Aspergers syndrom – vad det är, symtom, diagnos och stöd

Aspergers syndrom kan observeras och diagnostiseras i tidig barndom. Ingen vet exakt vad som orsakar det, men man tror att det har en genetisk orsak. Den del av hjärnan som kontrollerar en persons "sociala beteende" (att förstå och kommunicera med andra människor) kan växa eller fungera annorlunda hos en person med Aspergers syndrom. En annan del av hjärnan som kan vara annorlunda är den del som kontrollerar vissa kroppsrörelser, t.ex. balansen. En person med detta tillstånd kan gå eller agera klumpigt och ha svårt att utföra kroppshandlingar som t.ex. sport. De kan också göra fysiska handlingar upprepade gånger, till exempel gunga, flaxa med händerna eller knacka med fötterna. Tillståndet verkar förekomma i familjer. Föräldrar som har Aspergers syndrom har ofta barn som har det eller en annan typ av autism.

Aspergers syndrom kan inte upptäckas genom blodprov eller genom att titta på någons kropp. En läkare måste prata med personen och andra personer som känner honom eller henne väl, observera hur personen rör sig och beter sig och ta reda på personens förflutna. Ibland tror en läkare av misstag att personen i stället har schizofreni, tvångssyndrom, ADHD eller mental retardation. Tourettes syndrom med "tics" (repetitiva, okontrollerade handlingar som ryckningar, blinkningar och hosta) kommer ibland tillsammans med Aspergers syndrom. Många personer med Aspergers syndrom har också ADHD och/eller tvångssyndrom. Det har uppskattats att mer än hälften av alla personer med syndromet också har någon annan typ av syndrom, störning, handikapp, sjukdom eller sjukdom. I MSD-manualen står det att "starka bevis talar för en genetisk komponent".

Personer med Aspergers syndrom har normal till hög intelligens. Som barn kan de behöva särskild hjälp hemma och i skolan för att lära sig socialt beteende. Syndromet kan inte bli bättre genom att ta medicin. Personer som har detta tillstånd får ibland medicin för att hjälpa dem med depression, som ofta upplevs av personer med syndromet.

Personer med Aspergers syndrom kan ha svårt att anpassa sig till andra människor. Denna sociala obekvämhet har kallats "aktiv men udda". Vuxna som har det lär sig vanligtvis tillräckligt med "coping skills" för att agera på ett sätt som verkar normalt, men ofta med några skillnader. De flesta personer med syndromet kan kommunicera tydligt med vänner och familj. De kan ha svårare att kommunicera med nya människor. Personer som bär på syndromet kan ibland verka oförskämda eller ointresserade under samtal, utan att de menar något fel. De kan också bli stressade eller oroliga när saker och ting inte går som de vill.

Egenskaper

Aspergers syndrom kännetecknas bland annat av följande:

• Delta i långa, ensidiga samtal utan att märka om lyssnaren lyssnar eller försöker byta ämne.
• Uppvisar ovanlig icke-verbal kommunikation, t.ex. bristande ögonkontakt, få ansiktsuttryck eller besvärliga kroppshållningar och gester.
• Visar en intensiv besatthet av ett eller två specifika, smala ämnen, t.ex. baseballstatistik, tågtider, väder eller ormar.
• Verkar inte förstå, känna empati eller vara känslig för andras känslor.
• Har svårt att "läsa" andra människor eller förstå humor
• Talar med monoton, stel röst eller ovanligt snabbt.
• Kan föredra att vara ensam
• Fastnar i sina egna huvuden
• Har konstiga tankar och fördomar om omvärlden.
• Har problem med att träffa nya människor
• Gillar inte omedelbara förändringar
• Känner sig obekväm i närheten av människor, oftast främlingar
• Har ett öga för detaljer och lägger märke till de små sakerna
• Följer sina egna vanor, rutiner och traditioner, t.ex. att alltid köpa samma typ av mat och dryck eller lyssna på samma låt om och om igen.

Aspergers syndrom märks genom att personen beter sig annorlunda i sociala situationer. Deras sociala funktionshinder kan ha olika nivåer. Det är inte alla som har Aspergers syndrom som har samma nivå. Den här egenskapen är inte den enda. Någon som ogillar människor i allmänhet har inte nödvändigtvis Aspergers. Andra egenskaper som kan identifieras är att Aspergerpersoner hatar alla förändringar i sina rutiner. De ogillar också att ha ögonkontakt. För det mesta försöker de undvika det. De tittar bort. Vanligtvis har personer som har med Aspergers syndrom att göra mindre ansiktsuttryck än någon annan. Det finns många kännetecken. Om någon bara har några av dessa egenskaper är det förmodligen inget problem med dem. Vanligtvis tenderar personer med syndromet att nynna eller uttala olika ljud för sig själva, som de har hört i sin omgivning, till exempel en reporters röst, en man på radion, texter från låtar, ord, saker de har läst eller vad människor i deras omgivning brukar säga. De kan upprepade gånger nämna dessa ord eller fraser om och om igen.

På 1940-talet studerade en läkare vid namn Hans Asperger några barn som var annorlunda än de flesta andra barn som han kände, men som var lika varandra. Han kallade dem "små professorer" eftersom han tyckte att de var intressanta och skrev en bok om dem. Dr Asperger tyckte att hans "små professorer" hade en annorlunda personlighet.

På 1980-talet hittade dr Lorna Wing på namnet "Aspergers syndrom" för personer med högfungerande autism efter att ha forskat om Hans Aspergers arbete.

1994 lades Aspergers syndrom till i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV).

År 2013 togs Aspergers syndrom bort från DSM.

Aspergers är en av många separata ICD-autistiska störningar som fortfarande kan diagnostiseras med hjälp av ICD, men som i DSM kan hittas som autismspektrumstörning eller autistisk störning, och som för tydlighetens skull ofta kallas autistisk spektrumstörning. Vårdgivare som använder DSM kan dokumentera och hänvisa till din ICD Autistic Disorder, ge dig den ytterligare DSM Autistic Disorder, eller ge dig en kombination av de två etiketterna (t.ex. Autistic Spectrum Disorder "Asperger's" 299.00 (F84.0), med specifik inlärningsstörning, mild).

Aspergers syndrom är mycket vanligare hos män än hos kvinnor. Statistiken säger att tre män är drabbade för varje kvinna.

Hur vanligt syndromet är diskuteras flitigt, eftersom det finns siffror som visar väldigt olika siffror. Men det ligger förmodligen mellan 1 på 250 och 1 på 10 000. I en genomgång av epidemiologiska studier av barn från 2003 fann man autismfrekvenser som varierade från 0,03 till 4,84 per 1 000, och förhållandet mellan autism och Aspergers syndrom varierade från 1,5:1 till 16:1.