Annelies Marie Frank (12 juni 1929 i Frankfurt am Main - februari 1945 i Bergen-Belsen) är en av de mest kända judiska personerna som dog i Förintelsen. Hennes dagbok ses som en klassiker inom krigslitteraturen och läses fortfarande över hela världen. Den kombinerar en ung flickas personliga dagboksskildring med vittnesmål om livet i gömställe under en av modern tidens största katastrofer. Flera pjäser och filmer har gjorts utifrån hennes dagbok, och Anne Frank har blivit en symbol för de miljoner offer som drabbades av nazisternas folkmord.

Anne föddes i Frankfurt am Main i Weimar i Tyskland. Hennes familj var judisk och när nazisterna kom till makten i Tyskland 1933 flyttade familjen till Amsterdam i Nederländerna för att söka skydd. Anne bodde större delen av sitt liv i eller i närheten av Amsterdam. Hon betraktades officiellt som tyska fram till 1941 då hon formellt förlorade sin tyska nationalitet enligt de antisemitiska lagarna i Nazityskland. Under den nazityska ockupationen av Nederländerna förändrades vardagen snabbt för landets judiska befolkning; restriktioner, förföljelser och tvångsregistrering infördes stegvis och hotet om deportation växte.

Gömstället och livet i "Achterhuis"

I juli 1942, när förföljelsen av judar skärptes, beslöt familjen Frank att gå i underjordisk gömställning. De flyttade in i några hemliga rum i hennes far Otto Franks kontorsbyggnad, ett utrymme som ofta kallas Het Achterhuis (det hemliga annexet). De delade detta trånga, isolerade utrymme med familjen Van Pels (i dagligt tal kallade Van Daan i dagboken) och med Fritz Pfeffer. Under åren i gömställe levde de under ständig oro för upptäckt, beroende av hjälp utifrån för mat och nyheter.

  • Flera personer från Otto Franks kontor och hans omgivning hjälpte familjen genom att smuggla in mat, böcker och annat nödvändigt: bland andra Miep Gies, Bep Voskuijl, Victor Kugler och Johannes Kleiman.
  • Under gömstället förde Anne dagbok där hon reflekterade över vardagsslit, relationer, sina drömmar och sin vilja att bli författare.

Efter drygt två år i gömställe blev familjen förrådda och arresterade i augusti 1944. De fördes först till transitlägret Westerbork och därefter vidare till koncentrationsläger. Anne och hennes syster Margot deporterades via Auschwitz och fördes slutligen till koncentrationslägret Bergen-Belsen, där de båda avled i febrari 1945 i samband med en tyfusepidemi. Tyfus och den hårda behandlingen i lägren bidrog till deras död.

Dagboken, utgivningen och efterlivet

Otto Frank var den ende i sin familj som överlevde. När han återvände till Amsterdam efter kriget fann han att hennes dagbok hade sparats av en av hjälparna. Miep Gies hade tagit tillvara Annes anteckningar i hopp om att kunna lämna dem tillbaka efter kriget. Otto hjälpte till att redigera och ge ut en version av dagboken 1947.

Dagboken, som Anne fått i present på sin 13-årsdag, innehåller anteckningar från den 12 juni 1942 till den 1 augusti 1944. I den skrev hon om vardagslivet i gömstället, om rädsla och hopp, relationer inom gruppen och sin egen utveckling som ung kvinna och skribent. Den engelska utgåvan, The Diary of a Young Girl, trycktes först 1952 efter att verket översattes från nederländska. Sedan dess har dagboken översatts till många språk och nått en global publik.

Det finns olika utgåvor av dagboken. Otto Frank gjorde vissa redigeringar före första utgivningen, bland annat för att skydda privatlivet hos andra personer och för att skapa en mer sammanhållen text. Senare kritiska och kompletta utgåvor har publicerat material som tidigare utelämnats. Äktheten i Annes dagbok ifrågasattes initialt i vissa kretsar, men omfattande forskning och dokumentation, inklusive en rättsmedicinsk undersökning, har bekräftat att dagboken är genuin.

Arv, minnesmärken och betydelse

Anne Franks dagbok har blivit både en personlig berättelse och ett universellt vittnesmål om Förintelsens grymheter och om hur ett ungt människoliv påverkades av förföljelse. Anne Frank-huset i Amsterdam (på Prinsengracht där gömstället låg) är numera ett museum där delar av annexet bevarats och där dagboken och relaterat material visas. Museet spelar en viktig roll i undervisning om Förintelsen och om vikten av mänskliga rättigheter och motstånd mot diskriminering.

Anne Franks liv och dagbok används i skolor världen över för att lära om nazitidens brott, om konsekvenserna av rasism och antisemitiska ideologier, och om vikten av att stå upp för medmänsklighet. Hennes texter påminner om hur individuell erfarenhet kan ge röst åt historiska skeenden och fortsätter att beröra nya generationer.

Viktiga punkter sammanfattat:

  • Anne Frank var en ung judinna som gömde sig i Amsterdam under andra världskriget och förde dagbok under tiden.
  • Dagboken publicerades efter kriget och blev internationellt känd; den översattes från nederländska och gavs ut på engelska 1952 som The Diary of a Young Girl.
  • Familjen arresterades 1944 och Anne dog i Bergen-Belsen i februari 1945. Hennes far Otto Frank överlevde och hjälpte till att sprida hennes berättelse.
  • Anne Frank är idag en global symbol för Förintelsen och hennes dagbok används som undervisningsmaterial och som påminnelse om vikten av tolerans och mänskliga rättigheter.