricitabin (FTC).

Dessa läkemedel bromsar utvecklingen av hiv-viruset i kroppen. Vanligtvis består dessa behandlingar av en kombination av tre eller fler läkemedel, och varje läkemedel utför en annan uppgift i kampen mot viruset. I allmänhet hindrar HAART hiv från att föröka sig och förstöra CD4-celler. CD4-celler är nödvändiga för att hjälpa till att skydda kroppen mot infektioner och cancer. Eftersom hiv-viruset förstör CD4-cellerna gör det att personer med hiv är mer mottagliga för sjukdomar.

Det rekommenderas att börja med HAART om en person har hiv och har ett CD4-cellantal på högst 350 celler/mm3. Detta antal kan fastställas av en läkare. En persons ålder, kön och andra infektioner avgör vilken behandling han eller hon bör ta. Dessa medicineringsregimer kan hjälpa hiv-smittade personer att leva längre och hälsosammare liv och kan också bidra till att förhindra att hiv utvecklas till aids.

Allmän behandling

Det har funnits en kontrovers kring när det är rätt tidpunkt att påbörja behandlingen när en person upptäcker att han eller hon har hiv. På senare tid har svaret blivit att tidigare behandling rekommenderas. Detta beror för det första på att en effektiv behandling kan förhindra icke aidsrelaterade dödsfall. För det andra kan behandlingen förhindra att en persons immunsystem skadas. För det tredje kan behandlingen bidra till att förhindra överföring av hiv till andra och därmed minska hivprevalensen totalt sett. Även om det finns vissa negativa biverkningar av antiretrovirala läkemedel, överväger fördelarna med behandlingen vanligtvis de negativa effekterna.

Effekter av behandlingen

Patienter som får HAART har rapporterat betydande förbättringar av fysisk hälsa, känslomässig hälsa, psykisk hälsa och dagliga funktioner jämfört med hiv-positiva patienter som ännu inte fått behandling. Den mesta forskningen har skett i utvecklingsländer, och lite forskning har gjorts om effekterna av ART på hushållens välbefinnande.

Även om HAART kan vara ett effektivt sätt att behandla hiv kan det finnas många negativa biverkningar. Negativa biverkningar kan variera beroende på läkemedel, etnicitet och läkemedelsinteraktioner i kroppen. Följande lista innehåller de vanligaste och allvarligaste negativa biverkningarna i samband med HAART-läkemedel för behandling av hiv.

Nukleosidhämmare för omvänt transkriptas (NRTI)

• Mjölkacidos, hepatisk steatos och omfördelning av kroppsfett (lipodystrofi).
• Feber, huvudvärk, utslag, illamående, kräkningar, diarré, trötthet

Nonnukleosidomvänd transkriptashämmare (NNRTI)

• Utslag, Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys
• Trötthet, humörförändringar, leverfunktion, sömnlöshet
• Kan ha betydande interaktioner med andra läkemedel; dosjusteringar skulle krävas.

Proteashämmare (PIs)

• Metaboliska avvikelser inklusive dyslipidemi, hyperglykemi, insulinresistens och lipodystrofi.
• Kan öka risken för blödning hos blödare
• Utslag, diarré, kräkningar, smakförvrängning, trötthet
• Kan ha betydande interaktioner med andra läkemedel; dosjustering skulle krävas.

Fusionshämmare

• Reaktioner vid injektionsstället, neutropeni, ökad frekvens av lunginflammation.

Kemokin Coreceptor Antagonister

• Diarré, illamående, trötthet, yrsel, huvudvärk, leverfunktion, ledvärk

Integrase-hämmare

• Illamående, diarré, huvudvärk, utslag

Farmakokinetiska förstärkare

• Förhöjt serumkreatinin, proteinuri, illamående, diarré

Alternativ behandling

Många personer som lever med hiv har försökt använda alternativa behandlingsmetoder, så kallad komplementär och alternativ medicin (CAM). Några typer av KAM är stresshantering, naturliga hälsoprodukter, massage/terapeutisk beröring, akupunktur och homeopati. Stresshantering kan öka livskvaliteten för en person med hiv. Även om det finns få bevis för dess effektivitet väljer många människor att prova CAM på grund av de många negativa biverkningarna i samband med HAART och de få negativa biverkningarna i samband med CAM. En del hiv-smittade personer försöker också pröva växtbaserade läkemedel för att behandla hiv, men det har inte funnits några bevis som visar på några positiva resultat med användningen av växtbaserade läkemedel.

En annan typ av alternativ behandling av hiv är tillskott av mikronäringsämnen. Mikronäringsämnen är vitaminer och mineraler, så dessa tillskott skulle vara i form av ett allmänt dagligt multivitamin. Dessa kosttillskott har visat sig hjälpa till att behandla hiv eftersom hiv kan orsaka brist på mikronäringsämnen, så kosttillskotten kan hjälpa till att fylla på dessa nödvändiga vitaminer och mineraler. Även om kosttillskotten kanske inte hjälper till att lindra alla negativa symtom erbjuder de vissa fördelar och är säkra för hiv-infekterade patienter. Tillskotten är också säkra för hiv-smittade gravida kvinnor och deras barn. Särskilt vitamin A och zink har visat sig ha positiva hälsoeffekter. Det finns inga större negativa biverkningar av vitamin- och mineraltillskott.

Alternativa terapier kan hjälpa till att lindra symtomen på sjukdomar som hiv, men de botar inte sjukdomen eller hindrar den från att spridas till andra människor.

 
Symtom på akut hiv-infektion  

PREP

"PREP" eller "PrEP" är profylax före exponering. Det innebär att en person tar ett läkemedel innan han eller hon har riskfyllt sex. Läkemedlet "Truvada" är en kombination av två olika antivirala behandlingar: tenofovir och emtricitabin. Truvada är mycket dyrt och finns inte tillgängligt inom Storbritanniens nationella hälsovårdssystem.