Holländare är de människor som bor i Nederländerna, eller de som kommer från Nederländerna. Ofta kallas Nederländerna för Holland, men det är bara en del av Nederländerna. Den nederländska kulturen och etniciteten finns även utanför Nederländerna, med ett stort antal nederländare som bor i USA, Sydafrika, Surinam och Namibia.

Många uppfinnare var holländare, bland annat Hans Lippershey och Zacharias Janssen, som sägs ha uppfunnit mikroskopet och teleskopet. Många kända målare har också varit holländare, bland dem Rembrandtvan Rijn, Vincent van Gogh och Johannes Vermeer.

Definitionen av etnicitet är inte alltid tydlig. Man kan räkna alla människor som bor i Nederländerna som holländare, men många är inte holländare. Detta beror på att många som bor i Nederländerna inte är födda där. Omkring 15,5 miljoner människor i Nederländerna har faktiskt det nederländska medborgarskapet. Omkring 1 miljon människor som bor i Nederländerna har inte nederländskt medborgarskap. För att göra saker och ting ännu mer förvirrande har människor som bor i de andra delarna av Konungariket Nederländerna (inklusive Aruba, Curaçao, Sint Maarten och Karibiska Nederländerna) också nederländskt medborgarskap. Ändå kan ännu fler människor i Nederländerna som inte är födda där också kallas "holländare". Enligt vissa definitioner kan inte heller personer som är födda i Nederländerna, men vars föräldrar inte är det, kallas holländare. Enligt denna definition kan nästan 20 % av hela den nederländska befolkningen vara "utländsk".

Terminologi och identitet

Holland används ofta i vardagligt tal som synonym för hela landet, men korrekt är att Holland egentligen består av två provinser: Noord-Holland och Zuid-Holland. När man pratar om hela landet är det bättre att säga Nederländerna. Begreppet "holländare" kan syfta på medborgarskap (nationell identitet), på regional identitet (folk från provinsen Holland) eller på etnicitet/kultur, vilket leder till olika tolkningar beroende på sammanhang.

Befolkning och medborgarskap

Den totala befolkningen i Nederländerna ligger i början av 2020‑talet på knappt 18 miljoner människor. Medborgarskap och folkbokföring skiljer sig från etnicitet: många invånare är födda utomlands, har invandrat eller är barn till invandrare. Lagstiftning om medborgarskap, dubbla medborgarskap och naturalisering påverkar hur många som räknas som nederländska medborgare.

  • Immigrationens roll: Efter andra världskriget kom gästarbetare från bland annat Turkiet och Marocko; samtidigt har människor fortsatt att komma från tidigare kolonier som Indonesien och Surinam.
  • Koloniala samband: Historiska band till Indonesien, Surinam och de karibiska delarna av det nederländska kungariket har format både invandring och kulturellt utbyte.

Språk och regionala varianter

Huvudspråket är nederländska (dutch). Det finns också erkända minoritetsspråk och dialekter, bland annat frisiska (i provinsen Friesland), lågtyska dialekter i östra Nederländerna och Limburgs i söder. Språken är en viktig del av lokal identitet.

Kultur, konst och vardagsliv

Nederländsk kultur är mångfacetterad. Några karakteristiska drag:

  • Konst och litteratur: Nederländerna har gett världen framstående konstnärer såsom Rembrandtvan Rijn, Vincent van Gogh och Johannes Vermeer. Konstäliten har stor betydelse för landets internationella image.
  • Teknik och uppfinningar: Historiskt har uppfinnare och forskare från Nederländerna bidragit inom optik, navigering och vetenskaplig utrustning, t.ex. Hans Lippershey och Zacharias Janssen.
  • Livsstil: Cykling, frihet i frågor om personlig livsstil och en stark tradition av pragmatisk politik och kompromiss ses ofta som typiskt nederländskt.
  • Vattenförvaltning och ingenjörskonst: Landet har lång erfarenhet av att hantera vatten—dammar, kanaler och vindkraftsmöjligheter är centrala.
  • Mat och högtider: Typiska maträtter och traditioner som ost (kaas), stroopwafels, King's Day och Sinterklaas är viktiga delar av den kulturella kalendern.

Historia och migrationsmönster

Den nederländska befolkningen har formats av handel, kolonial expansion och migration. Under 1600‑talet, den så kallade Gyllene tiden, var Nederländerna en ledande sjöfarts- och handelsmakt. Koloniala förbindelser med Indonesien, Surinam och karibiska öar samt senare arbetskraftsinvandring påverkar dagens mångkulturella samhälle.

Vem kan kallas "holländare"?

Frågan om vem som är "holländare" har både juridiska och sociala dimensioner:

  • Juridiskt: Medborgarskap avgörs av lagar om födelse, äktenskap och naturalisering.
  • Kulturellt: Identitet kan bero på språk, familjebakgrund, religion och egen upplevelse av tillhörighet.
  • Socialt: I vardagen kan både folk födda utomlands men med stark anknytning till Nederländerna—och personer födda i Nederländerna med utländsk bakgrund—kallas holländare av andra.

Internationell diaspora

Som nämnts finns stora grupper med nederländskt ursprung eller kulturella band i länder som USA (tidigare kolonin Nya Nederländerna), Sydafrika (där afrikaans har rötter i nederländsk dialekt), Surinam och Namibia. Diasporan har bidragit till spridning av språk, kultur och företagande internationellt.

Avslutande reflektion

Att definiera "holländare" är inte entydigt—det beror på om man menar medborgarskap, kulturell identitet eller regional tillhörighet. Nederländsk kultur präglas av öppenhet mot omvärlden, starka konstnärliga traditioner, teknisk innovation och lång historia av handel och migration. Samtidigt pågår ständiga diskussioner i samhället om nationell identitet, integration och mångfald.