Helvetet: Vad det betyder i religion och mytologi (Sheol, Hades, Gehenna)

Utforska helvetets betydelser i religion och mytologi — Sheol, Hades och Gehenna: ursprung, skillnader och tolkningar i historisk och biblisk kontext.

I många mytologier och religioner är helvetet eller underjorden en plats där onda människors själar hamnar efter sitt liv på jorden. Det ses ofta som en verklig (men kanske inte fysisk) plats som kontrolleras antingen av Gud eller någon mindre övernaturlig varelse som Satan. Helvetet är traditionellt motsatsen till himlen och framställs som avskilt från Gud, där det saknas kärlek eller annan godhet. I Bibelns översättningar har flera olika ord använts: det hebreiska Sheol i Gamla testamentet, det grekiska Hades i Nya testamentet och det hebreiska begreppet som i grekiska texten återges som Gehenna. Var och en av dessa termer har nyanser som skiljer sig från den moderna, populära bilden av "helvete". På engelska och i vardagsspråk används ordet också metaforiskt, till exempel i uttryck som "War is Hell".

Ursprung och betydelser av orden

• Sheol – I den hebreiska Bibeln (Gamla testamentet) används Sheol ofta för "graven" eller "dödens boning". Det är i många texter en neutral plats där de döda uppehåller sig, snarare än ett särskilt straffställe. I poetiska böcker som Psaltaren och Predikaren återfinns Sheol som ett svart, tyst rike under jorden.
• Hades – I grekisk mytologi är Hades namnet på både underjorden och dess härskare. I den Septuaginta‑översättning av Gamla testamentet användes Hades för att återge Sheol. I Nya testamentet förekommer Hades som en plats där de döda vistas, och i vissa texter framställs det som en temporär plats före den yttersta domen (t.ex. i liknelsen om den rike mannen och Lasarus i Lukas 16).
• Gehenna – Namnet kommer från Gehenna (Hebr. Gull dalen, Vale of Hinnom), en dal söder om Jerusalem där man historiskt förknippades med barnoffer och senare med bränningar och avfall. I Jesu tal används Gehenna som en bild för slutgiltig dom och förintelse eller plåga, ofta med eld som symbol. I många bibelöversättningar återges Gehenna som "helvetet" i betydelsen evig bestraffning eller destruktion.

Utveckling i judendom och kristendom

Föreställningarna har förändrats över tid. I tidig judendom är bilden av efterlivet ofta osäker och varierande: Sheol är en samlingsplats för de döda, men i senare judisk litteratur (från andra tempelperioden) utvecklas idén om särskilda belönings- och straffplatser. Under andra templets tid framträder också tankar om uppståndelse, dom och ett mer uttalat paradis och helvete.

I kristendomen tolkades och kombinerades begreppen på olika sätt. Nya testamentet använder flera olika termer, och de tidiga kyrkofäderna, medeltida teologer och senare reformatorer utvecklade skilda lärouppfattningar om helvetet: allt från evigt, medvetet lidande till uppfattningar om evig förintelse (annihilationism) eller slutlig upprättelse (universalism). Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" och andra litterära verk har också påverkat den västerländska bilden av helvetet starkt.

Grekerna och den mytologiska Hades

I grekisk mytologi är Hades ett rike befolkat av själar, uppdelat i olika avdelningar där de rättfärdiga och de ogudaktiga kan ha olika öden. Hades som gud (även kallad Pluton i senare traditioner) är inte nödvändigtvis ond; han är snarare den som regerar över de döda. Detta skiljer sig från den monoteistiska idén om ett helvete som en plats skapad av Gud för straff.

Relation till andra religioner

I andra religioner finns liknande begrepp. Inom islam finns Jahannam, som ofta framställs som ett straffrike med grader av plåga för dem som förkastat Guds väg. Hinduismens och buddhismens kosmologier rymmer också underjordiska eller rena/fria tillstånd där karma avgör återfödelsens villkor, och där det kan finnas bestraffande tillstånd (t.ex. Naraka) som ofta är temporära.

Moderna tolkningar och kulturella framställningar

Idag varierar tolkningarna kraftigt. Inom teologi finns flera huvudlinjer:

• Evigt medvetet lidande: traditionell syn där de som döms lider i evighet.
• Annnihilationism: de ogudaktiga upphör att existera efter domen.
• Universalism: i sista hand förenas alla med Gud efter rening eller prövning.
• Metaforisk tolkning: hell som bild för andligt avståndstagande från det goda eller ett psykiskt tillstånd av ångest och ånger.

Konst, litteratur och populärkultur har också format vår föreställning om helvetet — från Dantes avgrunder via målningar och filmer till vardagliga metaforer ("det var ett helvete").

Sammanfattning

Begreppet "helvetet" rymmer flera historiska och språkliga lager. Sheol, Hades och Gehenna är inte alltid synonyma: Sheol är ofta en neutral dödsboning, Hades kan vara en mytologisk underjordisk värld och ett tillfälligt uppehållsställe, medan Gehenna i biblisk tradition framträder som en bild för slutgiltig dom och förintelse eller straff. Hur man ser på helvetet i dag beror mycket på religiös tradition, teologisk inriktning och kulturell påverkan.

Andra religioners föreställningar om helvetet

• De gamla grekerna trodde att själar skulle gå till olika platser i underjorden. En av dessa platser, som kallades Tartaros, var som ett helvete. Guden Hades var härskare över underjorden.
• Inom buddhismen finns det tre typer av helveten, som kallas Naraka. Till skillnad från i judendomen och kristendomen föds själar till dessa platser på grund av sin karma. De tillbringar en viss tid där och återföds sedan någon annanstans.
• I islam kallas helvetet Jahannam och är en plats för bestraffning. Muslimerna är oense om huruvida helvetet är evigt eller inte. De flesta muslimer är säkra på att åtminstone muslimer bara kommer att stanna i helvetet under en viss tid, men andra människors öde är okänt. I islam, med undantag för Muʿtazila, har helvetet redan skapats. Vissa muslimer tror att helvetet kan påverka den här världen eller att döda människor för närvarande befinner sig i helvetet. Muhammed tros ha besökt helvetet under sin resa på Buraq. Iblis (Satan) tros också befinna sig på botten av helvetet nu. Ändå är helvetet inte demonernas hem, demoner straffas också i helvetet. Även om vissa muslimer tror att människor i den här världen kan interagera med människor från himlen eller helvetet, hävdar de flesta muslimska teologiförfattare att människor inte kan passera mellan de levandes värld och helvetet.
• Inom shintoismen liknar helvetet (Yomi) det grekiska Hades, eftersom alla själar hamnar där, oavsett vad de har gjort i livet, för att ha en eländig tillvaro för evigt.

 
Muhammed, tillsammans med Buraq och Gabriel, besöker helvetet och ser "skamlösa kvinnor" som straffas för evigt för att de exponerar sitt hår för främlingar. Persiskt, 1400-talet.  

Frågor och svar

F: Vad är helvetet?

Fråga: Hur skiljer sig den från himlen?

F: Vilka ord används för att beskriva helvetet på olika språk?

F: Har helvetet några andra betydelser?

F: Vem styr helvetet?

F: Finns det kärlek eller vänlighet i helvetet?

Sök med bokstav