Romer – ursprung, språk, kultur och huvudgrupper

Romani är numera ett officiellt språk i många europeiska länder enligt den europeiska stadgan om regionala språk och minoritetsspråk.

1700-talets idé om att romerna skulle ha fötts i Indien bygger på likheten mellan romani och de språk som talas på den indiska subkontinenten. Teorin stöds nu av genetiska bevis. Romernas ursprung var inte känt förrän 1763, då en teologistudent, Stefan Vali, träffade indiska läkarstudenter. Han noterade att de fysiskt liknade de romer han sett i Ungern. Han noterade också att de använde liknande ord.

Man tror att resterna av indogrekerna, Atsinganos (de oberörbara), lämnade den indiska subkontinenten som handelsmän i samband med den indisk-romerska handeln via Sidenvägen och genom det bysantinska riket till Egypten vid tiden för migrationsperioden, där de levde i århundraden. Kopterna gav dem namnet ⲣⲱⲙⲁ (man eller människa, även dessa människor där) på koptiska. Omkring 1100- eller 1200-talet nådde romerna Balkan i kölvattnet av korstågen. Därifrån spreds de i Västeuropa.

De första anländarna blev väl mottagna. Européerna trodde att de var kristna pilgrimer. Lokalbefolkningen i Europa var fascinerad av deras nomadiska livsstil och deras nya vetenskaper. En rom rekryterades ofta som musiker, för hästträning och cirkusartister, lejontämjare, smed, stadsutropare, hökare, avgroundskeeper, diskare, städare, skogshuggare, vaktmästare, låssmed och andra låga jobb. Romer korsade Europa ombord på stora karavaner som innehöll deras bagage.

Genom Egyptians Act från 1530 utvisades romer från England, och 10 000 utvisade romer reste till Osmanska riket och blev muslimer. Deras ättlingar har fram till i dag kallat sig egyptier.

Under andra världskriget drabbades romerna av nazisternas förföljelse och etniska rensning. Statistik visar att omkring 500 000 romer dog i nazisternas koncentrationsläger.

Romernas kultur skiljer sig från land till land och även från grupp till grupp. De olika religionerna har också ett stort inflytande på skillnaderna i romakulturen. Romerna har lämnat ett musikaliskt arv. Gitarrer och violiner är en del av deras traditioner. Romerna påverkade musikstilar i Europa, till exempel magdans, flamenco, rumba och jazz.

Den 8 april 1971 erkändes romernas nationalitet juridiskt i Europa. Sedan dess är den 8 april romernas nationaldag. De flesta romer praktiserar endogami och arrangerade äktenskap i mycket unga år. Exogami, dvs. att gifta sig med en gadjo (icke-rom), är sällsynt. I vissa grupper är det förbjudet att gifta sig med kusiner.

Romernas religioner är främst östlig kristendom, katolicism och islam. Dop av Dasikane (kristna romer) och omskärelse av män av Xoraxane (muslimska romer) praktiseras. Deras gamla religion var hinduism och buddhism. Vissa formellt kristna och muslimska romer har anammat den noachidiska tron. Enligt judisk lag behöver icke-judar inte konvertera, men de ska följa de noakidiska buden. Personer som underkastar sig buden kallas Noaks barn (B'nei Noach) Noakider. I Ungern finns det många före detta kristna romer som adopterat buddhismen, särskilt i Ungern. Det finns också en del kristna romska grupper som har anammat någon av de olika evangeliska trosriktningarna. Flera muslimska romer tillhör en av sufismens tarika. Romernas gamla dualistiska religion, som kallas Romanipen, är en enkel tro på Devla-Gud och Beng-Satan. Det finns inga heliga böcker men präster som kallas Rashai, som härstammar från Rishi, och prästens hustru heter Rashani. Endast romer eller partiella romer kan vara medlemmar. Vissa romer tillhör Bahá'í-tro och mormonism.

Även om de har blivit erkända lider de fortfarande av diskriminering och antiziganism. Vissa länder tillämpar fortfarande diskriminerande attityder mot romer, särskilt på arbetsplatser och i skolor, där de inte accepteras.

Deras ockuperade samhällen irriterar också lokalbefolkningen. Romerna bildade en förening 1978 för att försvara sina rättigheter.