Krimkriget
Krimkriget (1853-1856), även kallat Östkriget (ryska: Восточная война), var ett krig som utkämpades mellan Ryssland å ena sidan och Frankrike, Storbritannien, Sardinien och Osmanska riket å andra sidan. De flesta striderna, inklusive slaget vid Balaclava, ägde rum på Krimhalvön, med andra strider i västra Turkiet och runt Östersjön.
Krimkriget kallas ibland för det första "moderna" kriget, eftersom de vapen och den taktik som användes aldrig tidigare hade förekommit och påverkade alla andra krig efter kriget. Det var också det första kriget där telegrafen användes för att snabbt ge information till en tidning.
Krimkriget
Bakgrund
Det osmanska riket var på tillbakagång i mitten av 1800-talet. De europeiska länderna, som ville ha så mycket land som möjligt runt om i världen, vände sig till Osmanska riket. Själva kriget startade efter att det osmanska riket sa att Ryssland, och inte Frankrike, hade rätt att skydda kristna i det heliga landet nära det område som idag utgörs av Israel.
Ryssland skickade en armé för att ta en del av det ottomanska Rumänien, så de allierade britterna och fransmännen skickade en armé och en flotta för att stoppa detta. När de kom till sitt läger i Gallipoli drog sig Ryssland tillbaka, så de allierade beslutade i stället att ta tillbaka Krim, som Ryssland hade tagit från Turkiet i ett tidigare krig.
Skillnader
Krimkriget var en mycket viktig punkt i krigshistorien. Det var inte bara annorlunda i fråga om de vapen som användes, utan det var också det första kriget som berördes av pressen, fotografering och journalister. En annan mycket viktig faktor var att det var det första kriget med riktiga fältsjukhus, som startades av Florence Nightingale. Ryssland beslutade sig för att göra förändringar, bland annat ökad utveckling av vapen och upphörande av livegenskapen i 1861.
Relaterade sidor
Frågor och svar
Fråga: Vilka kämpade i Krimkriget?
S: Det ryska imperiet stred mot det franska imperiet, Förenade kungariket, kungariket Sardinien och det osmanska imperiet.
F: Var ägde de flesta striderna under Krimkriget rum?
S: De flesta striderna, inklusive slaget vid Balaclava, ägde rum på Krim, men en del av dem ägde rum i det som nu är västra Turkiet och runt Östersjön.
F: Vad kallas Krimkriget ibland och varför?
S: Krimkriget kallas ibland det första "moderna" kriget eftersom dess vapen och taktik användes för första gången och påverkade alla senare krig.
F: Vilken betydelse hade Krimkriget?
S: Krimkriget var betydelsefullt eftersom det var det första kriget där man använde telegrafen för att snabbt ge information till en tidning.
F: När ägde Krimkriget rum?
S: Krimkriget ägde rum mellan 1853 och 1856.
F: Vem vann Krimkriget?
S: Kriget slutade i ett dödläge, men det ryska imperiet besegrades och dess makt och inflytande försvagades avsevärt som ett resultat av detta.
F: Var ägde striderna under Krimkriget huvudsakligen rum?
S: De flesta striderna ägde rum på Krim, en halvö i Svartahavsregionen i Östeuropa.
