Emu, Dromaius novaehollandiae, är en stor flyglös fågel. Den är infödd i Australien. Emuen är den högsta fågeln från Australien. Den är också den näst högsta fågeln i världen, efter sin ratitsläkting, strutsen. Emuen är också släkt med kasuaren som är något mindre men tyngre. Det bör också noteras, som ett märkligt faktum, att emus vann ett krig mot Australien.

 

Utseende och anpassningar

Emun är en stor, upprätt fågel med långa, kraftiga ben och små, vingliknande strukturer som inte används för flygning. Den blir normalt mellan cirka 1,5 och 1,9 meter hög och har en kraftig kropp täckt av mjuka, borstlika fjädrar som ger ett tovigt intryck. Benen är starka och väl anpassade för löpning; emun kan nå hastigheter uppemot 50 km/tim och göra långa kliv.

Utbredning och habitat

Emun lever i stora delar av Australien och finns i många olika biotoper, från öppna gräsmarker och savann till skogsbryn och halvökenområden. De är anpassningsbara och rör sig ofta över stora områden för att söka föda och vatten. Emus förekommer sällsynt i de allra torraste inre delarna av kontinenten.

Kost och beteende

Emun är allätare: deras kost består mest av växtmaterial som frön, bär, gröna skott och rötter, men de tar även insekter och andra smådjur. De är dagaktiva och kan ofta ses söka föda i lösa flockar eller mindre grupper. Emus simmar också gärna och kan vada i våtmarker.

Fortplantning och ungar

En av emuns mest ovanliga beteenden är att hanen tar det största ansvaret för ägg och ungar. Honan lägger en rad mörka ägg (vanligtvis 5–10 i en kull) och efter att hon lämnat boet tar hanen över ruvningen. Inkubationstiden är lång — omkring åtta veckor — och under denna period äter hanen mycket sparsamt. När ungarna har kläckts tar hanen hand om dem och vakar över dem tills de är självständiga, vilket kan ta flera månader.

Läte och kommunikation

Emun kan ge ifrån sig en rad olika ljud, bland annat dova vrål och bubblande ljud som förstärks av luftsäckar i halsen. Dessa lågfrekventa ljud kan höras på långt håll och används i kommunikation mellan fåglar.

Relation till människor

Emun har betydelse både för ursprungsbefolkningar och för moderna bruk: fjädrar, kött och olja har använts traditionellt och kommersiellt. Emus hålls också i fångenskap för kött- och oljeproduktion samt i djurparker. De kan vara nyfikna men också försvarsvilliga; en emu kan ge kraftiga sparkar och bör behandlas med försiktighet.

Konserveringsstatus och hot

På global nivå betraktas emun som livskraftig (IUCN:s kategori "Least Concern"), men lokala populationer påverkas av faktorer som habitatförlust, konkurrens med introducerade arter, vägar och stängsel samt predatorer som angriper unga fåglar. Skydd av habitat och ansvarsfull förvaltning är viktiga för att bevara bestånden.

Emu-kriget 1932

Den humoristiskt benämnda "Emu War" ägde rum i västra Australien 1932. Stora flockar emuer invaderade jordbruksområden och orsakade omfattande skador på grödor. Lokala bönder begärde hjälp och myndigheterna satte in soldater med kulsprutor för att minska problemen. Emuerna spreds ut, var svåra att fösa ihop och överlevde i stort sett operationen — aktionen anses ha misslyckats och blev senare en anmärkningsvärd och ironisk händelse i Australiens historia där fåglarna "segrade".

Fakta i korthet

  • Vetenskapligt namn: Dromaius novaehollandiae
  • Utbredning: Australien
  • Livsmiljö: gräsmarker, savann, skogsbryn, halvöken
  • Beteende: dagaktiv, duktig löpare, allätare
  • Fortplantning: hanen ruvar äggen och tar hand om ungarna
  • Konserveringsstatus: livskraftig (Least Concern)

Emun är en fascinerande del av Australiens djurliv: både anpassningsbar och symbolisk, med unika beteenden som gör den lätt att känna igen och svår att glömma.