AlegsaOnline.com

Dominikanska republikens geografi: läge, yta, klimat och landskap

Upptäck Dominikanska republikens geografi: läge, yta, klimat och varierande landskap – från kuster och berg till tropiskt väder och gränsen mot Haiti.

Författare: Leandro Alegsa

24-09-2025

Dominikanska republiken (spanska: República Dominicana) är ett land i Karibien. Det upptar de östra fem åttondelarna av Hispaniola, medan Haiti upptar de västra tre åttondelarna av ön. Landgränsen mellan dessa två länder är 388 km lång.

Landet har en total yta på 48 671 km²; delen på Hispaniola har en yta på 48 215 km² och de små dominikanska öarna har en yta på 159 km². Den maximala längden, från öst till väst, är 390 km från Punta de Agua till Las Lajas, på gränsen till Haiti. Den största bredden, från norr till söder, är 265 km från Cape Isabela till Cape Beata.

Landet begränsas av Haiti i väster, Atlanten i norr och Karibiska havet i söder. Puerto Rico ligger i sydost och skiljs åt av Monakanalen, som är cirka 130 km bred. Huvudstaden Santo Domingo ligger på sydkusten.

Topografi och landskap

Dominikanska republikens terräng är mycket varierad. Stora bergskedjor, bördiga dalar och kustslätter avlöser varandra över korta avstånd:

Cordillera Central — landets ryggrad och högsta bergsområde. Här ligger Pico Duarte, som når cirka 3 098 meter över havet och är det högsta berget i Karibien.
Sierra de Bahoruco — ligger i sydväst och fortsätter mot Haiti som Massif de la Selle.
Sierra de Samaná — en mindre bergskedja och halvö i nordost, känd för sin dramatiska kustlinje.
Valle del Cibao — en av landets mest produktiva jordbruksregioner, belägen mellan bergskedjor i norr.
Enriquillo-bassängen — en låglandsregion i sydväst som rymmer Lago Enriquillo, en saltsjö som ligger under havsnivån (kring −40 till −46 m beroende på nivå) och är den största sjön på ön.

Klimat

Klimatet är i grunden tropiskt och påverkas av havet och höjden. Generella drag:

Låglandsklimat längs kusterna: varmt och fuktigt med medeltemperaturer runt 25–28 °C.
Högre höjder i Cordillera Central ger tempererat klimat med betydligt svalare nätter; bergsområden kan ha temperaturer under 10 °C under vissa perioder.
Regnmängd och fuktighet varierar starkt: norra och nordöstra sluttningar är ofta mycket fuktiga (påverkas av passadvindar), medan sydvästra delen runt Enriquillo-bassängen är relativt torr och kan vara semiarid.
Orkansäsongen sträcker sig normalt från juni till november, med störst risk för tropiska stormar och kraftiga regn i augusti–september.

Vatten, floder och kust

Rikligt flodnät i många delar av landet. Några viktiga vattenförekomster:

Yaque del Norte — den längsta floden i Dominikanska republiken, viktig för bevattning i Cibao-dalen.
Yuna — centralflod som mynnar ut i Atlanten och har stort avrinningsområde.
Ozama — flyter genom Santo Domingo och har historisk betydelse som transportled.

Kusten består av sandstränder, mangroveträsk, korallrev (särskilt kring öarna och i skyddade bukter) samt brantare klippkuster i vissa områden. Halvön Samaná och östra kusten vid Punta Cana är välkända turistområden på grund av sina stränder.

Vegetation, djurliv och skyddade områden

Dominikanska republiken har flera olika naturtyper: tropiska regnskogar i fuktiga bergssluttningar, torrare torrskogar i sydväst, mangrover vid kusterna och korallrev i kustområdena. Landet hyser endemiska arter, både växter och djur, men många populationer är hotade.

Viktiga nationalparker och skyddade områden (exempel): Parque Nacional Los Haitises (mangroveträsk och kalkstensformationer), Parque Nacional Jaragua (sydvästlig kust och biologiskt rikt område), och Cotubanamá/Parque Nacional del Este (kust- och marint skyddsområde öster om Santo Domingo). Flera bergsområden, som delar av Cordillera Central, är också skyddade.

Miljöfrågor och naturhot

De största miljöproblemen är avskogning (särskilt vid expansion av jordbruk och betesmark), markerosion, överfiske, förlust av våtmarker och hot mot korallrev från föroreningar och turismens påverkan. Klimatförändringar väntas öka risken för kraftigare stormar, havsnivåhöjning och förändrad nederbörd, vilket kan påverka jordbruket och kustsamhällen.

Människors bosättning och ekonomi kopplat till geografin

Befolkningen är ojämnt fördelad: stora städer och mest befolkade områden ligger i kustnära slätter och bördiga inlandssänkor, främst Santo Domingo på södra kusten och städer i Cibao-dalen i norr. Jordbruk (socker, kaffe, kakao, citrusfrukter), tjänstesektorn (särskilt turism) och gruvnäring i vissa regioner är starkt kopplade till landets geografi och klimatförhållanden.

Sammanfattningsvis erbjuder Dominikanska republiken en rik geografisk mångfald: höga berg, djupa dalar, torra bassänger, frodiga regnskogar och långa kuststräckor, vilket ger både möjligheter för jordbruk och turism – men också utmaningar för bevarande och hållbar utveckling.

Klimat

Landet har ett tropiskt klimat som dock ändras av höjdskillnader och passadvindarna (vindar som kommer från nordost, från Atlanten), som blåser från Atlanten året runt. Årsmedeltemperaturen är 25 °C med små förändringar från en årstid till en annan. Medeltemperaturen varierar från en region till en annan, från 21 °C i centrala Cordillera Central till så höga som 28 °C på kustslätterna. Temperaturen överstiger mycket sällan 32 °C. Temperaturen sjunker under 0 °C endast i de högsta bergen på vintern. Medeltemperaturen i Santo Domingo är 25 °C i januari och 30 °C i juli.

Regnsäsongen är från maj till november. Den genomsnittliga nederbörden per år är 1 346 mm, med extremvärden på 2 500 mm eller mer i de nordöstra bergen och 500 mm i de sydvästra dalarna. De västra dalarna, längs den haitiska gränsen, förblir relativt torra, med mindre än 760 mm årlig nederbörd. De nordvästra och sydöstra delarna av landet är också mycket torra.

Från juni till november (främst från augusti till oktober) är tropiska stormar och orkaner vanliga och kan orsaka stor skada i landet.

Öar

Det finns flera mindre öar och vikar som ingår i Dominikanska republiken. De största öarna är:

Saona, nära Hispaniolas sydöstra kust, i Karibiska havet. Den har en yta på 117 km². Dess Taíno-namn var Iai eller Adamanay. Columbus namngav denna ö som Savona efter den italienska staden med samma namn men användningen under årens lopp har eliminerat bokstaven v.
Beata, på Hispaniolas södra kust i Karibiska havet. Den har en yta på 27 km². Ingen känner till dess Taíno-namn. Columbus namngav ön som Madama Beata.
Catalina, mycket nära Hispaniolas sydöstra kust i Karibiska havet. Den har en yta på 9,6 km². Dess Taíno-namn var Iabanea men vissa författare, inklusive poeter, säger att den kallades Toeya eller Toella. Den upptäcktes av Columbus som gav den namnet Santa Catalina.

Några av dessa vikar är Cayos Siete Hermanos (Cayos Siete Hermanos), nära den nordvästra kusten, och vikarna i Samanábukten.

Berg och dalar

Dominikanska republiken är ett land med många berg; de högsta topparna i Karibien finns här. Bergskedjorna har en nordväst-sydostlig riktning och de skiljs åt av dalar med samma allmänna riktning.

Från norr till söder är bergskedjorna och dalarna:

Cordillera Septentrional (på engelska, "Northern Range"). Den löper parallellt med nordkusten, med utbredningar i nordväst, Tortuga-ön norr om Haiti, och i sydost, Samanáhalvön (med Sierra de Samaná). Det högsta berget är Diego de Ocampo, nära staden Santiago, med 1 249 m. Det finns flera små slätter mellan denna bergskedja och Atlanten. Floderna är korta och de flesta av dem rinner norrut.
Cibao-dalen är den största och viktigaste dalen i landet. Denna långa dal går från norra Haiti, där den kallas Plaine du Nord, till Samanábukten. Den kan delas upp i två delar: den nordvästra delen är Yaque del Norte-dalen (eller Línea Noroeste) och den östra Yunadalen (eller Vega Real, engelska: Royal Valley). Vega Real har landets bästa jordar; befolkningstätheten är hög.
Cordillera Central (på engelska "Central Range") kallas också Sierra del Cibao och på Haiti Massif du Nord ("Northern Massif"). Med sina höga berg delar den landet i två halvor. De högsta bergen i Västindien ligger i denna bergskedja: Pico Duarte, 3 098 m, och andra över 3 000 m. Nära öns mitt vänder denna bergskedja söderut och kallas Sierra de Ocoa och slutar nära staden Azua de Compostela, på den karibiska kusten. En annan gren, Cordillera Oriental (på engelska, "Eastern Range") eller Sierra del Seibo, skiljs från huvudkedjan av den region som kallas Los Haitises; den har en väst-östlig riktning och ligger söder om Samanábukten.

San Juan-dalen och Azua-slätten är stora dalar söder om Central Cordillera Central med en höjd på mellan 0 och 600 meter.
Sierra de Neiba; berget Neiba är det högsta berget här med 2 279 m. En förlängning sydost om Sierra de Neiba är Sierra Martín García (Loma Busú, 1 350 m).
Hoya de Enriquillo eller Neibadalen är en märklig dal med en väst-östlig riktning, låg höjd (i genomsnitt 50 meter med några punkter under havsnivån) och med en stor saltsjö: Enriquillosjön.
Sierra de Bahoruco, som på Haiti kallas Massif de la Selle. Denna sydliga bergsgrupp har en geologi som skiljer sig mycket från resten av ön.
Llano Costero del Caribe (på engelska "Caribbean Coastal Plain") ligger i sydöstra delen av ön (och Dominikanska republiken). Det är en stor prärie öster om Santo Domingo.

Floder och sjöar

De åtta längsta floderna i Dominikanska republiken är:

Yaque del Norte är Dominikanska republikens längsta flod med 296 km. Den har sitt ursprung i Cordillera Central och rinner genom Yaque del Norte-dalen till Atlanten. Dess avrinningsområde har en yta på 7 044 km².
Yuna. Den är 209 km lång. Den har sitt ursprung i Central Cordillera och rinner österut genom Vega Real och till Samanábukten. Dess avrinningsområde har en yta på 5 498 km².
Yaque del Sur. Den är 183 km lång och har sitt ursprung i Cordillera Central. Den rinner söderut ut i Karibiska havet. Dess avrinningsområde har en yta på 4 972 km².
Ozama. Den är 148 km lång. Den har sitt ursprung i Sierra de Yamasá (en gren av Central Cordillera). Den rinner ut i Karibiska havet. Dess avrinningsområde har en yta på 2 685 km². Staden Santo Domingo ligger på båda sidor av denna flod.
Camú. Den är 137 km lång. Den har sitt ursprung i Central Cordillera och rinner ut i Yunafloden. Dess avrinningsområde har en yta på 2 655 km².
Nizao. Den är 133 km lång. Den har sitt ursprung i Central Cordillera och rinner söderut ut i Karibiska havet. Dess avrinningsområde har en yta på 974 km².
San Juan. Den är 121 km lång. Den har sin källa i Central Cordillera och rinner söderut genom San Juan-dalen. Den är den viktigaste biflödet till Yaque del Sur-floden. Dess avrinningsområde har en yta på 2 005 km².
Mao. Den är 105 km lång. Den har sitt ursprung i Cordillera Central och rinner norrut ut i Yaque del Norte-floden. Dess avrinningsområde har en yta på 864 km².

Artibonite-floden är öns längsta flod, men endast 68 km av den finns i Dominikanska republiken.

Den största sjön på Hispaniola och i Karibien är Enriquillosjön. Den ligger i Hoya de Enriquillo och har en yta på 265 km². Det finns tre små öar i sjön. Den ligger cirka 40 meter under havsnivån och är en saltsjö med högre koncentration av salt än havsvattnet.

Andra sjöar är Rincón (sötvatten, 28,2 km²), Oviedo (bräckt vatten, 28 km²), Redonda, Limón.

Frågor och svar

F: Vad är Dominikanska republiken?

S: Dominikanska republiken är ett land som ligger i Karibien.

F: Hur stort är Dominikanska republiken?

S: Landet har en total yta på 48 671 km².

F: Vilken del av Hispaniola upptar Dominikanska republiken?

S: Dominikanska republiken upptar de östra fem åttondelarna av Hispaniola.

F: Vilken är landgränsen mellan Dominikanska republiken och Haiti?

S: Landgränsen mellan de två länderna är 388 km lång.

F: Vilken är Dominikanska republikens huvudstad?

S: Dominikanska republikens huvudstad är Santo Domingo.

F: Vilka är Dominikanska republikens gränser?

S: Landet avgränsas av Haiti i väster, Atlanten i norr och Karibiska havet i söder.

F: Vad skiljer Dominikanska republiken från Puerto Rico?

S: Puerto Rico skiljs från Dominikanska republiken av Mona Channel, som är ca 130 km bred.