Anne Frank
Annelies Marie Frank (12 juni 1929 i Frankfurt am Main - februari 1945 i Bergen-Belsen) är en av de mest kända judiska personerna som dog i Förintelsen. Hennes dagbok ses som en klassiker inom krigslitteraturen och är en av de mest lästa böckerna idag. Flera pjäser och filmer har gjorts om den.
Anne föddes i Frankfurt am Main i Weimar i Tyskland. Hon bodde större delen av sitt liv i eller i närheten av Amsterdam i Nederländerna. Hon betraktades officiellt som tyska fram till 1941. Då förlorade hon sin nationalitet på grund av de antisemitiska reglerna i Nazityskland. Hon blev känd över hela världen efter sin död när hennes dagbok trycktes. I den beskrev hon sina erfarenheter av att gömma sig under den nazityska tyska ockupationen av Nederländerna under andra världskriget.
Familjen Frank flyttade från Tyskland till Hollands huvudstad Amsterdam 1933. Detta var samma år som nazisterna fick makt i Tyskland. I början av 1940, på grund av nazisternas ockupation av Nederländerna, satt familjen Frank fast i Amsterdam. Förföljelsen av judar ökade i juli 1942 och familjen beslöt sig för att gömma sig. De gömde sig i några hemliga rum i hennes far Otto Franks kontorsbyggnad. Efter två år blev de förrådda och fördes till koncentrationsläger. Anne och hennes syster Margot fördes senare till koncentrationslägret Bergen-Belsen. Där dog de båda av tyfus i februari 1945.
Otto Frank var den enda i sin familj som överlevde. Han återvände till Amsterdam efter kriget och upptäckte att Annes dagbok hade sparats. Han hjälpte till att trycka en version av den 1947. Den översattes från nederländska och trycktes för första gången på engelska 1952 som The Diary of a Young Girl. Den har översatts till många språk. Dagboken hade Anne fått på sin 13-årsdag. I den skrev hon om sitt liv från den 12 juni 1942 till den 1 augusti 1944. hon var bara 15 år gammal när hon dog.
Tidigt liv
Anne Frank föddes den 12 juni 1929 i Frankfurt, Tyskland. Hon var den andra dottern till Otto Frank (1889-1980), en tysk affärsman, och Edith Frank-Holländer (1900-45). Margot Frank (1926-45) var hennes äldre syster. Franks var judar och de bodde tillsammans med många judiska och icke-judiska medborgare. Anne och Margot växte upp med katolska, protestantiska och judiska vänner. Familjen Frank följde inte alla judiska sedvänjor. Edith Frank var mycket religiös, även om hennes man var mer intresserad av att studera. Han hade ett stort bibliotek och båda föräldrarna uppmuntrade barnen att läsa.
Den 13 mars 1933 hölls val i Frankfurt och Adolf Hitlers nazistparti vann. Antisemitismen började nästan omedelbart. Frankerna var rädda för vad som kunde hända dem om de stannade i Tyskland. Därför åkte Edith och barnen senare samma år till Aachen. Där bodde de hos Ediths mamma Rosa Holländer. Otto stannade kvar i Frankfurt, men efter att ha fått ett erbjudande om att starta ett företag i Amsterdam flyttade han dit för att starta företaget och hitta en plats att bo med sin familj. Frankerna ingick bland de 300 000 judar som flydde från Tyskland mellan 1933 och 1939.
Otto Frank började arbeta på Opekta-anläggningen. Opteka var ett företag som sålde pektin. Otto Frank hittade en lägenhet på Merwedeplein (Merwede-torget) i Amsterdam. I februari 1934 hade Edith och barnen anlänt till Amsterdam och Anne och Margot började gå i skolan. Margot gick i en offentlig skola och Anne gick i en Montessoriskola. Margot gillade matematik medan Anne föredrog att läsa och skriva. Hennes väninna Hanneli Goslar mindes senare att Anne från sin tid som liten ofta skrev, även om hon försökte dölja vad hon skrev och inte tyckte om att prata om det. Margot och Anne hade mycket olika personligheter. Margot var artig, tyst och eftertänksam, medan Anne var modig, energisk och vänlig.
1938 startade Otto Frank ett andra företag, Pectacon. Pectacon sålde örter, salter och kryddblandningar som användes för att tillverka korv. Hermann van Pels arbetade på Pectacon som hjälpreda om kryddor. Han var en judisk slaktare. År 1939 kom Ediths mamma att bo hos fransmännen. Hon stannade hos dem tills hon dog i januari 1942.
I maj 1940 invaderade Tyskland Nederländerna. Regeringen började skada judarna genom att införa regler och lagar om deras frihet. Systrarna Frank studerade båda bra och hade många vänner. Men en ny lag om att judiska barn bara fick gå i en judisk skola fick dem att flytta till en judisk skola. De företag som Otto Frank arbetade på gav honom fortfarande lite pengar, men de blev fattigare. Det räckte inte till för att försörja deras familj.
Innan du gömmer dig
På sin 13-årsdag den 12 juni 1942 fick Anne Frank en bok som hon hade visat sin far några dagar tidigare. Det var egentligen en autografbok med rött och vitt tyg och ett litet lås på framsidan, men Anne bestämde sig för att använda den som dagbok. Hon började skriva i den nästan omedelbart. De flesta av hennes första skrifter handlar om normala delar av hennes liv, men hon skrev också om en del andra saker.
I juli 1942 beordrade Zentralstelle für jüdische Auswanderung (centralbyrån för judisk utvandring) Margot Frank att komma till ett arbetsläger. Otto Frank berättade för sin familj att de skulle gömma sig i rum ovanför och bakom den plats där hans företag arbetade på Prinsengracht. Prinsengracht var en gata intill en av Amsterdams kanaler, där några av hans mest betrodda anställda skulle hjälpa dem. Meddelandet till Margot gjorde att de flyttade några veckor tidigare än de hade räknat med.
Gömma
Annes pappa, Otto Frank, var rädd att nazisterna skulle hitta honom och hans familj som han behövde skydda, och han talade då med några av de personer som arbetade i hans företag. En av dem var en ung kvinna på cirka 33 år och hette Miep Gies. Han berättade för henne att han behövde hjälp - han skulle göra om den översta våningen i sitt företag till ett hemligt gömställe för sig själv och sin familj, kallat "det hemliga annexet". Miep och de andra skulle hjälpa dem att bevara sin hemlighet och ge dem mat. De gömde sig i sitt hemliga gömställe i två hela år utan att upptäckas av nazisterna. Anne Frank lämnade alla sina övriga tillhörigheter i Frankfurt.
Miep gick med på att hjälpa till. 1942 flyttade familjen Frank tillsammans med familjen Van Pels (och deras son Peter) och en tandläkare vid namn Fritz Pfeffer in i det hemliga annex som de hade förberett. De planerade att stanna där till krigsslutet. De hoppades att kriget skulle ta slut snart, men det gjorde det inte. De tillbringade ungefär två och ett halvt år i sitt gömställe och kunde aldrig gå ut i solen. På dagarna var familjen tvungen att vara mycket tyst, eftersom verksamheten fortsatte på nedre våningen och alla arbetare inte visste att familjen Frank gömde sig i den övre delen av byggnaden.
Några månader innan familjen Franks gömde sig fick Anne en dagbok i födelsedagspresent. Hon kallade sin dagbok "Kitty" och skrev i den om allt som hände henne och hennes familj. Anne var bara en ung flicka, men hon kunde skriva vackert. Hon skrev om allt det som unga flickor tänker på - hur hon kom överens med sina vänner och föräldrar, pojkar (i stort sett Peter), sitt liv och sina känslor. Efter ett tag hade Anne en stark ambition, hon strävade efter att bli författare. Hon hoppades på att skriva en bok som alla skulle läsa.
Sammanlagt 78 familjer bodde i samma byggnad, vilket innebar 700 personer.
Efter två år hade en tjuv kommit och tagit inte mycket, men efter ungefär två och ett halvt år i gömställe, inte långt före krigsslutet, blev tjuven tagen och i utbyte mot att slippa fängelse eller döden berättade han för nazisterna att en judisk familj - familjen Franks - höll sig gömd. Nazisoldater kom in i Franks hemliga gömställe. De skickade Franks och de andra till ett koncentrationsläger. Miep Gies hittade Annes dagbok och lade den i en låda. Hon ville förvara den säkert tills efter kriget. Hon hoppades att Anne skulle komma tillbaka och att hon skulle kunna ge henne sin dagbok tillbaka.
Det skulle dock inte bli så. Annes far, Otto Frank, överlevde kriget och kom tillbaka till Amsterdam. Han hoppades att hans familj också hade överlevt - men det hade de inte. Av hela familjen var det bara han som överlevde. Hans fru dödades i Auschwitz. Anne och hennes äldre syster Margot dog i koncentrationslägret Bergen-Belsen av tyfus, en sjukdom - bara en månad innan lägret befriades av de allierade. När han kom ut hittade han Annes dagbok och publicerade den.
Bostadshuset på Merwedeplein där familjen Frank bodde från 1934 till 1942.
Dagbok
När andra världskriget tog slut gav Miep Gies Otto Frank Annes dagbok och en bunt anteckningar. Otto Frank bestämde sig sedan för att publicera hennes dagbok för att hedra hennes minne.
Miep Gies var med Otto Frank när han fick brevet om att hans två döttrar var döda. Nu visste hon att Anne aldrig skulle komma tillbaka för att hämta sin dagbok. Hon gick till lådan där dagboken förvarades och gav den till Otto Frank. Människor som stod Anne nära läste dagboken. De sa till Otto Frank att han borde publicera den. Anne hade velat bli en berömd författare. Nu skulle folk kunna läsa hennes bok, och de skulle också få veta hur svårt det var för judarna under kriget och vilka underbara människor som hjälpte dem.
Otto lät trycka Annes dagbok. Den blev en av världens mest lästa böcker. Den har tryckts på över 60 språk och människor över hela världen har läst och njutit av denna sanna historia. I dag kan du mot en inträdesavgift besöka det hus i Amsterdam där Anne Frank och hennes familj gömde sig under kriget. Du kan också se den dagbok som hon skrev.
En kopia av Anne Franks dagbok som visas på Anne Frank Zentrum i Berlin, Tyskland.
Frågor och svar
F: Vem var Anne Frank?
S: Anne Frank var en judisk flicka som bodde i Amsterdam under andra världskriget. Hon är mest känd för sin dagbok som har översatts till många språk och är en av de mest lästa böckerna idag.
Fråga: När och var föddes hon?
S: Anne Frank föddes den 12 juni 1929 i Frankfurt i Tyskland.
Fråga: Hur påverkade den nazistiska ockupationen Frankarnas liv?
S: Den nazistiska ockupationen av Nederländerna orsakade begränsningar av judarnas frihet, bland annat lagar som endast tillät judiska barn att gå i judiska skolor. Detta ledde till att familjen Franks tvingades flytta till en annan skola, samt att de blev fattigare på grund av att Otto Franks företag inte kunde ge honom tillräckligt med pengar för att försörja sin familj.
Fråga: Hur var Anne och Margot?
S: Margot var artig, tyst och eftertänksam medan Anne var modig, energisk och vänlig. Anne tyckte också om att läsa och skriva från tidig ålder men försökte dölja vad hon skrev för andra.
F: Vad hände efter två års gömställe?
S: Efter att ha gömt sig i två år i hemliga rum i Otto Franks kontorsbyggnad blev de förrådda och fördes till koncentrationsläger. Anne och hennes syster Margot fördes senare till koncentrationslägret Bergen-Belsen där de båda dog av tyfus i februari 1945.
Fråga: Hur fick Otto Frank reda på att hans dotter hade skrivit dagbok?
S: Efter att ha överlevt kriget återvände Otto Frank till Amsterdam där han fick reda på att hans dotters dagbok hade räddats av någon som hade hjälpt dem att gömma sig under tiden där. Han hjälpte sedan till med att trycka en version av den 1947 som så småningom blev känd över hela världen som The Diary of a Young Girl när den trycktes på engelska 1952.
