LSD (lysergsyra-dietylamid) – psykedelisk drog: effekter & användning

LSD finns inte i naturen, så det måste syntetiseras kemiskt. Det uppfanns 1938 av en schweizisk kemist, Albert Hofmann, vid Sandoz Laboratories i Schweiz. Hofmann försökte framställa ett nytt stimulerande medel för cirkulation och andning (ett "analeptiskt" medel). Han framställde LSD på grund av dess likhet med nikotinsådiedietylamid, ett känt andningsstimulerande medel.

En dag 1943 råkade Hofmann äta en liten mängd LSD och lade märke till märkliga ljusmönster på himlen när han gick hem. Han trodde att det han hade upplevt var effekterna av drogen. Han provade en större mängd nästa gång. Det slutade med att han fick en mycket starkare reaktion på drogen än vad han hade förväntat sig. Hofmann låg på en soffa och var rädd att han hade gjort sig galen för livet. När en granne kom, upptäckte att han hade problem och stannade kvar för att ta hand om Hofmann, kunde han lugna ner sig. Han sa till och med att han började njuta av de lekar av färgglada former och mönster som uppstod bakom hans slutna ögon. Nästa dag rapporterade Hofmann att han vaknade upp uppfriskad och klar i huvudet, även om han var något fysiskt trött. Han noterade också att hans frukost smakade ovanligt gott den morgonen.

Sandoz började erbjuda LSD till läkare och terapeuter. Sandoz såg det som en hjälp för läkare och terapeuter så att de kunde få en chans att få en inblick i hur någon som var psykiskt sjuk kunde se på världen. Idag vet man att effekterna av LSD skiljer sig mycket från effekterna av vanföreställningar vid psykiska sjukdomar, som schizofreni. För deras patienter var det en chans att avslöja dolda känslor och tankar, som kunde behandlas i terapi. LSD visade sig lovande i behandlingen av problem som alkoholism. Vissa alkoholister som provade drogen fann att deras behov av att dricka alkohol minskade eller försvann. De förstod bättre varför de hade missbrukat alkohol. Till skillnad från andra droger ersattes inte lusten till alkohol av ett sug efter LSD. Studien visade att 50 % av patienterna lyckades, jämfört med 10 % för "cold turkey"-metoder, vilket innebär att personen plötsligt slutar dricka alkohol helt och hållet.

I USA testade Central Intelligence Agency drogen på försökspersoner av olika skäl. Namnet på ett av dessa testprojekt var MK-ULTRA. Försökspersonerna visste inte att de fick drogen. Den användes i förhör för att se om den skulle få människor att tala sanning eller minnas saker de hade glömt. Den användes också för att övertyga människor om att de höll på att bli galna, eller att saker hade hänt som egentligen inte hade hänt, såsom en invasion från yttre rymden eller ett kommunistiskt övertagande av landet, eller att deras kroppar hade förändrats på något sätt. CIA ansåg förmodligen att det var viktigt att lära sig hur vanliga medborgare skulle reagera på sådana saker om de inträffade. Drogen gjorde ibland scenarierna mer trovärdiga. Effekterna av dessa experiment var ofta skadliga för försökspersonerna, även flera år senare, på grund av den intensiva ångest eller rädsla som orsakas när någon omedvetet tar en drog som LSD.

LSD blev populärt på 1960-talet. En psykologiprofessor vid Harvard, Timothy Leary, började då uppmuntra människor att prova drogen. Högskolestudenter deltog villigt i LSD-experiment. Dessa experiment gjordes av psykologer och andra yrkesverksamma. Leary och två av de personer som han arbetade med, Richard Alpert och Ralph Metzner, trodde att drogens förvandlande effekter kunde vara ett slags "pånyttfödelse" för användarna, på samma sätt som många religioner erbjöd dem. De skrev en bok, The Psychedelic Experience, som baserades på den tibetanska Dödsboken. Leary blev så småningom välkänd i 1960-talets hippierörelse för sin slogan om LSD: "Slå på, lyssna in, sluta". Hippierna var en motkulturell rörelse. Ett antal kända rockband, bland annat Beatles och Grateful Dead, blev kända för sin användning av LSD, och till och med en ny typ av rockmusik, kallad "acid rock", föddes ur modet.

LSD blev snabbt en populär drog utanför läkarkåren. Många människor började använda eller dela ut LSD på ett tillfälligt sätt. "Acid parties" och "acid tests" blev en social modefluga. Drogen gavs ibland till personer utan att de visste om det, ofta genom "spikad" punsch eller dryck. Vissa problem uppstod, eftersom en del tillfälliga användare började uppleva biverkningar, t.ex. "flashbacks" och psykotiska symtom, även om båda dessa är sällsynta. Ibland kunde man se tecken på depression och instabilitet. På grund av spridningen av LSD-användning utanför det medicinska samfundet förbjöd USA:s regering LSD (gjorde det olagligt att tillverka, inneha eller använda) 1967. Andra länder följde snart efter.

Den vanligaste faran med LSD är att få en dålig upplevelse, som kallas "bad trip". Under en dålig tripp kan människor känna sig mycket rädda och oroliga, och de kan ha mycket sorgliga tankar. En dålig tripp kan leda till bestående dåliga minnen och till och med psykiska skador. Användare som tappar kontrollen eller som försöker skada sig själva bör tas till läkarhjälp.

Många illegala droger, som heroin och kokain, är mycket beroendeframkallande. Det innebär att personer som börjar ta drogen vill fortsätta att ta den, även om den skadar deras fysiska och psykiska hälsa. LSD är inte beroendeframkallande för kroppen eller sinnet. ^[]

En annan fara med LSD är att det gör en person påverkad (berusad). När människor är påverkade kan de råka ut för olyckor eller göra saker som de normalt inte skulle göra. I vissa sällsynta fall utvecklar personer som tar LSD en psykos.

Frekvent eller regelbunden användning av LSD kan leda till flashbacks. I en flashback känner personen att drogen börjar påverka honom eller henne igen, även om han eller hon inte har tagit någon dos den dagen. Detta kan framkallas av stress. Observera att över 75 % av LSD-användarna hävdade att de aldrig hade "flashback".

Det har sagts att vissa personer som använder LSD kan få skador på sina kromosomer, men detta är en myt som bygger på en felaktig rapport som motbevisades strax efter att den publicerades.

LSD är olagligt i USA, Australien, Nya Zeeland, Storbritannien och större delen av Europa. Vissa länder tillämpar lagarna mot LSD mycket hårt. Andra länder tillämpar inte lagen särskilt mycket. LSD har tillverkats olagligt sedan 1960-talet.

• Konstnär under påverkan av LSD
• En nästan komplett lista över LSD-slangtermer enligt White House Drug Policy.