Krill — små räkliknande kräftdjur i världshaven och deras roll

Krill — små men avgörande kräftdjur i världshaven; enorm biomassa, nyckel i näringskedjan och viktig föda för valar, pingviner och fiskar.

Krill är små räkliknande kräftdjur som är ungefär en tum långa och som finns i alla världshav. Storleken varierar mellan arter, från några millimeter upp till flera centimeter (vissa arter kan bli uppemot 5–6 cm). I områden med näringsämnen förekommer de i enorma svärmar, med mer än 10 000 krillar per kubikmeter i rikliga områden. De livnär sig huvudsakligen på fytoplankton – ofta som filtermatare med specialiserade borstade ben – men tar också i mindre utsträckning zooplankton, partiklar och organiskt detritus.

Systematik och utseende

Krill tillhör ordningen Euphausiacea och består av ett tjugotal släkten och över 80 beskrivna arter. De skiljer sig från andra kräftdjur, t.ex. räkor, genom sina utvändigt synliga gälar och genom att många arter har genomskinlig eller rödaktig kropp med tydliga segment och långa antenner. Kroppen är anpassad för simning och snabba flyktreaktioner i svärmen.

Ekologisk roll

Krill är ekologiskt mycket viktig eftersom den befinner sig längst ner i näringskedjan. De utgör den största delen av många djurs föda. I Södra oceanen utgör en art, den antarktiska krillen, Euphausia superba, en biomassa som uppskattas till över 500 000 000 ton (490 000 000 000 långa ton, 550 000 000 000 korta ton), vilket är ungefär dubbelt så mycket som människans biomassa. Den äts av många djur, bland annat valar, sälar, pingviner, fåglar, fiskar, bläckfiskar och valhajar. Av detta äts över hälften varje år och ersätts av tillväxt och reproduktion.

Krill bidrar också till havenas kolcykel: genom att äta fytoplankton och producera täta fekalpellets som sjunker snabbt transporteras kol från ytvattnet ner mot djuphavet – ett viktigt inslag i den biologiska pumpen som påverkar koldioxidlagring i haven.

Livscykel och beteende

Krillens livscykel inkluderar ägg, flera larvstadier och juveniler innan de blir vuxna. Många arter har årsvisa cykler med kraftig reproduktion under produktiva perioder. Livslängden varierar mellan arter, ofta några år (till exempel 2–6 år för flera arter), men kan vara längre för vissa populationer.

De flesta krillarter gör stora vertikala vandringar. Dygnet runt (diel) rör de sig upp mot ytan för att beta under natten och sjunka ner till djupare, mörkare vatten under dagen för att undvika predatorer. Dessa rörelser påverkar näringsflöden och predatorers jaktmönster.

Hot och förvaltning

Trots sin stora biomassa utsätts krillpopulationer för flera påfrestningar:

• Klimatförändringar: Förändringar i havstemperatur och minskad havsis i polarområden kan påverka krillens reproduktion och överlevnad genom att förändra tillgången på fytoplankton och skyddade habitat.
• Fiske: Det finns en kommersiell krillindustri, framför allt i södra oceanen, som fångar krill för fiskmjöl, akvakulturfoder och kosttillskott (krillolja). Fisket regleras av internationella organ som CCAMLR, men lokal överfiskning eller felaktig förvaltning kan påverka ekosystemet.
• Miljögifter och försurning: Föroreningar och havsförsurning kan påverka planktongemenskapen och därmed krillens födoval och hälsa.

Mänsklig användning

Krill används kommersiellt som ingrediens i akvakulturfoder, husdjursfoder, fiskmjöl och i vissa kosttillskott (rik på omega‑3-fettsyror). Eftersom krill spelar en central roll i marina ekosystem finns en pågående diskussion om hur stor del av fångsten som är hållbar utan att skada predatorer och näringskedjan.

Forskning och övervakning

Forskare studerar krillens ekologi, populationstrender, genetisk mångfald och hur klimatförändringar påverkar dem. Övervakning av krillpopulationer kombinerar ekolod, provfiske och satellitdata för havsis och temperatur. Fortsatt forskning är viktig för att kunna fatta välgrundade beslut om förvaltning och bevarande.

Sammanfattningsvis är krill små men ekologiskt mycket viktiga kräftdjur med nyckelroller i marina näringskedjor och i havens kolcykler. Deras stora biomassa och utbredda förekomst gör dem både ovärderliga för vilda ekosystem och av intresse för mänskliga ekonomiska aktiviteter — vilket ställer krav på försiktig förvaltning och fortsatt forskning.

Frågor och svar

F: Vad är krill?

F: Vad äter krill?

F: Varför är krill ekologiskt viktigt?

F: Hur mycket biomassa har Antarktisk krill?

F: Vem äter krill?

F: Hur mycket av biomassan äts upp varje år?

Sök med bokstav