Dominikanska republiken (spanska: República Dominicana) är ett land i Karibien. Det upptar de östra fem åttondelarna av Hispaniola, medan Haiti upptar de västra tre åttondelarna av ön. Landgränsen mellan dessa två länder är 388 km lång.
Landet har en total yta på 48 671 km²; delen på Hispaniola har en yta på 48 215 km² och de små dominikanska öarna har en yta på 159 km². Den maximala längden, från öst till väst, är 390 km från Punta de Agua till Las Lajas, på gränsen till Haiti. Den största bredden, från norr till söder, är 265 km från Cape Isabela till Cape Beata.
Landet begränsas av Haiti i väster, Atlanten i norr och Karibiska havet i söder. Puerto Rico ligger i sydost och skiljs åt av Monakanalen, som är cirka 130 km bred. Huvudstaden Santo Domingo ligger på sydkusten.
Topografi och landskap
Dominikanska republikens terräng är mycket varierad. Stora bergskedjor, bördiga dalar och kustslätter avlöser varandra över korta avstånd:
- Cordillera Central — landets ryggrad och högsta bergsområde. Här ligger Pico Duarte, som når cirka 3 098 meter över havet och är det högsta berget i Karibien.
- Sierra de Bahoruco — ligger i sydväst och fortsätter mot Haiti som Massif de la Selle.
- Sierra de Samaná — en mindre bergskedja och halvö i nordost, känd för sin dramatiska kustlinje.
- Valle del Cibao — en av landets mest produktiva jordbruksregioner, belägen mellan bergskedjor i norr.
- Enriquillo-bassängen — en låglandsregion i sydväst som rymmer Lago Enriquillo, en saltsjö som ligger under havsnivån (kring −40 till −46 m beroende på nivå) och är den största sjön på ön.
Klimat
Klimatet är i grunden tropiskt och påverkas av havet och höjden. Generella drag:
- Låglandsklimat längs kusterna: varmt och fuktigt med medeltemperaturer runt 25–28 °C.
- Högre höjder i Cordillera Central ger tempererat klimat med betydligt svalare nätter; bergsområden kan ha temperaturer under 10 °C under vissa perioder.
- Regnmängd och fuktighet varierar starkt: norra och nordöstra sluttningar är ofta mycket fuktiga (påverkas av passadvindar), medan sydvästra delen runt Enriquillo-bassängen är relativt torr och kan vara semiarid.
- Orkansäsongen sträcker sig normalt från juni till november, med störst risk för tropiska stormar och kraftiga regn i augusti–september.
Vatten, floder och kust
Rikligt flodnät i många delar av landet. Några viktiga vattenförekomster:
- Yaque del Norte — den längsta floden i Dominikanska republiken, viktig för bevattning i Cibao-dalen.
- Yuna — centralflod som mynnar ut i Atlanten och har stort avrinningsområde.
- Ozama — flyter genom Santo Domingo och har historisk betydelse som transportled.
Kusten består av sandstränder, mangroveträsk, korallrev (särskilt kring öarna och i skyddade bukter) samt brantare klippkuster i vissa områden. Halvön Samaná och östra kusten vid Punta Cana är välkända turistområden på grund av sina stränder.
Vegetation, djurliv och skyddade områden
Dominikanska republiken har flera olika naturtyper: tropiska regnskogar i fuktiga bergssluttningar, torrare torrskogar i sydväst, mangrover vid kusterna och korallrev i kustområdena. Landet hyser endemiska arter, både växter och djur, men många populationer är hotade.
Viktiga nationalparker och skyddade områden (exempel): Parque Nacional Los Haitises (mangroveträsk och kalkstensformationer), Parque Nacional Jaragua (sydvästlig kust och biologiskt rikt område), och Cotubanamá/Parque Nacional del Este (kust- och marint skyddsområde öster om Santo Domingo). Flera bergsområden, som delar av Cordillera Central, är också skyddade.
Miljöfrågor och naturhot
De största miljöproblemen är avskogning (särskilt vid expansion av jordbruk och betesmark), markerosion, överfiske, förlust av våtmarker och hot mot korallrev från föroreningar och turismens påverkan. Klimatförändringar väntas öka risken för kraftigare stormar, havsnivåhöjning och förändrad nederbörd, vilket kan påverka jordbruket och kustsamhällen.
Människors bosättning och ekonomi kopplat till geografin
Befolkningen är ojämnt fördelad: stora städer och mest befolkade områden ligger i kustnära slätter och bördiga inlandssänkor, främst Santo Domingo på södra kusten och städer i Cibao-dalen i norr. Jordbruk (socker, kaffe, kakao, citrusfrukter), tjänstesektorn (särskilt turism) och gruvnäring i vissa regioner är starkt kopplade till landets geografi och klimatförhållanden.
Sammanfattningsvis erbjuder Dominikanska republiken en rik geografisk mångfald: höga berg, djupa dalar, torra bassänger, frodiga regnskogar och långa kuststräckor, vilket ger både möjligheter för jordbruk och turism – men också utmaningar för bevarande och hållbar utveckling.

