Fyrfältsmetoden i antropologi — arkeologi, lingvistik, biologisk och kultur
Upptäck fyrfältsmetoden i antropologi — arkeologi, lingvistik, biologisk och kultur; en helhetsbild av människans historia, variation och samhällsutveckling.
I Amerika har ämnet antropologi historiskt sett delats upp i fyra huvudsakliga delområden. Denna indelning kallas ofta för "fyrfältsmetoden" och syftar till att ge en helhetlig förståelse av människan genom flera kompletterande perspektiv. De fyra områdena är arkeologi, lingvistik, fysisk antropologi (eller biologisk) och kulturantropologi. Tillsammans hjälper dessa fält forskare att förklara hur olika människor har levt och spridits över världen under historiens lopp.
De fyra fälten – kort översikt
- Arkeologi: Studerar materiella lämningar (redskap, byggnader, avfall, jordlager) för att rekonstruera tidigare samhällen och deras förändringar över tid. Metoder inkluderar utgrävningar, dateringar (t.ex. kol-14), miljöanalys och tolkning av materiell kultur.
- Lingvistik: Undersöker människans språk i dåtid och nutid — hur språk förändras, hur de är besläktade, och vilken roll språket spelar i tänkande och sociala relationer. Fältlingvistik, språkdokumentation och språkrelaterad sociokultur är vanliga arbetsområden.
- Fysisk/biologisk antropologi: Fokuserar på människans biologiska variation, evolution och anpassning. Det kan handla om studier av fossiler, genetisk variation, människans utveckling, sjukdomsmönster och primatstudier.
- Kulturantropologi: Utforskar sociala mönster, normer, symboler, ekonomi, religion och vardagsliv i nutida eller nyligen existerande samhällen, ofta genom deltagande observation och etnografiska fältarbeten.
Hur fälten samverkar
Fyrfältsmetoden betonar att dessa perspektiv kompletterar varandra. Exempelvis kan arkeologiska fynd kombineras med språkhistoriska data för att förstå folkrörelser; biologisk antropologi kan bidra med information om hälsa och diet som sätter kulturmönster i ett fysiologiskt sammanhang; och etnografiska studier kan ge tolkningsramar för materiella objekt och språkliga uttryck.
Historia och kritik
Fyrfältsindelningen är särskilt förknippad med den amerikanska antropologiska traditionen och forskare som Franz Boas och hans elever gjorde tidigt 1900-tal till en norm för utbildning och institutioner i USA. Men metoden har också mött kritik: vissa menar att den skapar onödiga gränser mellan områden som snarare bör vara tvärvetenskapliga. I många andra länder organiseras antropologi annorlunda (t.ex. separat social- och kulturantropologi), och dagens forskning rör sig ofta över disciplingränser, t.ex. genom arkeogenetik, medicinsk antropologi eller kognitiv antropologi.
Tillämpningar och etik
Det finns också en pågående diskussion om tillämpad antropologi — användning av antropologisk kunskap för att lösa praktiska problem inom hälso- och sjukvård, utbildning, kulturmiljövård och utvecklingsarbete. Vissa räknar detta som ett femte fält, andra ser det som en praktik som knyter ihop de fyra fälten. Oavsett klassificering är etiska frågor centrala: samarbete med berörda samhällen, informerat samtycke, repatriering av mänskliga kvarlevor och känsliga datahanteringar är viktiga delar av modern antropologisk praxis.
Sammanfattningsvis ger fyrfältsmetoden en bred verktygslåda för att förstå människans biologiska, materiella, språkliga och kulturella liv över tid, men den kompletteras idag ofta av tvärvetenskapliga samarbeten och kritiska perspektiv.
Historia om metoden med fyra fält
Detta tillvägagångssätt skapades av Franz Boas (1858-1942), även kallad "antropologins fader". Han är känd för att ha gjort antropologin populär och till en akademisk disciplin i USA. Boas ville visa människor att mänskliga aktiviteter, idéer och val är olika på olika platser. Han ansåg att människor borde studeras holistiskt eller som en helhet, och inte bara titta på en del av deras liv, utan hur alla delar av deras liv passar ihop och skapar deras kultur. Detta innefattar att studera människors historia, de föremål de tillverkar, deras kroppar, språk, berättelser och seder.
Ansökan
Sedan 1900-talet har de flesta amerikanska universitet använt sig av fyra fält. Andra länder, som England, delar inte upp antropologin på samma sätt. Arkeologi är till exempel en del av ämnet historia och inte antropologi.
Fördelarna med en fyrfältsstrategi gör det möjligt att ta hänsyn till olika perspektiv när man studerar antropologiska ämnen. Detta bidrar till att lindra eventuella fördomar eller generella felaktiga antaganden om tidigare och nuvarande kulturer.
De fyra fälten
Arkeologi
Arkeologi är studiet av hur människor levde förr i tiden. Arkeologer lär sig av saker som lämnats av människor som levde för länge sedan. De undersöker mycket gamla föremål som keramik, stenredskap, mynt, böcker eller annat som tillverkats eller använts av människor. Vanligtvis ligger dessa föremål begravda i marken och måste grävas ut eller grävas upp. Dessa föremål hjälper arkeologerna att förstå var och hur människor levde för länge sedan. Viktigast av allt är att arkeologer fokuserar på kulturers historia och det förflutna genom artefakter och lämningar.
Berömda arkeologer
- Lewis Binford
- Howard Carter
- V Gordon Childe
- Ian Hodder
Kulturell antropologi
Kulturantropologi är studiet av mänsklig kultur. Kultur är det sätt på vilket grupper av människor lever sina liv baserat på vad som är normalt eller accepterat beteende för den plats där de bor. Kulturen kan vara flytande och förändras när människors idéer förändras. Kulturantropologer tittar på hur olika kulturer är genom att jämföra saker som människors idéer, konst och mat. Fokus inom detta område ligger på skillnaderna mellan kulturer.
Den är också relaterad till sociologi och socialpsykologi.
Den kallas också "socialantropologi".
Kulturell relativism
En av Franz Boas elever, Ruth Benedict, bidrog till att göra begreppet "kulturrelativism" populärt. Kulturrelativism är ett begrepp som innebär att människors tro och handlingar måste förstås inom ramen för den egna kulturen. Människor som studerar kultur bör undvika att bedöma kultur utifrån sina egna antaganden och kulturella normer. Boas och Bosnians' hyllade kulturens mångfald och förespråkade inte etnocentrism eller en överlägsen kultur över dem alla.
Berömda sociokulturella antropologer
- Franz Boas
- Clifford Geertz
- Margaret Mead
- Marshall Sahlins
- Bronislaw Malinowski
- Claude Levi-Strauss
Lingvistik
Lingvistik är studiet av hur människor talar och vilka ord de använder och hur deras språk har utvecklats med tiden (utvecklats). Lingvister, personer som studerar lingvistik, undersöker också hur språket förändrar vad människor tänker och hur människor förändrar språket. De tittar också på hur ord bildar meningar. Detta område fokuserar på hur språket har betydelse för kulturen.
Berömda lingvister
- Noam Chomsky
- Ferdinand de Saussure
- Roman Jakobson
- Edward Sapir
Fysisk antropologi
Fysisk antropologi är studiet av människokroppen (biologi), inklusive hur människor anpassar sig till den plats där de lever och hur kroppar förändrats över tid (evolution). Detta gör de genom att jämföra ben från mycket gamla människor med ben från dagens människor.
Fysiska antropologer studerar även icke-mänskliga primater.
Den kallas också "biologisk antropologi".
Berömda antopologer
- Sarah Blaffer Hrdy
- Dian Fossey
- Jane Goodall
- Mary Leaky
Frågor och svar
F: Vad är "fyrfältsmetoden" inom antropologin?
S: Fyrafältsmetoden är ett sätt att dela upp ämnet antropologi i fyra mindre ämnen. Dessa inkluderar arkeologi, lingvistik, fysisk antropologi (eller biologisk) och kulturantropologi.
F: Hur förklarar dessa fyra typer av antropologi hur olika människor har bott över hela världen under historiens gång?
S: Tillsammans ger dessa fyra typer av antropologi en inblick i hur olika människor har levt och interagerat med varandra över hela världen under historiens gång. De kan hjälpa oss att förstå varför vissa kulturer har utvecklats på vissa sätt och hur de har förändrats med tiden.
F: Vad är tillämpad antropologi?
S: Tillämpad antropologi är ett område där man använder den information man lärt sig genom att studera antropologi för att lösa moderna problem, t.ex. hälso- eller utbildningsfrågor.
F: Är tillämpad antropologi ett eget ämne?
S: Vissa anser att tillämpad antropologi bör betraktas som ett eget ämne, vilket skulle göra den till en "femfältsstrategi". Denna åsikt är dock inte lika vanlig.
F: Vilka är några exempel på moderna problem som tillämpad antropologi kan bidra till att lösa?
S: Exempel på moderna problem som tillämpad antropologi kan bidra till att lösa är hälsofrågor och utbildningsfrågor. Den kan också användas för att studera sociala strukturer och dynamik inom samhällen eller organisationer.
F: Varför är det inte vanligare med femfältsmetoden?
S: Femfältsmetoden är inte vanligare eftersom många människor inte anser att tillämpad antropologi bör betraktas som ett eget separat område i förhållande till traditionella antropologiska studier.
Sök