Koobi Fora: Fossilrik homininregion vid Turkana-sjön, Kenya

Upptäck Koobi Fora vid Turkana‑sjön, Kenyas fossilrika homininplats — unika hominin- och fauna­fynd i Sibiloi nationalpark och internationell forskning.

Koobi Fora är en region runt Koobi Fora Ridge, på den östra stranden av Turkana-sjön i Kenya. Området ligger inom nomadiska Gabbra-folkets territorium och kallas ofta East Turkana när man talar om det större landskapet. Koobi Fora är ett av världens mest betydelsefulla fält för studier av människans evolution eftersom det innehåller täta sekvenser av fossila avlagringar från pliocen och pleistocen.

Geologi och datering

Åsen är ett utfall av huvudsakligen pliocena/pleistocena sediment och består av ler-, silt- och sandstenar. Sedimenten avsattes i varierande sjö-, flod- och ökenmiljöer och har bevarat ett mycket rikt fossillager. Området eroderas till en badlands-terräng av en rad flyktiga floder som rinner ut i den nordöstra delen av den moderna Turkanasjön.

Fossilens åldrar bestäms med hjälp av stratigrafi och dateringar av vulkaniska asklager (t.ex. KBS-tuffen) med metoder som argon-argon och kalium-argon. Dessa metoder ger absoluta åldersangivelser och gör det möjligt att ordna fynden i en tidsföljd som täcker flera miljoner år.

Fossil och arkeologi

Koobi Fora är särskilt känt för sina rikliga fynd av landdäggdjursfossil och för att ha gett viktiga homininfynd från de senaste cirka 4,2 miljonerna åren. Utöver homininer finns det ett omfattande material av andra däggdjur, fåglar, reptiler och växtrester som tillsammans ger en detaljerad bild av forntida faunan och floran ända tillbaka till Miocen.

Bland homininfynden ingår flera arter som har haft stor betydelse för förståelsen av mänsklig evolution, såsom fynd som tillskrivs tidiga medlemmar av släktena Homo och Paranthropus. Området har också gett rika fynd av tidiga stenverktyg, inklusive både Oldowan- och Acheulean-typ artefakter, som visar på tidig teknisk utveckling och beteende.

Utöver homininer visar de icke-humanoida fossilen — till exempel utdöda elefantarter, olika antiloper, giraffsläktingar, krokodiler och vattenlevande arter — hur miljön och klimatet förändrades över tid, vilket i sin tur påverkat homininerna.

Skydd, park och arkeologisk verksamhet

1968 upprättade Richard Leakey baslägret Koobi Fora på en stor sandgrop som skjuter ut i sjön nära åsen och som han kallade Koobi Fora Spit. Efter decennier av intensiv forskning reserverade Kenyas regering 1973 området som Sibiloi nationalpark och inrättade ett huvudkontor för Kenyas nationalmuseum på Koobi Fora Spit. Sibiloi är en del av de skyddade områdena kring Turkanasjön som uppmärksammats internationellt; delar av området ingår i UNESCO:s världsarvskomplex Lake Turkana National Parks.

Reservatet sköts och bevakas av parkpersonal. Polisen och parkvakterna arbetar för att skydda både de arkeologiska platserna och det vilda djurlivet mot inslag som stölder, tjuvjakt och skadlig turism.

Forskning och samarbete

Utforskning och utgrävningar utförs av Koobi Fora Research Project (KFRP), en långvarig internationell samarbetsinsats som involverar Kenyas National Museums, universitet och forskare från många länder. Projektet kombinerar fältarbete, systematisk utgrävning, geologisk kartläggning och laboratoriestudier för att rekonstruera miljöer, datera fynd och beskriva nya arter.

Forskningen vid Koobi Fora har bidragit med viktiga publikationer om homininernas morfologi, miljösammanhang och beteende samt till metodutveckling inom datering och paleoekologi. Materialet i Kenyas samlingar används även för utbildning och för att göra resultaten tillgängliga för en bredare allmänhet.

Besöka Koobi Fora

Besökare till Koobi Fora kan få tillstånd att komma till forskningbasen och parken genom Kenyas nationalmuseum eller lokala researrangörer. Tillgängligheten är begränsad och förutsätter ofta följe av lokala guider eller forskare, dels för att skydda kvarlämningar och natur, dels på grund av områdets avlägsenhet och de lokala säkerhetskraven. Besök ger en unik möjlighet att se dramatiska badlandslandskap och förstå människans tidiga historia på plats.

Koobi Fora fortsätter att vara en central plats för paleontologisk och arkeologisk forskning — en fönster till miljöer och arter som format människans evolution under flera miljoner år.

Arkeologiska platser och artefakter

Arkeologiska platser

Den enkla hierarkin av vetenskapliga platser för Koobi Fora är följande: Koobi Fora är regionen, regionen är indelad i områden för insamling av fossiler, inom dessa områden finns arkeologiska platser och paleontologiska platser för hominider.

Det har varit en pågående process att lokalisera och referera de hundratals platserna i Koobi Fora-regionen. Hela reservatet delades in i något över 100 numrerade områden. År 2000 övergick KFRP till ett GPS-system.

Några viktiga områden är följande.

• Område 105

Den första arkeologiska platsen, FxJj 1, hittades i område 105. Den har fått smeknamnet KBS-platsen för Kay Behrensmeyer Site, efter den forskare som först hittade stenredskap där. På denna plats hittades också den första tuffstenen, dvs. KBS-tuffstenen.

• Område 131

Det är känt som platsen för kraniet 1470, som upptäcktes av Bernard Ngeneo 1972, rekonstruerades av Meave Leakey, senare rekonstruerades och namngavs Homo habilis av Richard Leakey, som möjligen den första av släktet Homo, och slutligen Homo rudolfensis. Richard Leakey hittade den 45 m under den 1,89 my KBS-tuffsten; den är alltså äldre än det datumet, men dateras konventionellt till det.

Fossil från hominider

Att leta efter och hitta fossiler i ett så stort område är ett annat svårt problem. En lösning har varit att samla alla närvarande personer i en grupp för att söka igenom ett visst område. Richard Leakey utarbetade en metod som gav bättre resultat: han organiserade och utbildade ett sökteam av kenyaner, som blev känt som "hominidgänget", under ledning av Kamoya Kimeu. De har upptäckt majoriteten av de fossila homininerna, som för närvarande uppgår till över 200.

Koobi Fora är kanske mest känt för sina exemplar av släktet Homo, men man har också hittat exemplar av släktet Australopithecus. Följande arter finns representerade:

Artnamn	Datum ( endast KF)	Representativa fossiler	Anteckningar
Australopithecus anamensis	4,2-3,9 mya	30731, -44, -45, -50, 35228, -31, -32, -33, -35, -36, -38	Finns i Allia Bay. Det tidigaste beviset på tvåbenta gångarter.
Australopithecus boisei	2,1-1,1 mya.	406, 729, 13750, 23000, 732.
Homo habilis	1,9-1,6 mya	1813, 1501, 1502, 1805, 1808.	De kallas "habilines" eller "hablines". Andra har omklassificerats från denna art till Homo rudolfensis. Habilis anses vara den tidigaste eller bland de tidigaste av Homo.
Homo rudolfensis	1,9-1,6 mya	1470, 1912, 1590, 3732, 1801, 1802, 1472.	Rudolfensis kan delas igen för att placera vissa fossiler, som 1470, med Kenyanthropus platyops. Rudolfensis delar också namnet "habline".
Homo ergaster	1,8-1,4 mya	992, 730, 731, 819, 820, 3733, 3883.	Den anses vara ett slags pre-erectus, om inte tidig Homo erectus, från vilken den splittrades. Vissa hänvisar till ergaster som den afrikanska erectus.

Australopithecus och Homo tycks ha levt sida vid sida i regionen i ungefär en miljon år. En möjlig förklaring är olika födokällor. Man tror att Australopithecus dog ut och att Homo fortsatte att generera senare arter.

Stenverktyg

Stora mängder stenverktyg har hittats i Koobi Fora både på ytan och i cacher, som har egna dateringar, men sällan i samband med homininer. Inga andra kandidater för deras tillverkning har dock hittats. Verktygen är Oldowan och Acheulean. Koobi Fora-samhället har utarbetat följande teminologi för att beskriva tre lokala industrier:

Branschnamn	Datum	Representativa platser	Anteckningar
KBS Oldowan	1,89-1,65 mya (KBS-medlem)	FxJj1, FxJj3, FxJj10.	Jämförbart med Bed I Oldowan at Olduvai. Lågt antal skrapor i förhållande till huggare.
Karari, uppkallad efter Karari/Abergaya-bergen.	1,65-1,39 mya (Okote-medlemmen)	FxJj16, FxJj18GL, FxJj20M	Jämförbart med Bed II Oldowan at Olduvai. Hög andel skrapor i förhållande till huggare.
Tidig Acheulean

 I och med övergången från Olduwan- till Acheulean-tekniken fick homininerna mer avkastning för en given energiproduktion och kunde göra mer. Den viktigaste tekniska utvecklingen var handyxans kant. Fördelen med "strategin för minskning av kärnor" var fler och tunnare flingor per massa kärnor. Fler och bättre flingor innebar ett bättre utnyttjande av kadaverna och därmed ett behov av färre kadaver, mindre jakt osv. Dessutom gjorde det ökade antalet tillgängliga flingor det möjligt att röra sig längre bort från stenens källa och gav jakten mer uthållighet.

 
Kenyas nationalmuseum Koobi Foras kontor och läger i Sibiloi nationalpark.  


National Museums of Kenya's Koobi Fora Museum, Sibiloi National Park.  

Frågor och svar

F: Vad är Koobi Fora?

F: Vilken typ av sediment utgör åsen?

F: Vilka fossiler har hittats i detta område?

F: Vem upprättade baslägret vid Koobi Fora Spit?

Fråga: För hur länge sedan upptäcktes homininfossil här?

F: Vilka andra typer av fossil finns det förutom humanoida fossil?

F: Finns det något skydd för platser och djurliv i detta område?

Sök med bokstav