Koder i DSM-IV
DSM-IV är den fjärde versionen av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). DSM är en handbok som skrivs av American Psychiatric Association (APA). De är numrerade med hjälp av romerska siffror: DSM-I, DSM-II, DSM-III, DSM-IV, men i den senaste upplagan infördes arabiska siffror, vilket gör det möjligt att numrera efterföljande upplagor: 5.1, 5.2 och så vidare. Efter att DSM-IV publicerades gjordes vissa ändringar (eller revideringar) av beskrivningarna i manualen. På grund av detta kallas den senaste versionen av DSM-IV officiellt för DSM-IV-TR (TR står för "Text Revision").
DSM innehåller en förteckning över alla tillstånd som APA officiellt kallar psykiska sjukdomar. DSM organiserar dessa tillstånd i olika kategorier. Varje tillstånd ges en kod, som består av siffror eller en kombination av siffror och bokstäver. Tillsammans med tillståndets namn och kod ger DSM även annan information, som t.ex:
- Symtom på tillståndet.
- Diagnostiska kriterier: De krav som måste uppfyllas för att tillståndet ska kunna diagnostiseras.
- Differentialdiagnos: Andra tillstånd som har vissa av samma symtom. Dessa tillstånd bör uteslutas innan en diagnos ställs.
- Diagnostiska överväganden: I det här avsnittet ges mer information om tillståndet. Det kan till exempel handla om vem som är mer eller mindre benägen att få sjukdomen. Det kan också handla om vad som orsakar tillståndet.
De tillstånd som anges i DSM har förändrats med tiden. I varje ny version av DSM lägger APA till tillstånd som har godkänts som psykiska sjukdomar sedan den senaste versionen publicerades. Den kan också ta bort tillstånd som inte längre betraktas som psykiska sjukdomar. (Homosexualitet fanns till exempel med som en psykisk sjukdom i de tidigare DSM:erna, men togs sedan bort). APA kan också ändra sättet att beskriva vissa tillstånd.
Fleraxligt system
När en person får en DSM-diagnos finns det fem olika "axlar", eller kategorier av information som måste inkluderas.Axel I: Det är här som de flesta psykiska sjukdomar anges. Både namnet på tillståndet och den tilldelade koden måste anges. Exempelvis anges här typer av ADHD, depression, ångest och autismspektrumstörningar. En person kan ha endast en diagnos på axel I eller flera.
Axel II: Om personen har en mental retardation (intellektuell funktionsnedsättning) eller en personlighetsstörning anges detta här.
Axel III: Om personen har medicinska tillstånd anges de här.
Axel IV: På denna axel registreras om personen har vissa typer av "psykosociala stressorer". Det finns få fasta kategorier av psykosociala stressfaktorer: Problem med primärt stöd (t.ex. konflikter inom familjen), problem med den sociala miljön (t.ex. att personen har dåliga sociala färdigheter och få vänner), ekonomiska problem (t.ex. fattigdom eller förlorat arbete), bostadsproblem (t.ex. dåligt boende eller hemlöshet), utbildningsproblem (t.ex. skolmisslyckanden), problem med tillgång till hälsovårdstjänster och "andra" stressfaktorer.
Axel V: För den här axeln väljer en psykolog en siffra som sammanfattar hur mycket personen påverkas av sina psykiska problem och hur väl han eller hon fungerar i sitt liv. Yrkesutövaren använder en skala som kallas Global Assessment of Functioning (GAF), som förklarar vad de olika siffrorna betyder. En persons poäng kallas hans "GAF-poäng".
Det finns några fördelar med DSM:s fleraxliga system. De fem axlarna sammanfattar all den information som är viktigast för mentalvårdspersonal när de behandlar en person. De ger en ögonblicksbild av de viktigaste sakerna som påverkar en persons psykiska hälsa. En fullständig DSM-diagnos är också som ett gemensamt språk för psykologer. Även om det finns olika yrkesverksamma som kommer från olika specialiteter eller till och med talar olika språk kommer alla att förstå DSM-diagnosen.
Organisation
Tillstånden i DSM är indelade i kategorier. Dessa kategorier är:(1) Störningar som vanligtvis diagnostiseras under spädbarns-, barndoms- och ungdomsåren. Till exempel: typer av ADHD, mental retardation, autismspektrumstörningar och oppositionellt trotstillstånd (ODD).
(2) Delirium, demens, minnesstörningar och andra kognitiva störningar. Dessa störningar orsakar problem med tänkande och minne.
(3) Psykiska störningar till följd av ett allmänt medicinskt tillstånd som inte klassificeras på annat sätt. Detta är störningar som orsakas av ett medicinskt problem.
(4) substansrelaterade störningar. Detta är tillstånd som har att göra med användning, missbruk eller beroende av illegala droger, alkohol eller andra ämnen (som koffein och nikotin). Denna kategori omfattar även tillstånd som orsakas av abstinens från dessa ämnen.
(5) Schizofreni och andra psykotiska störningar. Här ingår alla de olika typerna av schizofreni och andra sjukdomar som orsakar psykos (verklighetsfrånvaro).
(6) humörstörningar. Hit hör olika typer av bipolär sjukdom och depression.
(7) Ångeststörningar. Till exempel: Obsessiv-kompulsiv sjukdom (OCD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), generaliserat ångestsyndrom.
(8) Somatiska sjukdomar. Personer med dessa störningar har många fysiska symtom, som smärta eller magproblem. Dessa symtom tros dock inte orsakas av en faktisk medicinsk sjukdom. De tros i stället orsakas av psykiska problem. Ett exempel är hypokondriasis, där en person alltid är orolig för att hen har allvarliga medicinska problem när hen inte har det. Ett annat tillstånd i denna kategori är kroppsdysmorfisk störning, där en person hatar sin kropp, eller en del av sin kropp.
(9) Fiktiva sjukdomar. Personer med dessa störningar överdriver eller hittar på medicinska problem. De kan göra detta för att det ger dem saker de vill ha (till exempel uppmärksamhet och sympati).
(10) Dissociativa störningar. Dessa störningar gör att en person har problem med minnet, medvetandet och att uppfatta (se och förstå) saker korrekt. Personen kan också känna sig bortkopplad från sin identitet (sin syn på sig själv och vem han är). Det mest kända tillståndet i denna kategori är Dissociative Identity Disorder (DID) (som tidigare kallades "Multiple Personality Disorder").
(11) Störningar av sexuell identitet och könsidentitet. Sexuella störningar omfattar parafilier, där en person dras sexuellt till föremål eller sexuella aktiviteter som inte är normala. Till exempel är pedofili (att vara sexuellt attraherad av barn) en typ av parafili. En annan typ av sexuell störning är sexuell dysfunktion (problem med att prestera sexuellt). I denna kategori ingår också könsidentitetsstörning, där en person känner sig som ett kön men har ett annat köns kropp.
(12) Ätstörningar. De två största typerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa.
(13) Sömnstörningar. Till exempel: sömnlöshet.
(14) Impulskontrollstörningar som inte specificeras på annat sätt. Detta är störningar där människor har svårt att kontrollera sina impulser att göra saker. Till exempel: trichotillomani (där en person drar ut hår ur kroppen) och intermittent explosiv störning (där en person får plötsliga explosioner av ilska).
(15) Anpassningsstörningar. Vid dessa störningar har en person svårt att anpassa sig till eller vänja sig vid något stressigt i sitt liv.
(16) Personlighetsstörningar. Dessa diagnoser kan endast ges till vuxna. Till exempel: Exempel: Antisocial personlighetsstörning, Borderline personlighetsstörning.
Frågor och svar
F: Vad är DSM-IV?
S: DSM-IV är den fjärde versionen av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) som publiceras av American Psychiatric Association (APA).
F: Hur numreras de olika versionerna av DSM?
S: De tidigare versionerna av DSM numrerades med romerska siffror (t.ex. DSM-I, II, III), medan de senare utgåvorna antog arabiska siffror som gör att efterföljande utgåvor kan numreras 5.1, 5.2 osv.
F: Vad står TR för i förhållande till DSM-IV?
S: TR står för "Text Revision" och avser de ändringar som gjorts i beskrivningarna i manualen efter det att den först publicerades - vilket gör att den officiellt kallas "DSM-IV-TR".
F: Vilken information innehåller varje tillstånd som anges i DSM?
S: Varje tillstånd som anges i DSM innehåller namn och kod (bestående av siffror eller en kombination av siffror och bokstäver), symtom, diagnostiska kriterier, differentialdiagnoser och diagnostiska överväganden, t.ex. vem som är mer eller mindre benägen att drabbas av tillståndet eller vad som orsakar det.
F: Hur har de tillstånd som anges i tidigare DSM:er förändrats över tid?
S: I varje ny version av DSM läggs tillstånd som accepterats som psykiska sjukdomar sedan den senaste versionen publicerades till, medan tillstånd som inte längre betraktas som psykiska sjukdomar tas bort. Dessutom kan beskrivningarna av vissa tillstånd också ändras.
F: Har homosexualitet någonsin tagits upp som en psykisk sjukdom i någon utgåva av DSM?
S: Ja, homosexualitet har tidigare funnits med som en psykisk sjukdom men har sedan dess tagits bort från alla utgåvor av DSMs.
