Militär underrättelseverksamhet

Vid tiden för slaget vid Kadesh omkring 1274 f.Kr. var den egyptiske faraon Ramses II känd för att ha haft spioner vid hovet. I den bibliska Första Moseboken trodde Josef att hans bröder var kananitiska spioner.

Den kinesiske generalen och strategen Sun Tzu (544 f.Kr. - 496 f.Kr.) skrev om vikten av militär underrättelseverksamhet. I sin bok Krigskonsten skrev han: "Om du känner både dig själv och din fiende kan du vinna hundra strider utan risk." Han betonade vikten av att använda spioner för att lära sig fiendens styrka och vad de gjorde. Han skrev också: "All krigföring bygger på bedrägeri". Vad han menade var att krig till och med kan undvikas om man matar sin fiende med tillräckligt mycket dålig information. Detta kallas också för kontraspionage. Det gamla Rom var starkt beroende av underrättelseinformation för att styra sitt imperium.

När generalmajor Joseph Hooker tog över befälet över Potomac-armén beordrade han överste George H. Sharpe att inrätta en underrättelseenhet. År 1863 inrättade de Bureau of Military Information. Den information de samlade in var förvånansvärt exakt. De beräknade storleken på den konfedererade armén i norra Virginia med en avvikelse på högst 2 % från det faktiska antalet. Vid krigsslutet visste Sharpe mer om Norra Virginias armé än många konfedererade officerare. En av de bästa källorna till militär information som Sharpes organisation hade var slavar som använde den underjordiska järnvägen för att fly från södern.

Under första världskriget blev underrättelsetjänsten bättre organiserad. För första gången användes flygplan för underrättelseinhämtning. En observatör flög tillsammans med en pilot och ritade och kartlade slagfälten. De skulle också fotografera underrättelsemål och räkna trupper. Operatörer vid lyssnarstationer rapporterade om fiendens kommunikation.

Före 1900-talet fanns det ingen exakt väderinformation. Militära planerare hade inga uppgifter om klimatet i målområdet. I många fall hade de inte ens exakta kartor över området. När Nazityskland 1941 invaderade Sovjetunionen hade de ingen information om hur stränga de ryska vintrarna var. De hade inte heller några exakta kartor över vägarna. Mellan oktober 1941 och april 1942 förlorade tyskarna mellan 100 000 och 112 000 soldater i förfrysning. Det är två tredjedelar av antalet soldater som stupade i strid eller saknades.

Allmän terrängkunskap har alltid varit viktig för den militära underrättelsetjänsten. Men miljöfaktorer har ibland gått obemärkta förbi. I slaget vid Agincourt var leran en viktig faktor för den engelska segern. Den extremt leriga marken saktade ner fransmännen och gjorde dem till ett lätt byte för de engelska bågskyttarna. Under 1600- och 1700-talen sköt arméns kvartersmästare, förutom att tillhandahålla förnödenheter, också om terräng och planerade de vägar som armén skulle ta. En av de första stora förbättringarna när det gäller att få vetenskaplig kunskap om terrängen skedde under det rysk-japanska kriget (1904-1905). Ryssarna använde sig av geologer för att göra en detaljerad kartläggning av Korea. De använde också geologer för att ge dem råd när de byggde befästningar.

Att ha liten eller obefintlig kunskap om terrängen har visat sig vara kostsamt för många slag i historien. Under Stillahavskriget under andra världskriget hade de amerikanska styrkorna liten kunskap om terrängen på de många öar i Stilla havet som de stred på. Efter kriget ingick United States Army Corps of Engineers ett avtal med United States Geological Survey om att tillhandahålla detaljerad geologisk information om de ockuperade öarna.

Förutom underrättelseinhämtning om andra länder är terrorism också en viktig fråga för den militära underrättelsetjänsten. Insamling av underrättelser genom granskning av kommunikationssignaler har varit en vanlig verksamhet inom den militära underrättelsetjänsten. Sedan 2005 har militära och andra underrättelsetjänster också övervakat Internet.

I vissa länder på 2000-talet konkurrerar militär underrättelsetjänst med civilt ledda underrättelsetjänster. Ofta har militär och civil underrättelseinhämtning olika mål och syften. Båda samlar in sina egna underrättelser och delar inte alltid med sig av information. Nya metoder för underrättelseinhämtning, t.ex. videobilder, satelliter, spaningsflygplan och drönare, producerar enorma mängder rådata. Artificiell intelligens används för att analysera dessa data för att hitta information.