Kasuarier: stora, flygoförmögna regnskogsfåglar från Nya Guinea

Det finns tre levande arter av kasuari:

• Sydlig kasuar, Casuarius casuarius, som lever i Australien och Nya Guinea.
• Norra kasuarien, Casuarius unappendiculatus, som lever på Nya Guinea och Nya Storbritannien. Den kallas också för envecklad kasuari, guldhalsad kasuari eller Blyths kasuari.
• Dvärgpassagerare, Casuarius bennetti, som lever på Nya Guinea. Den väger upp till 25 kg och kan bli upp till 1 m lång. Den kallas också Bennetts kasuari, bergskasuari eller Mooruk.

Den södra kasuarien är världens största skogsfågel och den näst tyngsta fågeln i världen efter strutsen. Den är tredje högst efter strutsen och emu. Honorna är större och mer färgglada. Vuxna sydliga kasuarier är mellan 1,5 m och 1,8 m långa. Vissa honor kan bli så stora som 2 m och väger cirka 70 kg. De har inga fjädrar på halsen. Halsen är starkt färgad i rött, blått, lila och gult. Den sydliga kasuaren har två wattles, lös hud, som hänger ner från halsen. Den nordliga kasuarien har en vingel. Dvärgkassowaren har inga kilar.

Cassowarier har tre tår på varje fot. Var och en har en vass klo. Den mellersta tån har en klo som liknar en dolk och är 120 mm lång. Eftersom en kasuari kan sparka är denna klo mycket farlig och kan skada eller döda fiender. Forskare tror att de kan springa i upp till 50 km/h (31 mph). De kan hoppa upp till 1,5 meter och de kan simma. Det har rapporterats om attacker på människor och djur av kasuarer. I april 1926 dödade en kasuari en 16-årig pojke nära Mossman i Queensland.

Kasuariens vingar är små och är inte flygfjädrar. De är inte anpassade för att flyga.

Honan lägger mellan tre och åtta stora, ljusgrönblå ägg åt gången. Dessa stora ägg är cirka 90 mm x 140 mm och väger cirka 600 gram. Struts- och emuägg är större. Hanen sitter på äggen i två månader tills de kläcks. Därefter tar han hand om de brunrandiga ungarna i nio månader. Honan parar sig med två eller tre hanar varje år. En kasuari vid Healesville Sanctuary levde i 61 år.

Alla tre typerna av kasuarer har en hornliknande hjälm som kallas casque på huvudet. Skallen består av ett keratinliknande skinn (som en fingernagel) över en insida av ett fast, men skumliknande material. Detta material kan böjas och klämmas, men det återgår till sin rätta form. Namnet kasuar kommer från två papuanska ord som betyder "hornigt huvud". Orsaken till kasuinen är okänd. Det finns ett antal olika idéer, t.ex:

• Det kan ha ett sexuellt syfte, eftersom kvinnans bröstkorg är större.
• Den kan användas för att tränga sig igenom den tjocka skogen,
• Det kan vara ett vapen för att bekämpa andra kasuarior.
• Det kan vara ett verktyg för att skjuta undan lövmassor när de letar efter föda.
• Det kan skydda kasuariernas skalle om de kraschar in i träd.

Biologen Andrew Mack har tittat på kasuarer och håller inte med om många av dessa idéer. Han tror att kåsorna spelar en roll för hur kasuarer hör ljud eller hur de gör ljud. Han upptäckte att dvärgkassowaren och sydkassowaren gör ett mycket lågt ljud. Det är det lägsta kända fågelljudet, som en "boom", som människor bara precis kan höra. Ljudet från den sydliga kasuarien uppmättes till 32 hertz, och dvärgkasuarien var ännu lägre, endast 23 hertz. Fåglarna lever för sig själva, de lever inte i grupper, så det "bommande ljudet" kan vara ett sätt för fåglarna att kommunicera (prata) över långa avstånd i tät regnskog. Forskare tror att detta sätt att prata kan vara hur dinosaurier kommunicerade med varandra.

Deras huvudsakliga föda är frukt, men de äter även andra saker som sniglar, svampar, ormbunkar och blommor. De är viktiga eftersom de sprider växt- och fruktfrön i skogen. Det är känt att varje kasuari lever i ett område på upp till 700 hektar, så de transporterar frön långt. Minst 70 regnskogsträd behöver kasuaren för att sprida sina frön. Deras frön är för stora för att andra regnskogsdjur ska kunna bära dem. Frön från 21 växter måste ätas och passera genom kasuaren, annars växer de inte. Vissa frön är giftiga för alla andra djur; endast kasuaren kan äta dem. Forskare har räknat ut att omkring 150 regnskogsväxter behöver kasuaren.

Den sydliga kasuarien är nu förtecknad som utrotningshotad i Australien. Forskare tror att det bara finns mellan 1 200 och 1 500 kasuarier kvar i Australien. Många av de skogsområden som de gillar att leva i har röjts för jordbruk och annan utveckling. Man har räknat ut att 75 procent av regnskogen, där kasuarierna brukade leva, har röjts i Australien. När cyklonen Larry drabbade Mission Beach-området 2006 jämnades en stor del av kasuari-skogen med marken. Man tror att 18 % av fåglarna dödades av stormen. Djur som vildsvin, hundar och katter har blivit ett stort hot mot fåglarna. Motorfordon är en stor fara för fåglarna. Forskare säger att 70 % av de kända dödsfallen bland kasuarierna vid Mission Beach i Queensland var fåglar som dödades när de försökte korsa vägar.

Den nordliga kasuarien på Nya Guinea är förtecknad som sårbar. De kan lätt bli ett utrotningshotat djur om inget görs för att skydda dem. Forskarna vet inte hur många fåglar det finns, men de tror att det kan finnas mellan 2 500 och 9 999 nordliga kasuarier kvar.

CSIRO studerar avföring från kasuarer för att se om de kan använda deras DNA för att räkna hur många fåglar som finns kvar. År 2008 stoppade den australiska regeringen att regnskogsmark användes för att bygga hus vid Mission Beach. De kommer att försöka bevara korridorer (smala skogsområden) så att fåglarna kan röra sig mellan regnskogsområdena på ett säkert sätt. Människor kommer att uppmanas att återplantera skogsträd och växter på sin mark för att hjälpa till att skapa dessa korridorer. Regeringen överväger att köpa mark för fler korridorer. Forskare håller på att ta reda på när och var kasuarer korsar vägar. Detta kommer att innebära strikta hastighetsbegränsningar för motorfordon för att skydda kasuarierna som kanske försöker korsa vissa vägar. Man tittar på planer på att bygga upphöjda vägar så att fåglarna kan passera under dem.

Många djurparker, till exempel Australian Reptile Park i Gosford, Airlie Beach Wildlife Park och Denver Zoo, försöker föda upp kasuarier. Kassuarier i djurparker har levt i upp till 60 år. Den första kasuaren som hölls i en djurpark fanns i Amsterdam 1597. Den hade förts tillbaka som en present till den tysk-romerske kejsaren Rudolf II.

År 2007 gjorde den australiska sångerskan Christine Anu ett album som heter Chrissy's Island Family. Det är en samling sånger för barn. En av låtarna heter Cassowary. Den handlar om Samu, Wakka Woo kasuarien. Det finns en bilderbok för barn som heter Sisi and the Cassowary av Arone Raymond Meeks. Den har teckningar i traditionell aboriginer-stil som berättar en drömtidsliknande historia.

Den engelske naturhistoriska författaren och konstnären John Gould hade teckningar av kasuaren i sin serie av sju böcker som heter The Birds of Australia. Dessa trycktes i London mellan 1851 och 1869. Henry Richter kompletterade teckningarna av kasuaren. Richters akvarellmålning av kasuaren finns på museet i Melbourne, Victoria.

• Elefantfågel
• Aepyornis
• Terrorfåglar
• Phorusrhacos
• Brontornis
• Dromornis
• Gastornis (Diatryma)