Aspergers syndrom – vad det är, symtom, diagnos och stöd
Aspergers syndrom – symtom, diagnos och stöd: en tydlig guide för förståelse, hjälpinsatser och vardagsstrategier. Läs mer här.
Aspergers syndrom (ofta kallat Asperger) är en form av autismspektrumtillstånd. Det påverkar hur en person uppfattar sociala situationer, kommunicerar och beter sig tillsammans med andra. Många med Aspergers upplever svårigheter med socialt samspel och kan ha svårt att "passa in" i sociala sammanhang på det sätt som förväntas av neurotypiska personer. Begreppet neurotypisk (eller NT) används inom det autistiska samhället för att beskriva människor som inte tillhör autismspektrumet. Aspergers syndrom räknas som en utvecklingsmässig variation och betraktas inte som en psykisk sjukdom. De flesta vuxna med Aspergers kan, med stöd och träning, lära sig att bygga relationer, arbeta och leva självständigt. Asperger har ofta setts som den mer högfungerande delen av autismspektrumstörningarna.
Aspergers syndrom är inte en sjukdom som går över av sig självt; det är en livslång neurologisk variation. Samtidigt finns många insatser som kan minska problem och stödja funktionsförmågan i vardagen. Ibland används medicinering för att lindra specifika svårigheter eller bifynd, till exempel om en person har svår ångest, depression eller tydlig aggression kopplad till tillståndet — då kan läkemedel ges för att påverka symtomen som stör vardagen. Terapeuter och stödpersonal arbetar ofta med praktiska övningar för att träna social förståelse, till exempel genom att låta personen agera upp eller tolka ansiktsuttryck och kroppsspråk för att öva igenkänning av känslor.
Vanliga symtom
- Svårigheter med socialt samspel: svårt att läsa sociala signaler, starta eller hålla samtal, förstå outtalade normer.
- Begränsade, intensiva intressen: djup inriktning på ett fåtal ämnen eller aktiviteter.
- Rutiner och förutsägbarhet: starkt behov av fasta rutiner och svårighet vid förändring.
- Kommunikationsmönster: både talat språk och kroppsspråk kan vara annorlunda — exempelvis mer formellt språk eller bokstavlig tolkning.
- Sensoriska känsligheter: över- eller underkänslighet för ljud, ljus, beröring, lukt eller smak.
- Motorisk koordination: vissa har klumpighet eller långsammare finmotorik.
- Styrkor: ofta god minne för fakta, logiskt tänkande, uppmärksamhet på detaljer och hög arbetskapacitet inom intresseområden.
Diagnos
Aspergersdiagnos ställs genom en noggrann bedömning av utvecklingshistoria och aktuella svårigheter. Bedömningen görs ofta av ett multiprofessionellt team som kan inkludera psykolog, barn- eller vuxenpsykiater, logoped och arbetsterapeut. Diagnostiska verktyg som observationsskalor och anamnesintervjuer kan användas. Sedan DSM-5 (en amerikansk diagnostisk manual) slogs Aspergers ihop med övriga autismspektrumdiagnoser under begreppet autism spectrum disorder, men termen Asperger används fortfarande i vardagligt språk och av många kliniker.
Medföljande tillstånd
Många med Aspergers har samtidigt andra diagnoser eller problem, till exempel ADHD, ångestsyndrom, depression, tvångssyndrom eller sömnstörningar. En del kan också ha epilepsi eller inlärningssvårigheter. Bedömning och behandling tar ofta hänsyn till dessa följtillstånd.
Stöd och behandling
- Psykoedukation: information till personen och närstående om hur autism fungerar och vilka strategier som hjälper.
- Social färdighetsträning: övningar för att träna samtal, kroppsspråk och problemlösning i sociala situationer.
- Kognitiv beteendeterapi (KBT): anpassad KBT kan hjälpa vid ångest, tvång och depression.
- Logopedi och arbetsterapi: stöd för kommunikation, vardagsrutiner och sensoriska svårigheter.
- Skol- och arbetsanpassningar: individuella anpassningar, stödpersonal, tydliga rutiner och arbetsmiljöförändringar.
- Praktiska hjälpmedel: visuella scheman, påminnelser och strukturstöd.
- Läkemedel: används inte för att "bota" autism, men medicinering för specifika problem kan övervägas, till exempel för att minska ångest, sömnstörningar eller symtomen som orsakar svår funktionsnedsättning.
- Terapi för känsloigenkänning: övningar där man tränar på att tolka ansikten och kroppsspråk hjälper att förstå känslor hos andra.
Praktiska råd för vardagen
- Använd tydlig och konkret kommunikation — korta instruktioner och visuella stöd fungerar ofta bättre än abstrakta uppmaningar.
- Skapa förutsägbarhet: dagliga rutiner, kalender eller visuellt schema minskar stress vid förändring.
- Dela upp uppgifter i mindre steg och förbered personen innan något nytt händer.
- Ta hänsyn till sensoriska behov — möjliggör lugna utrymmen eller hörselskydd vid behov.
- Fokusera på den enskildes styrkor och intressen för att främja självkänsla och motivation.
När söka utredning
Sök utredning om sociala svårigheter, repetitivt beteende, kraftigt behov av rutiner eller andra problem påverkar skola, arbete eller relationer. Tidig bedömning ger bättre möjligheter till stödinsatser. För många vuxna kan en diagnos ge förklaringar och leda till rätt anpassningar i arbetslivet och i privatlivet.
Prognos och livskvalitet
Med rätt stöd kan personer med Aspergers leva ett gott och meningsfullt liv. Många lär sig strategier för att hantera sociala situationer och klarar arbete, relationer och fritid väl. Stödjande nätverk, anpassningar i skola och på jobbet, samt behandling av eventuella medföljande svårigheter är viktiga för att förbättra funktion och välmående.
Vill du veta mer eller få hjälp att hitta stöd i din närhet, prata med vårdcentral, primärvårdsteam eller en specialistmottagning för neuropsykiatriska utredningar.
Personer med Aspergers syndrom har ofta begränsade intressen, som den här pojkens intresse för att stapla burkar.
Orsaker och hantering
Aspergers syndrom kan observeras och diagnostiseras i tidig barndom. Ingen vet exakt vad som orsakar det, men man tror att det har en genetisk orsak. Den del av hjärnan som kontrollerar en persons "sociala beteende" (att förstå och kommunicera med andra människor) kan växa eller fungera annorlunda hos en person med Aspergers syndrom. En annan del av hjärnan som kan vara annorlunda är den del som kontrollerar vissa kroppsrörelser, t.ex. balansen. En person med detta tillstånd kan gå eller agera klumpigt och ha svårt att utföra kroppshandlingar som t.ex. sport. De kan också göra fysiska handlingar upprepade gånger, till exempel gunga, flaxa med händerna eller knacka med fötterna. Tillståndet verkar förekomma i familjer. Föräldrar som har Aspergers syndrom har ofta barn som har det eller en annan typ av autism.
Aspergers syndrom kan inte upptäckas genom blodprov eller genom att titta på någons kropp. En läkare måste prata med personen och andra personer som känner honom eller henne väl, observera hur personen rör sig och beter sig och ta reda på personens förflutna. Ibland tror en läkare av misstag att personen i stället har schizofreni, tvångssyndrom, ADHD eller mental retardation. Tourettes syndrom med "tics" (repetitiva, okontrollerade handlingar som ryckningar, blinkningar och hosta) kommer ibland tillsammans med Aspergers syndrom. Många personer med Aspergers syndrom har också ADHD och/eller tvångssyndrom. Det har uppskattats att mer än hälften av alla personer med syndromet också har någon annan typ av syndrom, störning, handikapp, sjukdom eller sjukdom. I MSD-manualen står det att "starka bevis talar för en genetisk komponent".
Personer med Aspergers syndrom har normal till hög intelligens. Som barn kan de behöva särskild hjälp hemma och i skolan för att lära sig socialt beteende. Syndromet kan inte bli bättre genom att ta medicin. Personer som har detta tillstånd får ibland medicin för att hjälpa dem med depression, som ofta upplevs av personer med syndromet.
Personer med Aspergers syndrom kan ha svårt att anpassa sig till andra människor. Denna sociala obekvämhet har kallats "aktiv men udda". Vuxna som har det lär sig vanligtvis tillräckligt med "coping skills" för att agera på ett sätt som verkar normalt, men ofta med några skillnader. De flesta personer med syndromet kan kommunicera tydligt med vänner och familj. De kan ha svårare att kommunicera med nya människor. Personer som bär på syndromet kan ibland verka oförskämda eller ointresserade under samtal, utan att de menar något fel. De kan också bli stressade eller oroliga när saker och ting inte går som de vill.
Egenskaper
Aspergers syndrom kännetecknas bland annat av följande:
- Delta i långa, ensidiga samtal utan att märka om lyssnaren lyssnar eller försöker byta ämne.
- Uppvisar ovanlig icke-verbal kommunikation, t.ex. bristande ögonkontakt, få ansiktsuttryck eller besvärliga kroppshållningar och gester.
- Visar en intensiv besatthet av ett eller två specifika, smala ämnen, t.ex. baseballstatistik, tågtider, väder eller ormar.
- Verkar inte förstå, känna empati eller vara känslig för andras känslor.
- Har svårt att "läsa" andra människor eller förstå humor
- Talar med monoton, stel röst eller ovanligt snabbt.
- Kan föredra att vara ensam
- Fastnar i sina egna huvuden
- Har konstiga tankar och fördomar om omvärlden.
- Har problem med att träffa nya människor
- Gillar inte omedelbara förändringar
- Känner sig obekväm i närheten av människor, oftast främlingar
- Har ett öga för detaljer och lägger märke till de små sakerna
- Följer sina egna vanor, rutiner och traditioner, t.ex. att alltid köpa samma typ av mat och dryck eller lyssna på samma låt om och om igen.
Aspergers syndrom märks genom att personen beter sig annorlunda i sociala situationer. Deras sociala funktionshinder kan ha olika nivåer. Det är inte alla som har Aspergers syndrom som har samma nivå. Den här egenskapen är inte den enda. Någon som ogillar människor i allmänhet har inte nödvändigtvis Aspergers. Andra egenskaper som kan identifieras är att Aspergerpersoner hatar alla förändringar i sina rutiner. De ogillar också att ha ögonkontakt. För det mesta försöker de undvika det. De tittar bort. Vanligtvis har personer som har med Aspergers syndrom att göra mindre ansiktsuttryck än någon annan. Det finns många kännetecken. Om någon bara har några av dessa egenskaper är det förmodligen inget problem med dem. Vanligtvis tenderar personer med syndromet att nynna eller uttala olika ljud för sig själva, som de har hört i sin omgivning, till exempel en reporters röst, en man på radion, texter från låtar, ord, saker de har läst eller vad människor i deras omgivning brukar säga. De kan upprepade gånger nämna dessa ord eller fraser om och om igen.
Historia
På 1940-talet studerade en läkare vid namn Hans Asperger några barn som var annorlunda än de flesta andra barn som han kände, men som var lika varandra. Han kallade dem "små professorer" eftersom han tyckte att de var intressanta och skrev en bok om dem. Dr Asperger tyckte att hans "små professorer" hade en annorlunda personlighet.
På 1980-talet hittade dr Lorna Wing på namnet "Aspergers syndrom" för personer med högfungerande autism efter att ha forskat om Hans Aspergers arbete.
1994 lades Aspergers syndrom till i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV).
År 2013 togs Aspergers syndrom bort från DSM.
Aspergers är en av många separata ICD-autistiska störningar som fortfarande kan diagnostiseras med hjälp av ICD, men som i DSM kan hittas som autismspektrumstörning eller autistisk störning, och som för tydlighetens skull ofta kallas autistisk spektrumstörning. Vårdgivare som använder DSM kan dokumentera och hänvisa till din ICD Autistic Disorder, ge dig den ytterligare DSM Autistic Disorder, eller ge dig en kombination av de två etiketterna (t.ex. Autistic Spectrum Disorder "Asperger's" 299.00 (F84.0), med specifik inlärningsstörning, mild).
Statistik
Aspergers syndrom är mycket vanligare hos män än hos kvinnor. Statistiken säger att tre män är drabbade för varje kvinna.
Hur vanligt syndromet är diskuteras flitigt, eftersom det finns siffror som visar väldigt olika siffror. Men det ligger förmodligen mellan 1 på 250 och 1 på 10 000. I en genomgång av epidemiologiska studier av barn från 2003 fann man autismfrekvenser som varierade från 0,03 till 4,84 per 1 000, och förhållandet mellan autism och Aspergers syndrom varierade från 1,5:1 till 16:1.
Frågor och svar
F: Vad är Aspergers syndrom?
S: Aspergers syndrom är en typ av autismspektrumstörning som påverkar hur en person förstår, talar och agerar med andra människor.
F: Hur påverkar Aspergers syndrom en persons förmåga att interagera med andra?
S: En person med Aspergers syndrom kanske inte passar bra in bland andra människor och kan inte agera som alla andra i olika sociala situationer.
F: Vad är neurotypiskt (NT)?
S: Neurotypisk (NT) är en term som myntades inom autistiska samhället som en etikett för de andra personer som inte tillhör autismspektrumet.
F: Är Aspergers syndrom en psykisk sjukdom?
S: Aspergers syndrom anses manifestera sig som en utvecklingsstörning och betraktas inte som en psykisk sjukdom.
F: Kan de flesta vuxna med Aspergers syndrom lära sig att skaffa vänner, utföra ett nyttigt arbete och leva ett framgångsrikt liv?
S: Ja, de flesta vuxna med Aspergers syndrom kan lära sig att skaffa vänner, utföra ett nyttigt arbete och leva ett framgångsrikt liv.
F: Vad är en lösning som personer med Aspergers syndrom kan prova för att minska symtom som aggressivitet?
S: En lösning kan vara medicinering för att begränsa olika symtom som aggressivitet.
F: Vilken metod använder terapeuter för att hjälpa personer med Aspergers syndrom att förstå känslor?
S: Terapeuter gör många aktiviteter som att spela upp en känsla och låta Aspergerpersonerna gissa vad det är för att hjälpa dem att förstå känslor.
Sök